Till innehåll på sidan

Enskilda avlopp källa till övergödning

David Eveborn har studerat avloppsteknik, närmare bestämt hur traditionella reningsanläggningar fungerar och fördelar och nackdelar med mer avancerade reningstekniker. David disputerade 13 maj med avhandlingen "Sustainable phosphorus removal in onsite wastewater treatment".

Varför blev du intresserad av ämnet?

Genom att ägna sig åt avloppsteknik kan man förhoppningsvis bidra till att skapa förutsättningar för en levande och mångfaldig vattenmiljö. Mitt intresse för vatten och miljöfrågor har drivit mig i den här riktningen. I praktiken är det så klart många slumpmässiga händelser i livet som gjort att jag fick och tog chansen att börja doktorera på KTH inom just det här ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

Avhandlingen handlar om enskilda avloppssystem på landsbygden. En källa till övergödning som vi har dålig kunskap om. I takt med att reningskraven har ökat så har det har blivit allt svårare att bedöma om de traditionella reningsmetoderna uppfyller uppsatta krav. Nya och mer avancerade reningsmetoder har utvecklats men nyttan och eventuella baksidor med att använda sådana metoder har man inte haft så bra koll på. Jag och mina kollegor har försökt förbättra kunskapsbasen gällande hur de traditionella reningsanläggningarna fungerar och vilken reningsfunktion de kan uppnå. Med utgångpunkt från denna kunskap har vi sedan ur ett miljömässigt helhetsperspektiv försökt bedöma fördelar och nackdelar med införa mer avancerade reningstekniker. Det har alltså handlat om att skapa underlag för kloka beslut kring hur man skall lösa avloppsfrågan på enskilda fastigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Min avhandling är kluven i två ganska skilda forskningsområden och resultaten från olika delstudier har bäring i olika sammahang. Vissa delar är intressanta ur forskningssynpunkt medan andra har en mer direkt tillämpning. Om vi koncentrerar oss på de tillämpade delarna, så vill jag lyfta fram att bidraget till övergödning som kommer från enskilda avlopp i regel är stort i jämförelse med andra utsläpp anläggningarna orsakar under sin livscykel. En viktig slutsats är också att väl anlagda och fungerande infiltrationsanläggningar med tillfredställande avstånd till ytvatten tycks orsaka likvärdig eller mindre övergödning än de mer avancerade reningsteknikerna som vi utvärderat. Detta samtidigt som de ger upphov till mindre inverkan på klimat och försurning. Ur den synpunkten är det mer befogat att applicera avancerad teknik i de fall som förutsättningar för infiltration saknas. Det är dock många frågeställningar kring infiltration av avloppsvatten som behöver belysas ytterligare.

Vad överraskade dig?

Jag blev nog mest överaskad i början av mina forskarstudier då jag insåg hur lite man visste om den långsiktiga reningsfunktionen i traditionella typer av enskilda avloppsanläggningar. Min insikt vid det laget gjorde att mina studier fick en lite annorlunda inriktning mot var det var tänkt från början.

Vem har nytta av dina resultat?

Nytta av mina resultat har förhoppningsvis de myndigheter som ansvarar för frågor som berör enskilda avlopp. På högre nivå är detta bland annat Havs- och Vattenmyndigheten och på en lägre nivå är det kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar. Resultaten stärker också i viss mån kunskapen kring fosfor, dess rörlighet och fastläggning i jord och reaktiva filtermaterial vilket kan vara till nytta i annan forskning som berör denna geokemi.

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2018-10-19