Arktis har inte en framtid

– Vi har forskat om Arktis framtid med utgångspunkt i dåtid. Det är nämligen inte första gången Arktis är av intresse för länder och företag. Exploateringen började redan på 1600-talet, säger Dag Avango, forskare vid avdelningen för historiska studier på KTH och en av de som arbetat med studien.

Han och de andra forskarna har studerat vilka framtidsvisioner som tidigare funnit och som blivit verklighet, och vilka som inte blivit det.

– Jag har tittat närmare på olika industriföretags framtidssyn på Arktis. Det har handlat om rosiga visioner och stora vinster. I nutid till exempel vilka naturresurser som kommer fram när isen smälter bort och drar sig tillbaka, säger Dag Avango.

Han fortsätter med att berätta hur enahanda och positivt bolagen förhållit sig till hur man kan utvinna naturresurser. Företagen brukar framhålla hur de med ny teknik och ansvarsfullt riktade satsningar på miljöskydd och urbefolkningar kan hantera de svåra utmaningarna i Arktis samt bidra till en hållbar utveckling där.

– Den retorik som används idag har mycket gemensamt med den i början av 1900-talet. Det som överraskar är den determinism som finns i berättelsen om att isavsmältningen leder till en viss typ av morgondag. Att isens avsmältning garanterat leder fram till en ökad exploatering av Arktis naturresurser. Som om framtiden vore förutbestämd. Att vi inte kan stoppa utvecklingen, eller förändra den. Att politiken inte kan ändra på något, att det inte finns några alternativ utan att det bara är att hänga med för att inte bli frånåkt, säger Dag Avango.

Dag Avango menar att den här typen av retorik kan leda allmänhet och beslutsfattare till att tro att vi inte kan påverkar historiens gång, endast lindra dess effekter.

– De historiska fall vi undersökt visar tydligt att det är i allra högsta grad finns olika möjligheter som leder fram till olika framtider för Arktis. Man kan till exempel genom internationella regelverk och lagar göra det gynnsamt eller ogynnsamt att bedriva gruvdrift eller borra efter olja. Framtiden ligger i våra egna händer, säger Dag Avango.

Han tillägger att aktörer som vill se en viss framtid mobiliserar det de behöver för att detta ska ske, likt en självuppfyllande profetia.

Ett exempel som visar på hur just företagens framtidsvisioner fick en hel del hjälp på traven för att senare bli verklighet nämner Dag Avango gruvnäringen på ögruppen Svalbard i början av 1900-talet.

– Gruvindustrin på Spetsbergen ackompanjerades av den här typen av retorik från stater, företag och forskare när det begav sig. Gruvorna kommer att leda till industrins utveckling. "Inget får missa tåget" var den stora berättelsen då, under 1900-talets två första decennier. Men Spetsbergen var ingenmansland på den här tiden, och företagen stötte snart på problem. Man kunde inte få en inmutning lagfäst, och därmed fick man inte heller loss något kapital för att satsa på gruvnäringen. Med Spetsbergtraktaten 1920 fick ögruppen ett regelverk som löste detta problem och gav både ekonomiska och politiska incitament till en fortsatt gruvdrift. Utan traktaten är det svårt att se hur gruvnäringen skulle kunnat fortleva. Det var inte en självklarhet att det skulle bli som det blev, säger Dag Avango.

Idag är berättelsen den samma, men nu handlar det som sagt om isavsmältningen i norra ishavet som kan leda till eskalerande olja- och naturgasutvinning.

– Vad framtiden kommer att innebära för Arktis är dock ett oskrivet blad. Det finns massor av saker som avgör detta, till exempel vad som händer med den globala energimarknaden, säger Dag Avango.

Han passar samtidigt på att flagga för att Arktis inte är en enhetlig region där alla vill samma sak.

– På exempelvis Grönland finns det ett stort intresse från gruvbolagen att utvinna. Många på Grönland är också mycket positiva till ökad gruvnäring då det ökar möjligheterna till självständighet. På andra ställen är man bedrövad, till exempel i samiska renbetesområden. Det finns inte ett svar och man kan inte prata om ett Arktis. Det är väldigt olika förutsättningar beroende av var man pekar eller befinner sig. Och Arktis består av suveräna territorier. Ett förhållande gäller dock generellt: framtiden är inte förutbestämd, den kan formas av medvetna vägval och politiska beslut, säger Dag Avango.

Sedan lägger han till att Vladimir Putin precis har klubbat igenom en lag som ryska olje- och gasbolag rätt att sätta upp privatarméer för att skydda sin verksamhet i Arktis.

– Det är en utveckling som talar emot att bilden av att en framtida resursutvinning i Arktis skulle bli problemfri, säger Dag Avango.

Dag Avangos arbete är en del av det tre år långa och tvärvetenskapliga forskningsprojektet Mistra Arctic Futures.

För mer information, kontakta Dag Avango på 08 - 790 87 37 eller dag.avango@abe.kth.se

Peter Larsson