KTH stiger på miljöranking

Efter att ha legat en bit ner på listan lyckades KTH förra året samla ihop 13 av 15 möjliga poäng. I årets ranking tilldelas KTH ytterligare en poäng.

– Det känns jätteroligt, vi hade inte räknat med att få den här placeringen förrän nästa år, säger Birgitta Westin, miljöchef och ansvarig för KTH:s miljögrupp.

Anledningen till framgången är det senaste årets utveckling av miljöledningsarbetet vid KTH:s skolor. Bland annat har man upprättat lokala miljömål och dokumenterat rutiner för miljöarbetet. KTH:s miljögrupp har även genomfört workshops och utbildningar för miljöombuden.

För att nå en topplacering i miljörankingen krävs att KTH får en officiell miljöcertifiering, det sista och svåraste steget i miljöledningsarbetet, enligt Birgitta Westin.

– För att blir certifierade behöver alla vi som arbetar på KTH ha kännedom om vårt miljöledningsarbete, om vår miljöpolicy och hur man själv kan och ska bidra.

Miljögruppen lade fast grunderna för KTH:s systematiska miljöarbete för två år sedan. Bland annat beslutades om en ny miljöpolicy och om de övergripande miljömålen. Nästa år räknar Birgitta Westin med att KTH ska genomgå en miljörevision som resulterar i miljöcertifiering.

– Vi planerar att ha en certifieringsrevision i början av året, och då skulle vi få maximala 15 poäng i rankingen året därpå.

Text: Christer Gummeson

Fakta: Miljöcertifiering

Miljöcertifiering innebär att en verksamhet prövar om dess sätt att arbete för en bättre miljö uppfyller kraven i ISO 14001, som är fastställda av standardiseringsorganet ISO. Grunden för att kunna nå dit är att man har förverkligat ett miljöledningssystem, det vill säga ett system för att organisera och leda ett systematiskt miljöarbete.  I dagsläget är sex svenska lärosäten miljöcertifierade: Mälardalens högskola, Göteborgs universitet, Chalmers, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle och Högskolan Kristianstad.