Miljöforskare vill se Sverige som föregångsland

I regeringsförklaringen 2015 slogs det fast att klimathotet är vår tids ödesfråga. Sverige ska visa ledarskap i världen och bli ett av de första fossilfria välfärdsländerna. Detta följer på internationella åtaganden som gjordes 2015 i samband med att FN dels antog de 17 hållbarhetsmålen, dels Parisavtalet som satte ut en föränderlig agenda för att bekämpa klimatpåverkan.

Dessa överenskommelser innebär att utsläppen av klimatgaser måste sjunka drastiskt. För Sverige är målet att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll runt mitten av detta århundrade. Enligt gällande mål år 2050, enligt Miljömålsberedningens förslag redan år 2045.

– VRHU, där bland andra Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och vicerektor för hållbar utveckling på KTH och jag ingår, har precis uppvaktat landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) och finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP). Detta genom en skrivelse som mynnar ut i att vi rekommenderar en politik för mindre animaliekonsumtion samt att möjliga styrmedel utreds, säger Annika Carlsson-Kanyama, docent och forskare vid institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på KTH.

Så här ser forskarnas förslagslista till regeringen ut:

1. Regeringen bör prioriterar en politik som minskar utsläppen av växthusgaser från produktionen av animalier i Sverige och som minskar konsumtionen av de animalieprodukter som har mest negativ påverkan på klimatet, miljön och hälsan. Dit hör i hög grad kött från idisslare och mejeriprodukter, det vill säga de produkter som orsakar störst utsläpp av växthusgaser.

Samtidigt är det viktigt att politiken har ett helhetsperspektiv. Den kan ges en sådan inriktning att den produktion av kött och mejeriprodukter som ändå sker, så långt möjligt gynnar biologisk mångfald och andra miljö- och kulturvärden. Den kan också bestå av olika insatser för att utveckla alternativa proteinkällor. Rådet föreslår att regeringen utgår från de forskningsresultat som finns och dra nytta av den syntes av vetenskapliga resultat som gjorts av olika myndigheter.

2. Regeringen bör ta fram förslag till en kostnadseffektiv kombination av styrmedel för att genomföra politiken under punkt 1. Möjliga styrmedel är till exempel information, skatter och/eller utbudsförändringar genom frivilliga överenskommelser. Även information och upphandling kan användas för att främja klimat och miljövänliga alternativ.

Regeringen bör också analysera hur sådana styrmedel kan utformas utan att äventyra andra svenska miljömål (än klimatmålet) som exempelvis det om biologisk mångfald.

3. Regeringen bör lansera Sverige som ett föregångsland när det gäller övergången till en ”klimatvänlig livsmedelskonsumtion”. Detta innefattar också att stimulera innovation och företagande bland t.ex. svenska bönder för utveckling av klimatsmarta, goda och hälsosamma  alternativ till kött och mejeriprodukter.

VRHU initierades under förra året och har skapats för att vara en arena för dialog mellan regeringen och vetenskapssamhället samt för att bidra till att politiken för miljö och hållbar utveckling ges en så god vetenskaplig bas som möjligt. Rådet ska lyfta fram vetenskapligt underlag och bidra till långsiktigt och tvärsektoriellt tänkande.

Information om rådet finns här.

Rapporten hittar du här

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Annika Carlsson-Kanyama på 072 - 021 22 17 eller annikack@kth.se.