Thomas Kaiserfeld
Thomas Kaiserfeld är professor i teknik- och vetenskapshistoria och avdelningsföreståndare.
Jag disputerade i teknikhistoria 1997 på avhandlingen Vetenskap och karriär om naturvetares förändrade karriärmönster från slutet av 1800-talet till andra världskriget. Efter att ha arbetat som gästlektor vid University of Manchester, tillbringat ett år som post.doc. vid Tema T i Linköping, arbetat ett år på Utbildningsdepartementet, varit en termin vid UC Berkeley och under två år varit knuten till Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet blev jag docent i teknik- och vetenskapshistoria 2002. Efter några år som forskare vid Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria blev jag lektor i innovationsteknik vid Mälardalens högskola 2005 och 2007 professor i teknik- och vetenskapshistoria vid KTH.
Forskningsintressen
Hur går det till när ny teknik slår igenom och får spridning? Vilka konsekvenser kan det få? Teknik- och vetenskapshistoria handlar om hur kunskapshantering och praktiskt arbete ligger till grund för historiska förändringsprocesser. Traditionellt har ekonomiska och ideologiska förhållanden varit centrala element i analyserna. Numera breddas ofta förståelsen av historiska processer, exempelvis genom att även aktörsgrupper utanför forskarsamfundet eller andra teknikanvändare än konstruktörer framhålls som viktiga för resultaten.
Inom teknik- och vetenskapshistoria analyseras samspel mellan historiska aktörer och breda samhälleliga sammanhang ofta med hjälp av fallstudier från olika tider. Genomgående förs resonemang om bl.a. olika aktörsgruppers självförståelse, deras identitet, och hur det påverkar innehåll och utformningen av kunskap och teknik. Sammantaget visar forskningen hur teknik och vetenskap både utvecklas och används genom förhandlingsprocesser mellan olika aktörer och aktörsgrupper. Teknik och vetenskap bestäms till stora delar av olika människors strävanden och viljeyttringar. Ibland yttrar det sig i högljudd argumentation och till och med handgripligheter, ibland i nära samarbete med ett gemensamt bästa för ögonen.
Pågående forskning
Jag har just avslutat ett längre manus med titeln "Krigets salt: Salpetersjudning som politik och vetenskap i den svenska skattemilitära staten under frihetstid och gustaviansk tid" som just kommit ut i handeln. Engelsk summary finns som pdf-bilaga här bredvid.
Samtidigt arbetar jag med ett nytt projekt, "European Ways of Life in the American Century" (EUWOL), som finansieras via European Science Foundation och som behandlar relationer mellan semesterkonsumtion och system för persontransporter. Inom ramen för det undersöker jag specifikt hur charterresandet förändrades när bussar byttes mot flygplan under 1950- och 60-talen.
Samverkan
Förutom föreläsningar och tidningsartiklar i dagspressen, var jag krönikör i Civilingenjörsförbundets medlemstidning Civilingenjören mellan 1996 och 2006. Ett annat uppdrag utanför universitets- och högskolevärlden var redaktörskapet för TV-programmet "Skrotslaget" som sändes på SVT hösten 2005. Jag sitter sedan ett antal år tillbaka i styrelsen för KK-stiftelsen.
- Framtider, nr 2 2006
- Artikel om finansieringsformen i Forska, nr 5-6, 2007
- Aftonbladet, maj 2008
- Understreckare i SvD, juni 08
Publikationer i urval
”Den fallne hjälten-tre ingenjörsporträtt i svensk film”, Polhem: Tidskrift för teknikhistoria 8 (1990), 352-370.
“When Theory Addresses Experiment: The Siegbahn-Sommerfeld Correspondence, 1917-1940”, i: Center on the Periphery: Historical Aspects of 20th-Century Swedish Physics, ed., Svante Lindqvist, Uppsala Studies in the History of Science 17 (Canton, Mass., 1993), 306-324.
”De svenska professorstillsättningarna i fysik under 1900-talets första del”, Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria 41 (1993), 71-107.
”Individ och tema. Biografin som avgränsning för problemorienterade studier”, Personhistorisk tidskrift 90 (1994), 36-43.
“Computerizing the Swedish Welfare State: The Middle Way of Technological Success and Failure”, Technology and Culture 37 (1996), 249-279.
