Till innehåll på sidan

Celldelning och sälpäls i forskningsfokus

NYHET

Publicerad 2016-12-05

Nu är det klart vilka unga forskare som ingår i årets Wallenberg Academy Fellows-satsning. Två av dem är verksamma vid KTH. En forskare studerar celldelning och cancer medan den andra jobbar med hur vi kan imitera naturen för att sänka olika fordons och farkosters energiförbrukning.

Tumörer uppstår när människokroppen tappar kontrollen över celldelningen. Emma Lundberg, forskare vid KTH-satsningen Science for Life Laboratory, ska inom ramen för sin forskning samla på sig mer kunskap om hur det går till när celler delar på sig.

Emma Lundberg, forskare vid KTH-satsningen Science for Life Laboratory. Foto: Markus Marcetic.

Till sin hjälp har hon avancerad mikroskopiteknik, storskalig genanalys och tillgång till 40 000 olika antikroppar som ingår i Human Protein Atlas. Därmed kan hon - steg för steg - följa enskilda celler när de delar på sig och blir två.

Denna celldelning händer i kroppen hela tiden. Från det att ett ägg befruktas till att en människa är färdigvuxen har celler delat sig miljarder gånger. Celldelning är en stegvis process som är noggrant kontrollerad. Inför varje ny fas säkerställer cellen att allting har gått rätt till. Små skador kan cellen reparera, är skadorna mer omfattande självdör den.

Trots denna noggranna kontroll händer det att saker och ting går fel. Det är då cancer utvecklas. För bättre förståelse för hur tumörer uppstår ska Emma Lundberg analysera allt ifrån geners så kallade uttryck till mängder av olika proteiner i cellen och var proteinerna befinner sig under olika stadier av celldelningen.

Förhoppningen är att i slutändan hitta biomarkörer som i sin tur kan leda till en mer exakt cancerdiagnostik.

KTH-forskare nummer två att ingå i Wallenberg Academy Fellows-satsningen år 2016 är Shervin Bagheri. Han undersöker hur exempelvis hajskinn och sälpäls kan påverka det sätt på vilket vi tillverkar bilar, flygplan och båtskrov.

KTH-forskaren Shervin Bagheri. Foto: Markus Marcetic.

Dessa farkoster och fordon bör nämligen ha så energisnåla ytor som möjligt. Anledningen till detta är att nästan tio procent av världens energiförbrukning går till att övervinna motstånd vid strömning av luft och vatten. Snabbsimmande varelser i naturen får alltså stå modell i Shervin Bagheri forskning.

Mer i detalj handlar det om att studera hur naturliga så kallade poroelastiska ytor fungerar. Detta då forskare vet väldigt lite om det idag.

Shervin Bagheri kommer att med hjälp av 3D-skrivare och UV-litografi ta fram ytor som liknar de naturliga. Genom laboratorieexperiment ska han sedan utforska hur ytorna påverkar vattnets och luftens turbulens.

För att kunna optimera ytorna kommer Shervin Bagheri även att genomföra avancerade datorsimuleringar och utveckla nya matematiska modeller som tar hänsyn till allt från materialets mikroskopiska struktur, elasticitet och halhet till hur vätskan strömmar i skiktet ovanför ytan.

Bakom Wallenberg Academy Fellows står Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Sedan starten 2012 har 150 unga forskare stöttats ekonomiskt, vilket givit dessa forskartalanger en möjlighet att fritt utveckla sina idéer under fem år.

Syftet med satsningen är att stärka Sverige som forskningsnation genom att behålla de största talangerna i landet och genom att rekrytera unga, internationella forskare till svenska universitet.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Emma Lundberg på emmalu@kth.se eller Shervin Bagheri på shervin@mech.kth.se.