Rymdforskning ger perspektiv på jorden
RYMDEN
På KTH:s rymdseminarium fick publiken höra om hur en raketuppskjutning känns, varför rymdforskning är viktig för andra delar i samhället och hur stark en gammaexplosion är. Dessutom fick de mingla med astronauter.
KTH:s rektor Peter Gudmundson hälsade alla hjärtligt välkomna innan astronauten tillika föreståndaren för KTH:s rymdcenter Christer Fuglesang visade sitt bildspel ”KTH – rymden, tur och retur”. Förutom bilder på vardagslivet i en rymdraket talade han också om rymdstationen ISS som ett fredsprojekt.
– ISS som sköts upp 1998 är ett internationellt samarbete mellan USA, Ryssland, Kanada, Japan och en rad europeiska länder. Det sker fantastiska forskningsarbeten där. I rymden finns inga gränser och ISS har blivit nominerat till fredspriset.
Sven Grahn, projektledare för KTH:s studentsatellit MIST och hedersdoktor på KTH, berättade bland annat att det sedan första raketuppskjutningen 1957 gjorts totalt 5000 uppskjutningar. Han talade också om satelliters praktiska nytta för oss på jorden som telekommunikation, fartygspositionering och väderrapportering.
– Det finns 1 200 satelliter igång i rymden nu. Och här på KTH håller studenterna som bäst på att bygga MIST. Förhoppningen är att den ska skickas ut i rymden om ett år.
Industridesignern Cecilia Hertz har ett företag som sysslar med rymddesign och rymdteknik. När företaget fick i uppdrag från den europeiska rymdorganisationen ESA att göra om designen på en rymdfarkost slutade det med en helt ny interiör som också sparade vikt. Varje kilo som tas ombord på en rymdfarkost kostar 10 000 dollar.
– Ofta ger lösningen på ett problem även förbättrad funktion inom andra områden. Rymdforskningen har gjort att vi kunnat ta fram bättre skyddskläder för olika branscher, förändrat lastbilshytter och bidragit till många tekniska förbättringar inom både skogs- och byggsektorn.
Vintergatan har 300 miljarder stjärnor. Svindlande siffror som presenterades av Mark Pearce, professor i fysik på KTH. Han berättade om pulsarer, svarta hål och gammablixtar. Gammablixtar är de mäktigaste explosionerna i universum, de ger mer energi än solen ger under ett helt år.
När de nio astronauterna kom upp på scenen fick de en varm applåd av gästerna. En efter en svarade de på frågor om allt från deras fösta känsla i rymden till hur de ska föra sin kunskap vidare. En viktig del är att vara ute i skolor och prata med barn i alla åldrar om just rymden.
KTH:s styrelseordförande Börje Ekholm sammanfattade seminariet med ett stort ”wow”. Han såg fram emot Association of Space Explorers konferens som hålls på KTH i september. Då kommer hundra astronauter att vara på plats.
Text: Gerd Eriksson