Succé för strategisk samverkan
SAMVERKAN
Universitetens arbete och kunskap inom strategisk samverkan har utvecklats och stärkts markant genom samverkansprojektet KLOSS. Det tycktes deltagarna vid den avslutande konferensen vara helt ense om.
KLOSS, Kunskap och Lärande Om Strategisk Samverkan, är ett projekt som startade med stöd av Vinnova för två år sedan. Startmötet hölls i januari i fjol.
Nio lärosätenhar ingått i samarbetet som fokuserat på perspektiv som att undanröja hinder, skapa incitament för samverkan och upprätta strukturerade relationer för just samverkan med partners inom såväl näringsliv som offentlig sektor. Arbetet initierades av KTH som även projektlett och stått som ordförande för projektet. Genom att utbyta erfarenheter, dela med sig av goda exempel, möjligheter respektive svårigheter, diskutera och kartlägga hur arbetet ser ut på de olika lärosätena har projektet utmynnat i modeller och metoder att använda och inspireras av. Arbetet har delats in i sex underprojekt vars slutsatser presenterades på konferensen.
– Samverkan kan ibland vara svår att identifiera, men är för den skull inte lågt prioriterat i den interna verksamheten. Små basanslag ger förstås mindre möjligheter att finansiera samverkansinitiativ, konstaterade Anna-Carin Ramsten från Linköpings universitet, som presenterade den första delrapporten om Samverkans roll i lärosätenas interna resursfördelning.
De övriga delområdena, som representanter för de olika lärosätena tillsammans kartlagt, handlar om alltifrån personrörlighet och hur samverkan meriteras till hur man genomför möten på bästa sätt för att skapa hållbara relationer. Samverkansplattformar och strategiska partnerskap var ytterligare delområden som synats.
I publiken, på drygt 80 personer, fanns även representanter för näringsliv, offentlig sektor och riksdagen bland annat.
Betty Malmgren, från riksdagens utbildningsutskott, ansåg att KLOSS arbete är av stort värde:
– Det ger ju en möjlighet att få svar på viktiga utmaningar, lära av varandra och få ut kunskap om detta område. Men det är viktigt att inte glömma offentliga sektorns behov av samverkan, sade hon.
Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova var imponerad över projektets resultat efter 18 månaders arbete och betonade hur viktigt det är att se samverkan som en integrerad del i den konkurrensutsatta verklighet som lärosätena lever i.
– Fortsätter det så här kan vi lägga ner Vinnova! sade hon.
Margareta Norell Bergendahl sammanfattade arbetet och tackade alla inblandade. En av flera framgångsfaktorer i projektet var att så många lärosäten varit med och att så många personer på ledningsnivå varit engagerade.
– Jag vill gärna tro att synen på och arbetet med impact är annorlunda efter KLOSS, dels inom projektet, dels för lärosäten i hela landet sade hon och fortsatte:
– Jag tycker vi ska vara stolta att vi lyckats samla oss så här – inte för att vi är lika och inte för att göra lika utan för att lära av varandra och utbyta erfarenheter.
Vad hoppas du KLOSS kan leda till för de involverade lärosätena sett i ett internationellt perspektiv?
– Att Sveriges högskolor, inte bara de involverade, identifieras som speciellt skickliga på långsiktiga och nära samarbeten med näringsliv och offentlig sektor.
KLOSS lever också vidare i ett nytt projekt, som kallas KLOSSAkUt (Akademi Ut). Det innebär att tre lärare/forskare från varje lärosäte får chansen att arbeta i en organisation utanför lärosätet på 20 procents tid under sex månader. Samarbetet startade i våras, totalt elva lärosäten ingår.
Text: Jill Klackenberg