Till innehåll på sidan
En akademi med fokus på vetenskap och idrott har bildats. Här fäktning från OS i Rio. (Foto: Jessica Gow)

Ny plattform för idrott och innovation

Publicerad 2017-01-24

En internationellt slagkraftig satsning på idrott och innovationer. Det är målet för Sveriges Olympiska Akademi. Den nya plattformen för vetenskap och idrott är ett samarbete mellan Sveriges Olympiska Kommitté, KTH, KI och Handelshögskolan.

– Stockholm har KI, KTH och Handelshögskolan. Här finns kompetensen inom life science, sensornätverk, nya material och för innovation och entreprenörskap. Nu kopplar vi ihop den och länkar den till SOK:s resursteam och till olympierna, talangerna och tränarna, säger SOK:s ordförande Hans Vestberg och fortsätter:

– Det blir en unik och attraktiv plattform för globala partnerskap, som ska öppnas för fler partner inom vetenskap och näringsliv.

Grundtanken är att slå en brygga mellan grundforskning och innovation som kan ge kunskaper och metoder för att främja såväl elitidrott som folkhälsan.

– Den här satsningen är verkligen mycket spännande att vara en del av. Som ett tekniskt lärosäte med mycket forskning inom just life science och som riksidrottsuniversitet är KTH en självklar medspelare, säger Sigbritt Karlsson, rektor på KTH.

För KTH:s del handlar deltagandet i plattformen om teknikforskning inom området.

– Den olympiska akademin ger oss på KTH stora möjligheter att utveckla nya tillämpningar, samtidigt som vi ger våra idrottare nya hjälpmedel för fortsatt utveckling, säger Anders Eriksson, professor i strukturmekanik och ansvarig för samarbetet från KTH:s sida.

Här finns flera tänkbara områden där KTH-forskning kan göra stor nytta för idrotten. Anders Eriksson ger några exempel:

  • Utveckling av utrustning. En klassiker är den kanotpaddel som utvecklats vid KTH och som gav stora framgångar, men det finns många nya utrustningsdelar som kan förfinas och dokumenteras.
  • Registrering, överföring och analys av olika data runt atleterna, inte minst positionsbestämningar och rörelseanalyser både i det lilla (teknikfrågor i utövningen) och det stora (positionering längs ett lopp ute i geografin). Det här, i form av kroppsfixerade sensorer, är ett av KTH:s planerade fokusområden. Detta område är viktigt för idrottarna själva, men av stort intresse även för media och arrangörer i att fördjupa upplevelsen för åskådarna.
  • Simulering av fysiologi, där KTH:s kunskaper om att modellera och simulera olika förlopp, tillsammans med KI:s fysiologiska kunnande kan ge både ökad förståelse och nya idéer om träning, loppstrategier och annat. Det här är ett tänkt gemensamt fokusområde mellan KTH och KI.
  • Biokemiska analyser, där till exempel ett klassiskt önskemål är att kunna mäta laktatnivåerna i kroppen under träning.
Från vänster Peter Reinebo, verksamhetschef SOK, Karin Dahlman-Wright, rektor KI, Hans Vestberg, ordförande SOK, Sigbritt Karlsson, rektor KTH och Lars Strannegård, rektor Handelshögskolan.

Den kunskap och metoder som genereras inom ramen för samarbetet kan i framtiden tänkas användas inte bara inom idrott på olika nivåer utan på sikt även inom hälsovården.

– Den forskning vi kan göra tillsammans med våra partner i akademin kan också i förlängningen komma att få stor betydelse för sjuk- och hälsovård, säger Anders Eriksson.
Plattformen kan på sikt även bli en för idrotten användbar testbädd för gränsen av mänsklig förmåga som forskningen är intresserad av.

Text: Jill Klackenberg

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2017-01-24