Nina Wormbs
Jag är universitetslektor i teknikhistoria sedan 2010. Min grundutbildning är civilingenjör i teknisk fysik (KTH 1994) och jag disputerade i teknikhistoria 2003 på avhandlingen "Vem älskade Tele-X? Konflikter om satelliter i Norden 1974-1989". 2009 blev jag docent i teknik- och vetenskapshistoria.
Jag har framför allt studerat informationssamhällets infrastruktur och i synnerhet konflikter om ny medieteknik. I konflikter om teknik blir makt och anspråk tydliga och det är möjligt att studera vilka föreställningar om teknisk förändring som finns och hur de uttrycks.
Medieteknik är tacksamt att studera eftersom det intresserar journalister och lyfter diskussionen om teknik, ekonomi och kultur till en allmän nivå. Kampen om problemformuleringsföreträdet sker inte bara i styrelserum eller på departement utan också i dagspress och etermedia.
Administration och uppdrag på KTH
Jag är prefekt och avdelningsföreståndare. Jag sitter i Anställningsutskottet på KTH och är ersättare i ABE-skolans tjänsteförslagsnämnd.
Tidigare har jag suttit i Fakultetskollegiet på KTH och satt även i programkommittén för debattforumet Pro et contra. Under 2011 och 2012 har jag dekanus uppdrag att genomföra KTH Samtal som är en vidgning och fortsättning på Pro et Contra.
Undervisning
Min undervisning domineras av kursen Media mellan teknik och kultur som från och med läsåret 2010-2011 ges årskurs fyra på Medieteknikprogrammet. I den har jag möjlighet att låta undervisning och forskning samverka genom att integrera mina resultat i mina exempel. Genom studenternas uppsatser, frågor och kommentarer lär också jag mig nya saker under kursens gång.
Under våren 2011 genomförs också för första gången ett nytt datahistorisk moment i Programsammanfattande kurs för data som jag är ansvarig för.
Pågående forskning
Jag ingår i ett projekt lett av Sverker Sörlin med titeln "Modeller, medier och klimatförändring i Arktis: Modeller för global uppvärmning och ekosystem i möte med politik för hållbar utveckling" finansierat av Formas. Det är tvärvetenskapligt och ett av de centrala frågeställningarna är hur modeller "färdas" mellan olika arenor där de också får olika betydelse.
Ytterligare ett Artiskt projekt som jag deltar i och är biträdande projektledare för heter Assessing Arctic Futures och finansieras av Mistra. Den grundläggande idén i detta projekt är att titta på historiska framtidsvisioner för Arktis och ur analysen av dessa försöka ta fram verktyg för att analysera och värdera samtida framtider, bland annat med hjälp av perspektiv från Technology Assessment. Det är Sverker som är ansvarig även för detta och vi har projektmedarbetare i både Strasbourgh och i St Petersburg.
Jag håller också på att avsluta ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet som heter "Bakom en slöja av teknik: Teknik och kultur i frekvensallokeringsprocesser för radio och TV i Europa". Målet har varit att studera hur det gick till när man fördelade frekvenser för rundradio i Europa under 1900-talet.
Slutligen har jag ett litet Vinnova-finansierat skunkwork om teknikneutralitet.
Internationalisering
Jag är medlem i the Society for the History of Technology (SHOT) och satt i dess styrelse 2008-2010. Jag är också med i det europeiska nätverket Tensions of Europe och associerad till ESF-projektet Inventing Europe genom skuggprojekten Transmitting and receiving Europe och Euro Commons.
Läsåret 2004-2005 var jag STINT-fellow på European University Institute i Florens.
Samverkan och olika uppdrag
Under läsåret 2007/2008 var jag huvudsekreterare i Public service-utredningen som lämnade sitt betänkande Kontinuitet och förändring (SOU 2008:64) till kulturministern i juni.
Jag har varit med i en styrgrupp för en långtidsstudie av svensk IT-politik på Näringsdepartementet och sitter i Granskningsnämnden för radio och TV. Under hösten 2009 hade jag i uppdrag av kulturdepartementet att ta fram en modell för förhandsprövning av nya tjänster för public service. Jag sitter också som ordinarie ersättare i styrelsen för Ridderstads stiftelse och är ledamot av styrelsen för Nobelmuseet AB.
Jag ingår också i Riksbankens Jubileumsfonds nystartade områdesgrupp för Teknisk utveckling och institutionell förändring i det tidiga 2000-talet.
Publikationer
(i urval)
Böcker
Tillsammans med Lars-Åke Engblom, Radio och TV efter monopolet: en kamp om politik, pengar, publik och teknik (Stockholm, 2007).
Redigerad med Karl Grandin & Sven Widmalm, The Science-Industry Nexus: History, Policy, Implications, (Sagamore Beach, MA, 2004).
Vem älskade Tele-X? Konflikter om satelliter i Norden 1974-1989 (Hedemora, 2003) Diss.
Genom tråd och eter: Framväxten av distributionsnätet för radio och TV (Stockholm, 1997).
Artiklar i refereegranskade tidskrifter
“Technology-dependent commons: The example of frequency spectrum for broadcasting in Europe in the 1920s”, International Journal of the Commons, Vol 5, No 1 (2011), 92-109.
”A Nordic satellite project understood as a trans-national effort” History & Technology, 22, No 2., (Sept 2006), 257-275.
”Nordsat som hot eller löfte – om teknik och den nordiska tanken”, Historisk tidskrift 1999:3.
Artiklar i antologier
”Harry Schein och framtidens kommunikationsteknologi”, i Lars Ilshammar, Pelle Snickars & Per Vesterlund (eds.), Citizen Schein (Stockholm, 2010), 264-277.
”Det digitala imperativet”, in Jonas Andersson & Pelle Snickars (eds.), Efter the Pirate Bay, Mediehistoriskt arkiv 19 (Stockholm, 2010), 140-150.
Tillsammans med Sverker Sörlin, ”Rockets and Reindeer: A Space Development Pair in a Northern Welfare Hinterland”, in Niklas Stenlås, Per Lundin & Johan Gribbe (eds.), Science for Welfare and Warfare (Stockholm, 2010).
”Ett, tu tre - ANT: Faror och förtjänster illustrerat med svensk rymdpolitik som fallstudie”, i Sven Widmalm (red.), Vetenskapens sociala strukturer (Lund, 2008).
”Standardising Early Broadcasting in Europe: A Form of Regulation”, i Judith Schueler, Andreas Fickers & Anique Hommels (red.), Bargaining Norms/Arguing Standards (The Hague, 2008), 112-120.
”Kunde vi ha legat före? Föredrag på IVA 11 oktober 2005”, i Arne Jernelöv och Joakim Palme (red.), Oväntade framtider (Stockholm, 2007), 59-64.
”Det blev en filmfond: Nordsat, Tele-X and Nordic cooperation”, i Bengt Sundelius & Claes Wiklund (red.), Norden i sick sack (Stockholm, 2000), 165-182.
”Lyssnaromtanke eller verksegoism? Det svenska trådradiosystemet 1920-1970”, i Arne Kaijser & Pär Blomkvist (red.), Den konstruerade världen: Tekniska system i historiskt perspektiv (Stockholm, 1998), 259-275.
