Till innehåll på sidan

ERC Starting Grant till Peder Roberts

Publicerad 2017-02-10

Femton forskartalanger vid svenska universitet har nyligen tilldelats ERC Starting Grants för att få möjligheten att påbörja sin egen oberoende forskning.
En av dessa är Peder Roberts, avdelningen för historiska studier som forskar om politik, miljö, och vetenskap i polarområdena, särskilt under det kalla kriget.

Peder Roberts (Foto: Hanna Vikström)

Europeiska forskningsrådet (ERC) delar årligen ut ERC Starting Grants till unga forskare (2-7 år efter avlagd doktorsexamen) som är redo att starta en oberoende forskning. Bidragsstorlek: upp till 2 miljoner euro för en period av max fem år.

ERC stödjer spetsforskning, mång- och tvärvetenskapliga projekt och banbrytande idéer i nya och framväxande områden.

ERC Starting Grants

Hej Peder, vad är det för bidrag du har fått?

Jag har fått ett ERC Starter Grant som sträcker sig över fem år med början den 1 februari 2017. Titeln är “Greening the Poles: Science, the Environment, and the Creation of the Modern Arctic and Antarctic”. Projektet kommer ha flera deltagare — utöver mig själv får vi en post doc, två forskare, och en doktorand.

Vad ska ni forska kring?

Målet är att förklara när och varför folk i olika delar av världen började behandla polarområdena som sårbara miljöer med särskilt behov av skydd, och vilken roll miljövetenskap har spelat i detta. Vi kommer även att titta på förändringar i politiska synpunkter på miljön i allmänhet och bredare geopolitiska förändringar.

Jag hoppas att vår forskning kan bidra till en bättre förståelse av sambandet mellan hur världens nordligaste och sydligaste delar har blivit sådana symboliskt viktiga platser i diskussionen kring nutidens klimatförändringar, men även hur politiska processer som globalisering och dekolonisering har inflytande på miljöpolitik — ett samband vi ofta inte tänker på.

Målet med ERC:s bidrag är att locka nya forskningstalanger till Europa och behålla kompetens inom unionen - hur hamnade du själv här på KTH?

Min första kontakt med avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö skedde redan i 2007 — jag var doktorand på Stanford University i USA men var i Sverige för att arbeta med arkivmaterial på Kungliga Vetenskapsakademien. Under tiden fick jag kontakt med Sverker Sörlin och kände direkt att den avdelning han tillhörde var en sådan fantastisk plats med väldigt spännande forskning! Jag lyckades få en korttidstjänst som postdoc under sommaren 2010, och sedan igen sommaren 2012. Sedan dess har jag varit anställd här och trivs väldigt bra!

Vad händer härnäst?

Under de närmaste veckorna börjar vi att samla källmaterial från olika länder — först Finland, Kanada och USA, och sedan Island. Projektet kommer att använda källor från hela världen, från Grönland till Chile, till Sydafrika och Japan. Det blir väldigt krävande, men också mycket spännande.

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2017-02-10