Nya styrmedel ska minska flygets klimatpåverkan

För att sätta flygets klimatpåverkan i perspektiv kan det konstateras att den klimatpåverkan som svenskarnas totala flygresande idag har är ungefär lika stor som klimatpåverkan från allt bilresande i Sverige. Globalt står flyget för fyra-fem procent av energirelaterad klimatpåverkan.

Utmärkande för flyget är den relativt snabba ökningen av resandet som sker idag. Av total klimatpåverkan från svenskars flygresande kommer drygt 90 procent från utrikes resor.

Dessa resor omfattas dock inte av de nationella klimatmålen i Sverige, och hamnar därför ofta utanför den svenska debatten.

Flygresor inom EU är förvisso allt sedan 2012 med i EU:s system för handel med utsläppsrätter, men flygets höghöjdsutsläpp av kväveoxider, som står för nära hälften av flygets totala klimatpåverkan, omfattas dock inte av systemet.

Dessutom ingår inte utsläpp från flygresor till destinationer utanför EU.

Sammantaget innebär detta att bara en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser från svenskt flygresande ingår i systemet.

Forskarna på KTH och Chalmers är eniga om att det som görs idag förvisso kan vara bra, men samtidigt inte är tillräckligt. FN:s organ för flygfrågor ICAO har nyligen beslutat att ett globalt system för klimatkompensation ska införas. Beslutet innebär att flygets koldioxidutsläpp efter 2020 ska klimatkompenseras. Detta betyder att flygets utsläpp fryses på 2020 års nivå.

– Klimatkompensation är en ifrågasatt metod. Om vi antar att den skulle fungera fullt ut skulle effekten trots det bli begränsad. Med tanke på att varken flygets höghöjdsutsläpp eller inrikes flygresor ingår i överenskommelsen, skulle den innebära att flygets globala utsläpp av växthusgaser efter 2020 fortsätter att öka. Denna ambitionsnivå kan exempelvis jämföras med Miljömålsberedningens förslag att utsläppen från inrikes transporter i Sverige bör minska med 70 procent till 2030, säger Jonas Åkerman, forskningsledare i miljöstrategisk analys vid KTH.

Han och de andra forskarna vid de båda lärosäten har därför analyserat olika styrmedel för att kunna utforma effektiva paket av dem samma. Detta har gjorts bland annat genom att analysera vilka styrmedel som idag finns för vägtrafiken, utan att för den sakens skull säga att just dessa styrmedel är tillräckliga för att nå klimatmålen.

Han och de andra forskarna vid de båda lärosäten har därför tagit fram en åtgärdslista med möjliga styrmedel. Detta har gjorts genom betrakta och analysera vilka styrmedel som idag finns för vägtrafiken, utan att för den sakens skull säga att just detta styrmedlen är tillräckliga för att nå klimatmålen.

Ett av de styrmedelspaket som tagits fram är:

1.Klimatdeklaration.

En förhållandevis enkel åtgärd är att införa en obligatorisk klimatdeklaration vid annonsering av flygresor, på samma sätt som gällt för bilannonser under lång tid. På så sätt kan resenärerna på ett enkelt sätt få bättre möjligheter att väga in klimataspekter vid val av resa.

2.Passagerarskatt.

Som en kompensation för att flygsektorn är undantagen från koldioxidskatt och har låg moms skulle en passagerarskatt – liknande den som Storbritannien haft sedan 1994 – kunna användas för att dämpa den snabba ökningen av flygresandet. Om man av regionalpolitiska skäl skulle välja att undanta exempelvis norra Norrland och Gotland från passagerarskatten, så skulle ändå mer än 90 procent av klimatvinsten kvarstå.

3.Biobränsleavdrag.

En stimulans för ökad användning av biobränslen kan utformas som ett avdrag på passagerarskatten. Ett sådant ”biobränsleavdrag” liknar det som idag finns i vägsektorn, där man för biobränslen får dra av merparten av energi- och koldioxidskatten.

Värt att notera är att resultaten från den statliga utredning som har haft i uppdrag att lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas, i syfte att minska flygets klimatpåverkan, i dagarna offentliggörs.

Här finns rapporten i sin helhet.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Jonas Åkerman på 073 - 759 80 84 eller jonas.akerman@abe.kth.se .