Hon ska försköna din värld

NYHET

Publicerad 2012-04-18

Kristina 'Kia' Höök, professor i interaktionsdesign på CSC-skolan vid KTH, är den prisbelönta och medialt uppmärksammade forskaren som bland annat fått 10 miljoner för känslosam dataforskning. Framtiden ska hon vika åt att göra din värld skönare, med hjälp av de tekniska prylarna du har runt omkring dig.

Kia Höök har precis börjat jobba som professor på KTH där hon bland annat ska forska på kombinationen människa och teknik. Anledningarna till att den forskningen behövs är som hon ser det många.

– Det finns en oro bland människor för modern teknik. Många anser att den hamnar mellan oss själva och omvärlden. Att vi blir avskärmade. Men vi borde kunna göra bättre teknik än så. På samma sätt som en hammare kan vara skön att hålla i och bli en förlängning av kroppen, borde vi kunna skapa skön digital teknik. Den ska fungera som en förlängning av oss själva. Vad vi människor längtar efter är de prylar som gör att vi kan vara med i och vara en del av den verkliga världen, säger Kia Höök.

Kia Höök, professor i interaktionsdesign vid KTH.

Hon drar en parallell till en forskningsstudie som hennes kollegor genomförde för ett tag sedan. Det var en studie som undersökte hur folk bland annat golfade och åkte skateboard. I sporterna används olika mer beprövade tekniska verktyg, som golfklubba och skateboard, men verktygen förhindrar inte användaren att se och uppleva naturen och allt det andra som finns runt omkring dem.

– Tvärtom är tekniken en möjliggörare av omvärlden, och en förmedlare av den samma. När det gäller verktyg som mobiltelefoner är det idag ett enormt fokus på skärmen. Då låses stora delar av omvärlden ute. Här finns det mycket vi kan göra, till exempel använda haptik, kyla eller värme och det som kallas för förstärkt verklighet (augmented reality på engelska), säger Kia Höök.

Det är alltså det hon bland annat kommer att forska om på KTH.

Kia Höök fortsätter med att berätta att vi människor själva måste kunna bestämma vad vi vill göra. Tekniken ska vara verktyget som hjälper oss, tekniken ska inte styra eller begränsa.

– Titta till exempel på hur en IT-baserad kalender fungerar idag. Den är uppdelad i halva eller hela timmar. Men vem säger egentligen att vi måste träffas för ett möte i exakt en timme, eller precis klockan 12:00.

Med konstruerandet av ny teknik kommer också ett gäng kulturella värderingar, inte sällan värderingar som säger till människan vad som är rätt eller fel, och vad om gör honom eller henne lycklig. Ett exempel på det är prylar och tjänster som pulsmätare, appen Runkeeper till Iphone och Androidmobiler, stegmätare eller den numera gamla hederliga cykeldatorn. Dessa kan mäta oss på olika sätt, i kilometer, steg eller antal hjärtslag per minut.

– Det finns en fara i detta. Vi får en mekaniserad syn på kroppen. Kropp och själ separeras från varandra. Människans liv går inte bara ut på att effektivisera och optimera, det handlar också om känslor. Värdet av vårt handlande är mer än bara några siffror på en skärm, säger Kia Höök.

Hon tillägger att det är viktigt att forska om hur vi kan förmedla olika mått från sensorer, och samtidigt fånga upp njutning och känslor. Att undvika att separera kroppen från knoppen. Vill vi betrakta människor som maskiner, eller som kreativa individer med känslor, säger Kia Höök, och tillägger att människor vid tiden för klockans intåg i samhället började betrakta sig som mänskliga urverk.

– Människor som maskiner eller mänskliga urverk, det är ett osunt sätt att se på vad det innebär att vara människa. Det är även osunt vad gäller den ekonomiska biten. Vi människor köper allt fler upplevelser i form av resor, spel och film. Därför är det viktigt att forma tekniken så att den blir åtråvärd och förmedlar just känslor och upplevelser och får oss att komma närmare varandra och oss själva. För att kunna göra det måste vi också förstå tekniken, säger Kia Höök.

Hon demonstrerar en liten apparat som hon varit med tagit fram under sin tid på Swedish Institute of Computer Science (SICS), och som går under namnet Affective Health. Det är en mobil-app som tillsammans med sensorer på olika delar på kroppen bland annat mäter fysisk aktivitet och hudkonduktans. Appen visualiserar sedan detta med hjälp av mönster och färger, och inte med siffror som annars är brukligt.

– Det är teknik som hjälper människor att reflektera över sitt eget beteende och olika känslomässiga reaktioner i vardagliga situationer. Men människor lockas också att jämföra mönster med varandra, och konversera runt dem, säger Kia Höök med ett leende.

En av Kia Hööks hjärtefrågor är Internet of Things, eller Sakernas internet som någon fiffig person översatt begreppet till.

– Det är numera inte så intressant för mig att saker är uppkopplade. Däremot är det väldigt intressant med all den data som genereras. Det är en utmaning vad vi ska göra med all insamlad information som finns, och här har jag en del tankar, säger Kia Höök.

För mer information, kontakta Kia Höök på 070 - 561 70 35 eller khook@kth.se.

Peter Larsson