Studera mera - från vaggan till graven

Prognoserna har framförts tätt de senaste åren. Boken "Den andra maskinåldern" av Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee samt studien "The Future of Employment" av Carl Benedikt Frey och Michael A. Osborne slår fast samma sak: Arbetslivet år  2035 kommer inte att se ut som idag; hälften av alla jobb är väck om 20 år. Stiftelsen för strategisk forskning släppte en rapport 2014 av KTH-professorn Stefan Fölster som visar att det även gäller för Sverige.

Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem vid KTH och aktiv i debatten runt framtidens jobb, är övertygad om att en hel del arbetsuppgifter på tjänstemannasidan kommer att automatiseras. Det kommer att ställa nya krav på samhället.

– Om rutinmässiga jobbsysslor försvinner är det väl få som blir  ledsna, men det leder även till att arbetstillfällen försvinner. Automatisering kommer att påverka i stort sett alla jobb på något sätt. Kanske skapas nya arbetsuppgifter och då behöver man utbilda unga för dem och omskola äldre.

Ingen vet om de nya jobben kommer att täcka för de som försvinner och även om de räcker till kan det blir en omställningsperiod med hög arbetslöshet. Hur lång kommer den att bli? Blir det en limbosituation under ett antal år?

Gunnar Karlsson menar att det livslånga lärandet är högaktuellt och att universiteten kommer att spela en stor roll i omställningen. Han kan tänka sig nya sätt att utbilda och utbildas. Till exempel kan studenter få en basutbildning på heltid i två år. Sedan ger de sig ut i arbetslivet där de jobbar 60 procent och studerar 40 procent.

– Löpande deltidsstudier skulle ge både studenten och andra intressenter en större styrbarhet för att inrikta studierna på det som är relevant i en värld i förändring. Samtidigt skulle vi få en utbildning som kanske varar uppåt åtta år snarare än dagens fem. Gunnar Karlsson menar att det här sättet att utbilda kan vara både kul och spännande för studenterna. De lär sig saker som de tämligen snart får omsätta i praktiken ute på arbetsplatserna.

– Rent livskvalitetsmässigt skulle utbildningsformen vara ett plus, men även för samhället om jobb har en begränsad livslängd. Nu är ju universitetsutbildningar som att skjuta med hagelbössa. De flesta kurser träffar likt hagel inget mål, anser Gunnar Karlsson. Med ett betydligt mer osäkert arbetsliv att vänta, är fem år en allt för stor investering i heltidsstudier om en ansenlig del av kunskapen och färdigheterna aldrig kommer användas i jobbet.

– Vi på högskolan har aldrig pratat om att effektivisera våra utbildningar, vilket det kan vara dags att göra: de blir bara längre. Vad vill vi att KTH-studenter ska kunna när de tar sin examen?

Ett teoretiskt djup, att kunna programmera hyfsat, att kunna analysera stora mängder data och kommunicera samt att ha fått intellektuell träning för att tänka kritiskt är bra i många ingenjörsutbildningar, menar Gunnar Karlsson.

Med tanke på att MOOC:ar - Massive Open Online Courses - är en delmängd av framtidens arbetsmarknad lär väl även lärares framtidsutsikter se lite halvdåliga ut?

– Ja, det tror jag, säger Gunnar Karlsson, speciellt på högskolenivå.

Dessutom tycks perioderna bli allt kortare där företeelser går från att verka stekheta till stendöda, men därefter att bli en realitet.

– MOOC:ar var jätteheta för två år sedan. Idag pratas det inte mycket om dem, men det händer samtidigt mycket under ytan så vi kan bli överraskade om vi inte följer utvecklingen. I Sverige har vi emellertid ett utbildningsmonopol och man kan inte bara starta en högskola som börjar utexaminera. Annars skulle man kunna skapa helt nya utbildningar med MOOC som grund.

Gunnar Karlsson filosoferar kring hur ett sådant lärosäte skulle kunna ha intellektuella tränare med rimlig ämneskunskap istället för lärare.

– Det går att automatisera undervisning och samtidigt få examinerade studenter med toppbetyg och mycket goda kunskaper. Förhoppningsvis till en lägre kostnad, säger Gunnar Karlsson.

Han medger att ett universitets varumärke givetvis spelar stor roll idag.

– Jag är dock inte säker på att det kommer göra det hur länge som helst. I USA finns tester som Chartered Financial Analyst, CFA, vars resultat är viktiga för bank- och finansindustrin när de ska anställa personal. Bra resultat på allmänt erkända tester som svarar mot faktisk kunskap och färdigheter kan slå ut akademiska varumärken för att få jobb.

Hur ska då ungdomar tänka när det kommer till val av utbildning på gymnasie- och universitetsnivå? De ska inte oroa sig, anser Gunnar Karlsson, och återkommer till vikten och värdet av intellektuell träning. De ska kämpa för att bli så duktiga de kan bli, utan att jämföra sig med andra.

– Matematikutbildning är exempelvis en form av mental träning. Att tycka att det inte är någon vits att studera matte bara för att man ändå inte kommer att jobba med beräkningar är en intellektuell slapphet som inte är bra, hävdar Gunnar Karlsson.

Han tillägger att tankeskärpa kan tränas och den är användbar alldeles oavsett hur framtidens arbetsmarknad ser ut.

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Gunnar Karlsson på 08 - 790 42 57 eller gk@ee.kth.se.