Smarta nät: hur smarta då? 17/1 2012
Inom medievärlden talar man allt oftare om prosumenter när man menar de som både konsumerar och producerar media. Inom energiområdet kan vi snart ha en liknande situation när småkonsumenter genom smarta lösningar också kan bli producenter. Vad som då behövs är ekonomiska och organisatoriska lösningar för att denna energi ska kunna komma inte bara producenten utan också konsumenten till godo. Samtidigt innebär den ökade integreringen av elnäten över Sverige, Norden och Europa också att beroendet mellan nationer ökar.
Smarta nät: hur smarta då?
Tisdagen den 17 januari kl 15.15 till 17.00 i Sal E2 genomfördes det tredje evenemanget i serien KTH Samtal. Även denna gång var det ett samarbete med KTHs energiplattform och det rör smarta nät.
Lars Nordström talade om de smarta näten kan byggas enbart utifrån rationella ingenjörsmässiga principer, eller om det krävs andra drivkrafter för att de tekniska lösningar som redan finns utvecklade ska komma till användning
Per Högselius kombinerade en historisk och internationell infallsvinkel. Utgångspunkten blev att de s.k. smarta näten för närvarande utvecklas i nära relation till en ökad internationalisering på energiområdet. Utifrån detta diskuterade han särskilt tidigare erfarenheter av dels internationellt samarbete, dels tidigare erfarenheter av ökad komplexitet i energisystemen.
Thomas Sandberg slutligen,bidrog med ekonomiska och organisatoriska perspektiv och frågade sig vilka drivkrafterna bakom de smarta näten kan vara, var de främst kan komma till användning, vilka hinder de möter.
Lars Nordström är professor i Informationssystem för Kraftsystemstyrning vid KTH, Stockholm. Han analyserar och designar de informations & styrsystem som behövs för tillförlitliga, säkra och kostnadseffektiva elkraftsystem. Lars Nordström deltar i flera internationella grupper inom området Smarta elnät, bland annat EU kommissionens expertgrupp för Smarta elnät, samt IECs strategiska grupp för standardiseringsfrågor.
Per Högselius är docent i teknik- och vetenskapshistoria, KTH och forskar och undervisar om energisystemens historiska framväxt, institutionella utformning och politiska sprängkraft. Han har bl.a. skrivit om den svenska elavregleringen, Vattenfalls internationalisering, elnäten i Östersjöområdet, kärnkraft i det forna östblocket, kärnbränslecykelns globalisering och Rysslands naturgasexport.
Thomas Sandberg är professor i industriell ekonomi och organisation med inriktning på energiföretagande och hur det påverkas av och påverkar den pågående energiomställningen. Hans forskning och undervisning behandlar bl a elcertifikatsystemet, nettodebitering, hållbara städer, småskalig kraftvärme, individuell mätning och debitering av värme och vatten i flerbostadshus. Thomas Sandberg kör tre små vattenkraftverk i sin småländska hembygd och är styrelsemedlem i de svenska och europeiska vattenkraftorganisationerna.
Moderator är Nina Wormbs, docent i teknik- och vetenskapshistoria, KTH.
Efter samtalet serveras lite förtäring.
Tid: 17 januari, kl 15.15-17
