Därför ska du producera din egen el

Det är i forskningsprojektet "Användarvänlig lokal elproduktion" som är en del av satsningen Green Leap som de olika idéerna fötts.

Forskaren samt industridesignern Teo Enlund har varit mycket engagerad i arbetet. Anledningen till varför vi ska producera vår egen el är tämligen glasklar.

– Man kan säga som så här: När man förstått tekniken och tänket bakom lokal elproduktion känns det som om hål i  huvudet att inte ha solceller på taket, säger Teo Enlund.

En utmaning är att det finns ett antal myter som måste avlivas. 

– Till exempel den om att det måste vara strålade solsken för att solceller ska leverera. Solceller producerar energi även när det är molnigt, säger Teo Enlund.

Vidare finns det ett tydlig incitament till att producera sin egen el. Pengar.

– Det du tidigare betalade i form av elräkningar betalar du av på solcellerna istället. Efter 10 år är de avbetalade och du har gratis el. Då solcellerna kommer med garanti om 25 år innebär det 15 år av gratis el, säger Teo Enlund.

– Det handlar om hur man paketerar lokal elproduktion. Man kan sälja in konceptet som ett sätt att spara pengar, en sparform med hög och säker avkastning. Det är bland annat det vi tittat närmare på i forskningsprojektet "Användarvänlig lokal elproduktion", säger Teo Enlund.

Hur är det då med de fem idéerna, eller koncepten som Teo Enlund också beskriver dem som. Jo, så här är de tänkta att fungera.

– Mobilappen (1) är tänkt att följa med som ett stöd under hela resan, från nyfikenhet beträffande att det vore smart att installera solceller till dess att de matar in ström på elnätet. Appen ska både kunna vara något användaren kan pilla med på bussen på väg till jobbet, och hämta inspiration och kunskap från, som ett verktyg som visuellt visar hur mycket el som solceller producerar just nu. En app som växer med uppgiften, helt enkelt, säger Teo Enlund.

När det gäller "Sol-friggan" (2) så är det ett alternativt sätt att paketera investeringen i solceller på. Vanligtvis placeras solcellerna på ett hustak, men det kan hända att taket inte är lämpligt.

– Hustaket kanske inte vetter möt söder. Med en friggebod med solceller på taket kommer man dessutom undan problemet  med bygglov som finns i vissa kommuner. Det handlar om att sänka krångeltröskeln, säger Teo Enlund.

När det gäller modulära solceller för offentlig miljö (3) så handlar det om att synliggöra solcellernas existens. Att normalisera dem. Man skulle till exempel kunna bygga ett vindskydd, och klä detta i solceller, eller sätta dem på en bushållsplats.

Allt-i-ett-startpaket (4) skulle kunna vara något som står bredvid utomhusgrillarna på Bauhaus eller K-Rauta.

– Man är på byggvaruhuset för att köpa en grill, och ser den här lådan samtidigt. Den kan innehålla allt man behöver för att komma igång. Det handlar om lite visionärt tänkande från vår sida, att vi är en katalysator för förändringar vilket gäller alla nivåer, både vad gäller politiker som samhällsmedborgare, säger Teo Enlund.

Slutligen är det då filmen om vinsterna med att producera sin egen el (5). Den beskrivs mycket ovan, till exempel att man 10 år efter en solcellsinvestering har gratis el.

– I filmen läggs alla pusselbitar ihop, säger Teo Enlund.

Nu jobbar Teo Enlund vidare med resultatet från "Användarvänlig lokal elproduktion". Det innebär bland annat användarstudier och att forskarna går på djupet med sina resultat.

Green Leap är en mötesplats för design och hållbar utveckling på KTH. Projektet Användarvänlig lokal elproduktion är finansierat av Vinnova, och partners har No Picnic Design och Egen El varit.

Du hittar mer information om forskningsprojektet "Användarvänlig lokal elproduktion" här: bit.ly/1f4tMIB

För mer information, kontakta Teo Enlund på 070 - 876 11 33 eller teoe@kth.se.

Peter Larsson