Till innehåll på sidan

Forskare sågar säkerheten i elnätet

Det är helt galet hur osäkert elnätet är idag, säger KTH-forskaren Henrik Sandberg
Det är helt galet hur osäkert elnätet är idag, säger KTH-forskaren Henrik Sandberg. Bild: Morguefile
Publicerad 2010-11-08

Smarta elnät är framtiden och bara IT-företaget Cisco har bedömt marknaden enbart inom kommunikationsprodukter inom smarta elnät till 70 miljarder kronor inom den närmaste fem- till tioårsperioden. Men vägen till de smarta elnätens intåg i stugorna kantas av utmaningar. Nu höjer två KTH-professorer rösterna angående den bristande säkerheten i dagens elnät och morgodagens smartare kusin.

Henrik Sandberg, biträdande lektor vid KTH
Henrik Sandberg, biträdande lektor vid avdelningen Reglerteknik på Skolan för elektro- och systemteknik vid KTH

Våra vitvaror och elmätaren kopplas till mobilen och datorn så att vi kan sätta på tvätten när elpriset är som lägst. Även bilbatteriet och solcellerna ska in på elnätet och prata med våra datorer och mobiler så vi vet när vi har ett energiöverskott som vi kan sälja på vidare eller välja att lagra till nästa elavbrott eller prischock. Det är ett exempel på vad smarta elnät kommer att ge oss imorgon.

Det finns emellertid ett stort problem. Säkerheten. Och det existerar redan nu.

– Det är helt galet hur osäkert det är idag. En person med insyn i system för övervakning och styrning av elnät skulle kunna ta sig in i elnäten och manipulera till exempel kraftverk och tjäna pengar på det eller skapa problem, säger Henrik Sandberg, biträdande lektor vid avdelningen Reglerteknik på Skolan för elektro- och systemteknik vid KTH.

Men var ska man börja? Det är en mycket viktig fråga, tycker Henrik Sandberg.

– Man måste börja titta på dagens system. I det smarta elnätet är det en dator som ska göra människans jobb, då kommer allt att gå jättesnabbt. Därför måste datorn bli bättre på att upptäcka avvikelser i elnätet, konstaterar Henrik Sandberg.

Tillsammans med György Dán undersöker Henrik Sandberg hur man kan föra in kryptering och fler sensorer i dagens system för att göra det svårare att lura systemet så väl idag som imorgon. Många frågor ska de besvara i sitt arbete. Var i nätet ska sensorerna placeras och behöver de krypteras? Hur bör det göras när systemen så småningom ska automatiseras? Vilka lösningar kan ge hög tillgänglighet i nätet oavsett attacker och samtidigt bibehålla hög integritet på ett kosteffektivt sätt?

– Med många sensorer i nätverken skulle en angripare behöva korrumpera många fler sensorer för att skapa problem utan att åka fast, säger György Dán, biträdande lektor vid avdelningen Kommunikationsnät Skolan för elektro- och systemteknik vid KTH.

Hans kollega Henrik Sandberg tar vid.

– De här förändringarna kan man göra redan idag, men det blir ännu viktigare när man går över till smarta elnät som kopplar samman alla system. Fler sensorer och mer kryptering är ett sätt att göra det svårare att lura systemet, säger Henrik Sandberg.

For mer information, kontakta Hendrik Sandberg på 08-790 72 94 / hsan@ee.kth.se eller György Dán på 08-790 42 53 / gyuri@ee.kth.se.

Peter Larsson