Nina Wormbs

Jag är universitetslektor i teknikhistoria sedan 2010. Min grundutbildning är civilingenjör i teknisk fysik (KTH 1994) och jag disputerade i teknikhistoria 2003 på avhandlingen "Vem älskade Tele-X? Konflikter om satelliter i Norden 1974-1989". 2009 blev jag docent i teknik- och vetenskapshistoria.

Bild på mig

Jag har framför allt studerat informationssamhällets infrastruktur och i synnerhet konflikter om ny medieteknik. I konflikter om teknik blir makt och anspråk tydliga och det är möjligt att studera vilka föreställningar om teknisk förändring som finns och hur de uttrycks.

Medieteknik är tacksamt att studera eftersom det intresserar journalister och lyfter diskussionen om teknik, ekonomi och kultur till en allmän nivå. Kampen om problemformuleringsföreträdet sker inte bara i styrelserum eller på departement utan också i dagspress och etermedia. På senare år har jag ägnat mig mer och mer åt forskning som inbegriper vårt sätt att betrakta och förstå miljön.

Administration och uppdrag på KTH

Jag är proprefekt för Institutionen för filosofi och historia och avdelningsföreståndare för Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö. Jag är ledamot av ABE-skolans rekryteringskommitté och sitter i Fakultetskollegiet. Tidigare har jag suttit iAnställningsutskottet på KTHs Språkkommitté. Jag satt även i programkommittén för debattforumet Pro et contra. Sedan 2011 har jag dekanus uppdrag att genomföra KTH Samtal som är en vidgning och fortsättning på Pro et Contra. Jag sitter också i styrgruppen för samarbetet mellan KTH och SEI.

Undervisning

Min undervisning har dominerats av kursen Media mellan teknik och kultur för ingenjörsstudenter på Medieteknikprogrammet. I den har jag möjlighet att låta undervisning och forskning samverka genom att integrera mina resultat i mina exempel. Genom studenternas uppsatser, frågor och kommentarer lär också jag mig nya saker under kursens gång.

Sedan 2011 är jag också ansvarig för ett datahistorisk moment i Programsammanfattande kurs för datateknologerna. Kursen leds av Viggo Kann.

Pågående forskning

Ett av mina huvudintressen är vad människor tror och tänker om teknik och teknisk förändring. Jag är fascinerad av hur framtidsbilder målas upp med hjälp av en teknisk utveckling med mer eller mindre stark koppling till verkliga förhållanden och hur makt och beslut förhåller sig till dessa uttalanden om teknik.

Ett av mina första projekt efter disputation var finansierat av Vetenskapsrådet och hette "Bakom en slöja av teknik: Teknik och kultur i frekvensallokeringsprocesser för radio och TV i Europa". Målet var att studera hur det gick till när man fördelade frekvenser för rundradio i Europa under 1900-talet. En publikation som kom under 2013 ingår i boken Cosmopolitan Commons, redigerad av Eda Kranakis och Nil Disco på MIT Press.

Efter det var jag involverad i flera projekt som rörde Arktis. Ett Formasfinansierat projekt leddes av Sverker Sörlin med titeln "Modeller, medier och klimatförändring i Arktis: Modeller för global uppvärmning och ekosystem i möte med politik för hållbar utveckling". Det främsta resultatet därifrån för min del var boken Media and the Politics of Arctic Climate Change: When the Ice Breaks som kom ut på Palgrave 2013 och som jag redigerade tillsammans med Miyase Christensen och Annika E Nilsson.

Ytterligare ett Artiskt projekt som jag deltog i och var biträdande projektledare för hette Assessing Arctic Futures och finansierades av Mistra. Den grundläggande idén i detta projekt var att titta på historiska framtidsvisioner för Arktis och ur analysen av dessa försöka ta fram verktyg för att analysera och värdera samtida framtider, bland annat med hjälp av perspektiv från Technology Assessment. Sverker var huvudansvarig även för detta och vi hade projektmedarbetare i både Strasbourgh och i St Petersburg. Projektet ingick i ett större Mistraprogram som hette Mistra Arctic Futures.

Hösten 2012 fick jag nya pengar från Vetenskapsrådet för projektet Bilder på avstånd: Fjärranalys och förställningar om jorden tillsammans med min kollega Sabine Höhler. 2013 antog vi Johan Gärdebo som doktorand i projektet.

Slutligen har jag ett litet skunkwork om teknikneutralitet och tycker att diskussionen om Big Data är intressant.

