KTH redo för mer teknik i skolan
Teknikundervisningen i skolan ska få ett uppsving nästa år, enligt ett regeringsförslag. Samtidigt är bristen på tekniklärare akut. KTH vill ta ett större ansvar för att vända trenden och utbilda fler av framtidens lärare.
Allt fler tekniska prylar fyller vår vardag, ändå är det många barn som går igenom grundskolan utan någon egentlig undervisning i skolämnet teknik.
Regeringen vill ändra på det och garantera varje skolbarn 200 timmars teknikundervisning – lika mycket som inom ämnena fysik, kemi och biologi. Förslaget välkomnas av KTH.
– Det känns mycket positivt och är ett steg i rätt riktning. Samtidigt ökar det behovet av behöriga lärare, som är en stor bristvara i dag, säger Eva Malmström Jonsson, prorektor vid KTH.
Hon hoppas att förslaget följs av en bredare satsning– stärkta utbildningsresurser och nationella ansträngningar för att göra läraryrket mer attraktivt. KTH har beredskap för att ta ett större ansvar, både för att utbilda lärare och att öka ungdomars engagemang inom teknik, matematik och naturvetenskap, säger Eva Malmström Jonsson.
Redan i dag examinerar KTH flest gymnasielärare i landet inom fysik, kemi och teknik. Kombinationsprogrammet civilingenjör/lärare antar varje år ett 50-tal studenter, en tredjedel tar jobb i skolan, drygt hälften inom näringslivet och ungefär tio procent söker sig till universitet och högskolor.
Internationellt perspektiv
Flexibiliteten, att kunna välja mellan skolan och andra arbetsplatser, har varit avgörande för att attrahera sökande. Liksom internationaliseringen, möjligheten att åka på utbytesstudier, tror Eva Malmström Jonsson.
– Läraryrket har traditionellt haft ett nationellt perspektiv. Vi tror att man kan stärka attraktionskraften i yrket om man ökar graden av internationella erfarenheter inom lärarutbildningen.
KTH vill även bidra med att utveckla undervisningen i teknikämnet, som trots att det funnits med som ett obligatoriskt ämne i grundskolans läroplan sedan 1980-talet, fortfarande får en styvmoderlig behandling på många skolor, enligt Susanne Engström, grundutbildningsansvarig för KTH:s lärarutbildningar.
– Ofta stannar undervisningen vid att eleverna får konstruera, bygga eller designa något utan att det sätts i ett sammanhang. Det blir ett oreflekterat görande.
Lärare med forskarexamen
Teknik hör till de skolämnen som har högst andel obehöriga lärare på landets skolor. Susanne Engström räknar med en ökad efterfrågan på KTH:s fortbildningskurser, som en följd av regeringsförslaget.
– Samtidigt kämpar många skolor med knappa resurser, men jag hoppas naturligtvis att rektorerna kan prioritera kompetensutveckling för tekniklärare.
KTH:s populäraste lärarutbildning, kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för personer med akademisk examen, har ungefär tio sökande per plats. I januari startar en ny KPU, för sökande med forskarexamen och om två år dras en ny kombinationsutbildning – högskoleingenjör/lärare – i gång vid KTH Södertälje.
– Vi har dragit slutsatserna av att unga människor inte verkar nöja sig med bara en lärarexamen inom naturvetenskap och teknik. De vill ha fler valmöjligheter på arbetsmarknaden efter utbildningen, säger Susanne Engström.
Text: Christer Gummeson