Nästa generations rullatorer är robotar

Fjärrstyrd rullator med GPS, Skype, kameror och motordrift. När Bo Glimskär pratar om rullatorns framtid visar den sig allt mer likna en robot.

Redan idag hårdtestas nästa generations rullatorer. Och dessa kan lyfta användaren om hon eller han råkat ramla.

– Rullatorn kommer med höj- och sänkbara lyftbalkar. Användaren trycker helt enkelt på en knapp och får lyfthjälp. Tester vi gjort visar att detta fungerar utmärkt. Rullatortekniken bygger på studier vi gjort för hur man tar sig upp från golv. De flesta klarar sig upp till knästående utan hjälp, under förutsättning att man inte gjort sig illa, säger Bo Glimskär.

Han tillägger att rullatorn som den ser ut idag är tämligen primitiv, och inte mycket utveckling har skett på decennier. Att jämföra med golf- och barnvagnar som numera har mycket extrautrustning, allt från mugg- och paraplyhållare till så kallade swivelhjul och avancerade stötdämpare.

– Det är för övrigt bättre att utveckla rullatorn än att introducera ytterligare hjälpmedel som ändå inte har plats för hemma, säger Bo Glimskär.

Förutom detta finns det flera andra vinsterna med den nya rullatorn, både för den som är svag och ramlar och för omgivningen.

– Man kan sitta på rullatorn när man ska diska. Sänker man rullatorn kan man ta en fika vid bordet sittandes på den. Man får helt enkelt en höj -och sänkbar stol genom rullatorn. Vidare kan användaren kunna bo hemma betydligt längre, upp till flera år, istället för att vara tvungen att flytta till ett äldreboende. På det sättet undviker man också att splittra ett par där den ena måste flytta till hemmet på grund av att den andre inte orkar hjälpa till med lyft efter ett fall, säger Bo Glimskär.

Rullatorn är också så pass nätt och behändig att hemtjänsten kan ha den med sig vid uttryckningar.

– En tanke är att hemtjänst ska kunna ha sådana här rullatorer med sig i bakluckan. Det innebär att det räcker med en person som åker istället för två som det är idag. Dessutom sparar rullatorn tungt kroppsarbete för personal i hemtjänsten. Du ska tro att det inte är enkelt att lyfta en person som väger uppåt 80-90 kilo, säger Bo Glimskär.

Han jobbar även med andra typer av rullatorer, och ägnar mycket tid åt att fundera över hur de ska förbättras och hur framtidens rullatorteknik ska se ut.

– Vi har en annan rullator som kan fjärrstyras över nätet. Den är utrustad med larmfunktion, som brukaren kan trycka på. Då sker kommunikation över Skype och hemtjänstpersonalen kan fråga hur användaren mår. Det går också att utrusta en rullator med GPS för att på så sätt koppla till olika funktioner, säger Bo Glimskär.

Varenda entré i Stockholms innerstad har ett par-tre trappsteg. Även det innebär rejäla utmaningar för de som är beroende av rullatorn.

– Idag behövs hissanordningar, men de kostar ofta flera hundratusentals kronor, och de används oftast inte av så många. Då är det bättre och billigare att installera ett par billiga ramper och extrautrusta rullator för några kronor så att den kan användas tillsammans med dessa ramper. En trevlig bonus är dessutom att ramperna kan användas för barnvagnar, säger Bo Glimskär.

Det arbete som återstår att göra med rullatorn är att ta den från fullt fungerande funktionsprototyp till en designad färdig produkt. I det arbete ingår även att göra rullatorn något lättare.

Några stora utgifter för kommunerna, de som vanligtvis investerar i dessa produkter, behöver det inte bli.

– En sådan här rullator med lyftanordning kostar någon tusenlapp eller två extra då det är en ganska enkel teknik i sig. Det pengarna får kommunerna rätt snabbt tillbaka genom att slippa flytta människorna till ett äldreboende, säger Bo Glimskär.

För mer information, kontakta Bo Glimskär på 08 - 790 97 10 eller bo.glimskar@chb.kth.se.

Peter Larsson