Internationalisering

Jag är medlem i the Society for the History of Technology (SHOT) och satt i dess styrelse 2008-2010. Jag är också med i det europeiska nätverket Tensions of Europe där jag sedan hösten 2013 sitter i Management Committee. 2015-2017 är jag chair för nätverket. Jag besöker regelbundet nationella och internationella konferenser.

Läsåret 2004-2005 var jag STINT-fellow på European University Institute i Florens.

Samverkan och olika uppdrag

Under läsåret 2007/2008 var jag huvudsekreterare i Public service-utredningen som lämnade sitt betänkande Kontinuitet och förändring (SOU 2008:64) till kulturministern i juni. Jag har varit med i en styrgrupp för en långtidsstudie av svensk IT-politik på Näringsdepartementet och satt i Granskningsnämnden för radio och TV 2007 samt 2010-2012. Under hösten 2009 hade jag i uppdrag av kulturdepartementet att ta fram en modell för förhandsprövning av nya tjänster för public service. Jag sitter också som ordinarie ersättare i styrelsen för Ridderstads stiftelse och är ledamot av styrelsen för Nobelmuseet AB. Sedan 2014 sitter jag också i insynsrådet för Polarforskningssekretariatet. Jag ingår även i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för Teknisk utveckling och institutionell förändring i det tidiga 2000-talet.

Sommaren 2013 fick jag regeringens uppdrag att ta fram en plan för en övergång från analog till digital marksänd ljudradio. Utredningen har tagit namnet Digitalradiosamordningen och jag lämnade mitt betänkande Från analog till digital radio SOU 2014:77 till kulturminister Alice Bah Kunke i december 2014.

Publikationer från de senaste åren (i urval, se vidare KTH Diva)

Redigerad med Miyase Christensen & Annika E Nilsson, Media and the Politics of Arctic Climate Change: When the Ice Breaks (London, 2013).

Engblom, L.-Å. & Wormbs, N. (2007). Radio och TV efter monopolet: en kamp om politik, pengar, publik och teknik (1ed.). Stockholm: Ekerlids förlag.

Grandin, K., Wormbs, N. & Widmalm, S. (Eds.). (2004). The Science-Industry Nexus: History, Policy, Implications. Sagamore Beach, MA: Science History Publications Ltd..

Wormbs, N. (2003). Vem älskade Tele-X? Konflikter om satelliter i Norden 1974-1989 (Doctoral dissertation). Stockholm: Industriell ekonomi och organisation.

Wormbs, N. (1997). Genom tråd och eter: Framväxten av distributionsnätet för radio och TV. (Licentiate dissertation). Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige.

Wormbs. N. (2015). The Assessed Arctic: How Monitoring Can Be Silently Normative. In: Brigitta Evengård, Joan Nymand Larsen & Øyvind Paasche (eds.), The New Arctic (pp. 291-301). Springer International Publishing.

Wormbs, N. (2013). Negotiating the Radio Spectrum: The Incessant Labor of Maintaining Space for European Broadcasting (1ed.). In: Nil Disco & Eda Kranakis (Ed.), Cosmopolitan Commons: Sharing Resources and Risks across Borders (pp. 97-122). Cambridge: MIT Press.

Wormbs, N. (2011). Technology-dependent commons: The example of frequency spectrum for broadcasting in Europe in the 1920s. International Journal of the Commons, 5(1), 92-109.

Wormbs, N. (2012). Är integritet en teknikfråga? (1ed.). In: Jakop Dalunde (Ed.), Integritet i en digital värld: Sju texter om individ och internet. Stockholm: Fores+Ivrig.

Wormbs, N. (2011). Swedish Pre-Screening of New Services: Treading Lightly. In: Karen Donders & Hallvar Moe (Ed.), Exporting the Public Value Test: New Regulation of Public Broadcasters' New Media Services Across Europe (pp. 127-134). Gothenburg: Nordicom.

Wormbs, N. (2010). Harry Schein och framtidens kommunikationsteknologi. In: Pelle Snickars, Lars Ilshammar & Per Vesterlund (Ed.), Citizen Schein. Stockholm: Kungliga Biblioteket.

Sörlin, S. & Wormbs, N. (2010). Rockets and Reindeer: A Swedish Development Pair in a Northern Welfare Hinterland. In: Per Lundin, Johan Gribbe & Niklas Stenlås (Ed.), Science for Welfare and Warfare: Technology and State Initiative in Cold War Sweden (pp. 131-152). Sagamore Beach, MA: Science History Publications Ltd..

Wormbs, N. (2010). "Det digitala imperativet". In: Jonas Andersson & Pelle Snickars (Ed.), Efter The Pirate Bay (pp. 140-150). Stockholm: Kungliga Biblioteket.

Till sidans topp