Framtidens skog växer sig stark

– För att svensk skogsindustri fortsatt ska kunna vara livskraftig och hållbar behöver vi fler unga som engagerar sig i skogsfrågorna samt mer forskning och utbildning, sade kungen i anslutning till seminariet och fortsatte: 

 – Jag ser med tillförsikt fram emot att följa utvecklingen och forskningen kring skogsbaserade material som är hållbart och förnyelseinriktat inom bland annat bio-, nano,- och fiberteknik.  

Peter Gudmundson, KTH:s rektor inledde seminariet som hade rubriken Framtidens skogsindustriella materialforskning med att konstatera att skogen har varit en hörnsten i svensk ekonomi både när det gäller export och i fråga om arbetstillfällen.

– Här är en bred forskning helt avgörande för att hitta nya sätt att använda skogsråvaran för framtiden, sade han och fick medhåll av Sverker Martin-Löf, styrelseordförande på det globala skogsindustriföretaget SCA som i reda siffror visade skogens betydelse för Sverige.

Digitaliseringen och det faktum att världens produktion av skriv och tryckpapper halverats på tio är en av flera utmaningar som skogsindustrin står inför, den internationella konkurrensen med länder som producerar snabbväxande skog är en annan.

– Det är ingen tvekan om skogsindustrins roll för Sverige. Skogen är den största posten i vår export med 60 000 personer direkt och 200 000 personer indirekt sysselsatta. Men för att möta branschens utmaningar krävs en rejäl omställning. Ytterligare forskning om skogsråvarans unika egenskaper är av stor betydelse för att kunna utveckla såväl gamla som nya produkter, sade Sverker Martin-Löf.

Göran Persson, styrelseordförande i skogsbolaget Sveaskog, poängterade bland annat vikten av att se på klimatfrågan som en drivkraft, inte bara för forskning och teknik, utan för ”Sverige ekonomiska ryggrad”- det vill säga skogsbranschen som helhet:

– Ser vi det som ett hot blir det tvärstopp. Jag tycker att vi ska se klimatfrågan som skogsbrukets bästa vän.

Att få människor att vilja bo kvar där skogen finns är också viktigt.

– Det finns inga sågverk på Södermalm eller pappersbruk på Östermalm. Folk flyttar från skogen som finansierar oss.

Han konstaterade liksom många andra talare att forskning är a och o för att hitta nya vägar, metoder, användningsområden och produkter från skogen

Därefter följde en presentation av den nytänkande forskning som just nu pågår vid Wallenberg Wood Science Center , WWSC, där KTH och Chalmers ingår.

– Vi är upptäcktsresande i skog och ved kan man säga i jakten på nya, miljövänliga material, sade forskningscentrets ordförande Lars Berglund.

Genom fyra korta forskarpresentationer fick publiken ett smakprov på forskningen på WWSC som kan spegla morgondagens skogsindustri och nya biobaserade material. Det var alltifrån ångexplosion av granved till membranfiltrering av vedkomponenter och utveckling av kompositmaterial från ett blött pappersark till hur man kan utveckla en skottsäker väst från trä genom att ändra strukturen på cellullosan.

Efter en debatt om hur branschen kan samverka för framtiden intog Marcus Wallenberg, styrelseordförande i FAM, SEB och SAAB bland annat, talarstolen.

– Vi står inför ett paradigmskifte och antingen kan vi stå och titta på eller göra något åt det.  Ökat samarbete inom branschen och mellan industri och akademi är viktigt att vi skapar och inte bara pratar om, sade han och fortsatte:

– Nyckeln för att möta detta skifte är just en mycket starkare sammankoppling och samarbete mellan grundforskning och industrin, tror jag. Från vår sida har vi valt att satsa på detta genom Wallenberg Wood Science Center.

Seminariet avrundades av KTH:s styrelseordförande Börje Ekholm, som poängterade behovet av nationell strategi och samling kring framtidens skogsnäring.

– Vi måste våga spänna bågen i det här samarbetet för att kunna garantera svensk välfärd även i framtiden.

Text: Jill Klackenberg