Vetenskap och karriär: Svenska fysiker som lektorer, akademiker och industriforskare under 1900-talets första hälft, Arkiv avhandlingsserie 46, Stockholm Papers in the History and Philosophy of Technology, TRITA-HOT 2033 (Lund, 1997), 304 s.
”Historikerna och tekniken: Om betydelsen av tekniska hjälpmedel för historieforskningen”, i: Teknikens landskap: En teknikhistorisk antologi tillägnad Svante Lindqvist, eds., Marika Hedin och Ulf Larsson (Stockholm, 1998), 365-377.
”Glödlampor, mikrofoner och strömbrytare: Tekniska system och forskningens specialisering under mellankrigstiden”, i: Den konstruerade världen: Tekniska system i historiskt perspektiv, eds., Pär Blomkvist & Arne Kaijser (Stockholm/Stehag, 1998), 181-203.
“A Case Study of the Swedish Public Technology Procurement Project ”The Computer in the School” (Compis), 1981-1988”, i: Public Technology Procurement and Innovation, eds., Charles Edquist, Leif Hommen & Lena Tsipouri, Economics of Science, Technology and Innovation 16 (Dordrecht, 1999), 121-141.
”Ett lokalt energisystem mellan vattenkraft och kärnkraft: Uppbyggnaden av kraftvärme i Karlstad mellan 1948 och 1956”, Program Energisystem, Arbetsnotat 10 (1999), 73 s.
”Salpeter mellan indelningsverk och manufaktur: Samhällsinstitutioner och teknisk förändring i 1700-talets Sverige”, Historisk tidskrift 119 (1999), 371-393.
”Laboratoriets didaktik: Fysiken på läroverken i början av 1900-talet”, i: Vetenskapsbärarna: Naturvetenskapen i det svenska samhället, 1880-1950, ed., Sven Widmalm (Hedemora, 1999), 188-231.
”Militärteknik ur ett långt tidsperspektiv: Tre begrepp och deras användning i analyser av teknik och säkerhetspolitik”, i: Nordisk säkerhetspolitik inför nya utmaningar, ed., Sven Eliæson & Hans Lödén (Stockholm, 2002), 200-213.
”Kvalitet, effektivitet och skicklighet: Naturvetenskapens praktiska användning i 1700-talets politiska beslutsprocesser”, Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria 50 (2002), 9-32.
”Den anonyma salpeterladan: Om industribebyggelse och politisk förändringskraft”, i: Industrins avtryck: Perspektiv på ett forskningsfält, ed., Dag Avango & Brita Lundström (Stockholm, 2003), 149-169.
“Chemistry in the War Machine: Saltpeter Production in Eighteenth-Century Sweden”, i: Heirs of Archimedes: Science and the Art of War through the Age of Enlightenment, eds., Brett D. Steele & Tamera Dorland, Dibner Institute Studies in the History of Science and Technology (Cambridge, Mass., 2005), 277-292.
“Saltpetre at the Intersection of Military and Agricultural Interests in Eighteenth-Century Sweden”, i: Gunpowder, Explosives and the State: A Technological History, ed., Brenda J. Buchanan (London, 2005), 142-157.
“Expertise Unbound: The Role of Experts in Heterogenous Decision-Making Processes”, i: Democracy Unbound—Basic Explorations, ed., Folke Tersman (Kristianstad, 2005), 113-127.
”Den envetna differentieringen: Uppfostringskommissionens reformarbete 1724-1778”, Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria 55 (2007), 199-217.
”Framväxten av expertis—en fråga om utbud och efterfrågan?”, i: Kunskapens kretsar: Essäer om kunskap, bildning och vetenskap genom tiderna, eds., Charlotte Christensen-Nugues, Gunnar Broberg & Svante Nordin ((Lund, 2008), 177-189.
“From Royal Academy of Science to Regional University Colleges: Historical perspectives on Swedish intermediary organizations for knowledge transfer”, i: Science for Welfare and Warfare, eds., Johan Gribbe, Per Lundin & Niklas Stenlås, under publicering.
Krigets salt: Salptersjudning som politik och vetenskap i den svenska skattemilitära staten under frihetstid och gustaviansk tid, Stockholm Papers in the History and Philosophy of Technology, TRITA-HOT 2061 (Lund, 2009), 300 s.
