Upptäckt banar väg för framtida läkemedel
NOBELPRIS
En mycket viktig upptäckt för möjligheten att ta fram nya läkemedel. Så kommenterar Torbjörn Gräslund, forskare inom proteinteknologi på KTH, att årets Nobelpris i medicin belönar kartläggningen av mekaniken bakom cellers förmåga att bryta ned och återvinna sina beståndsdelar.
När Yoshinori Ohsumi, professor vid teknologinstitutet i Tokyo, i mitten av 1990-talet klarlade maskineriet som styr autofagi, som kan beskrivas som cellens återvinningssystem, uppstod nya möjligheter att förstå och, i framtiden, bota sjukdomar.
– Ett mycket välförtjänt pris. Kartläggningen av hur autofagi går till har ökat vår förståelse för hur celler fungerar och lett till en mängd nya upptäckter inom medicinsk forskning, säger Torbjörn Gräslund , universitetlektor vid avdelningen för proteinteknologi.
Forskningen om hur kopplingen ser ut mellan autofagi och sjukdomar som diabetes, cancer och Parkinsons är bara i början – nya landvinningar görs hela tiden.
– Forskare som studerar kopplingen mellan autofagi och sjukdomar är intresserade av att veta var i cellen proteinerna befinner sig, eftersom det hjälper dem att förstå hur processen fungerar. Då kan de till exempel vända sig till KTH:s proteinatlas, där vi har kartlagt kroppens 20 000 proteiner, säger Torbjörn Gräslund.
Torbjörn Gräslund undervisar även om autofagi för studenter på KTH.
– En del av dem kommer sannolikt att arbeta på företag som studerar sjukdomar som uppkommer som en följd av felaktigheter i mekanismen, därför är den viktig för dem att förstå, säger han.
Text: Christer Gummeson