Frank Meehan - i händelsernas centrum
Som styrelsemedlem i flera framgångsrika nya teknikföretag som Spotify och Siri befinner sig Frank Meehan i händelsernas centrum. Han arbetar för det asiatiska bolaget Horizons som gör investeringar i teknikföretag från bland andra Stanford och MIT. 1992 kom han till KTH som utbytesstudent från Sydney i syfte att avsluta sin ingenjörsutbildning och sedan återvända hem. Tjugo år senare är han fortfarande kvar i Europa.
Namn: Frank Meehan
Ålder: 40
Yrke: Investerare på Londonkontoret för Hong Kong-baserade investeringsbolaget Horizons.
Familj: Gift med Sadaf, som är journalist, och en femårig son, Aristou.
Interests: Snowboard och musik (Frank spelar keyboards i ett rockband in San Francisco, en stad där han tillbringar mycket tid i tjänsten).
Förebild: Steve Jobs.
Motto: Jag har inget, men jag kan googla efter ett! Det verkar vara det som gäller nu, alla ska ha ett motto. Jag tror inte riktigt på sådana. Men till syvende och sist antar jag att det viktigaste är att man tycker om det man gör. Jag menar, om man slutar tycka om det man gör är det inte lika kul längre och det är inte bra för någon.
Omedelbart efter sin tjugoförsta födelsedag lämnade Frank Meehan Sydney i Australien för att åka iväg på ett äventyr 1600 kilometer nordväst om sin hemstad. Och det var inte bara det att det låg långt bort, det kalla januarivädret i Stockholm kom nästan som en chock för honom.
– Det var 35 grader varmt när jag lämnade Sydney. När jag landade i Stockholm var det minus 10 och jag tänkte ”Vad sjutton har jag gjort?”
Han hade ett år kvar på sin Bachelor of Engineering (den australiensiska motsvarigheten till civilingenjör) och hade åkt iväg för att ta sin examen som utbytesstudent på KTH. Det var ett väletablerat utbytesprogram som hade funnits i cirka femton år – Dolph Lundgren var en av de svenska studenterna som hade gått det. Året innan Frank åkte till Sverige var tre KTH-studenter från KTH på utbytesår i Sydney och de påverkade tydligt Franks beslut att ta steget och åka till Stockholm.
– Det var Lars, en av killarna, som övertygade mig att söka klockan fyra en morgon. Jag gjorde min ansökan nästa dag och till slut var vi fem stycken som åkte.
Franks år som utbytesstudent på KTH var uppdelat i två delar. De första sex månaderna tillbringade han på ITT Flygt där han gjorde sitt exjobb (som han vann ett pris på 40 000 för). Därefter studerade han strömningsmekanik på KTH i sex månader.
– Det var ett bra upplägg. Genom att arbeta på ITT Flygt lärde jag mig svenska snabbt, vilket jag verkligen hade nytta av när jag studerade på KTH.
Efter examen från KTH och Universitetet i Sydney arbetade Frank på ITT Flygt innan han gick vidare till Ericsson, där han stannade i sex år. 2001 flyttade han till London för att arbeta för det kinesiska företaget Hutchison Whampoa Limited, först med utvecklingen av en Skype-telefon och sedan som vd för ett företag som utvecklade en liten, billig smartphone, Inq Mobile. De senaste åren har han som investerare på Hutchinsons riskkapitalbolag Horizons och sedan september är det Franks heltidssysselsättning.
Som investerare lägger Frank mycket tid på att studera ny teknologi, ofta vid universitet som MIT and Stanford, som kan vara intressant för företaget att investera i. Som ett exempel på ett företag som Horizons har investerat tidigt i nämner han Siri, en röstigenkännings-app som används i Iphone 4 och som är ett spin off-företag från Stanford University.
– Det sätt som Stanford och MIT fungerar på är att det mesta av deras saker finansieras av regeringen. Siri till exempel kommer från CALO-projektet, ett gigantiskt militärfinansierat program inom artificiell intelligens. Vad som händer sedan är att ett projekt når en punkt där regeringen säger ”Ok, vi har fått tillräckligt mycket ut av det här programmet. Låt oss stoppa in lite extra pengar och knoppa av det!” Sedan går universitetets “ventures arm” (innovationsavdelning) in och säger ”vi gör på det här sättet!”
Systemet med ”ventures arms” fungerar mycket väl, säger Frank. För en investerare som Horizons innebär det bra möjligheter att tidigt få syn på teknologier som kan vara potentiellt intressanta att investera i. Och för universitet som MIT och Stanford är det ett bra sätt att organisera saker på för att de teknologier som tas fram ska vara attraktiva för investerare.
– Varje utbildningsinstitution är ute och jagar pengar idag, säger Frank.
I tonåren drev Frank en datorklubb i skolan, något som verkligen inte betraktades som “cool” då, konstaterar han.
– Men idag är det annorlunda, vinden har vänt helt och hållet. Vi har precis investerat i en teknologi som en 16-årig kille här i England har tagit fram. Han har skrivit appar för Iphone och Ipad sedan har var 11 år och nu har han skrivit en som är ”super-cool” – en mycket smart teknologi.
Själv använde 16-åringen de pengar han tjänat på apparna han skapat i en återinvestering. Han bad professorer på MIT att validera och testa de artificiell intelligens-teorem som han arbetat med.
Appen som han har utvecklat kallas Summly och har just släppts.
Frank har flera bra minnen från sitt år på KTH – och hans bästa minne är Quarnevalen.
– Det var verkligen kul. Jag jobbade med Quarnevalen det året. Vi hade en jättestor Volkswagen Beetle som hade två stora metallringar som gungade fram och tillbaka medan den rullade nedför gatan. En annan bra sak var alla träffar med studenter från de andra universiteten. Och så undervisningen, som var väldigt bra.
Frank skulle uppmuntra vem som helst att söka till KTH för att få en internationell utbildningsupplevelse. Men skulle det kosta pengar för en icke-europeisk student – vilket det inte gjorde för Frank – är det inte säkert att valet av Sverige och KTH skulle varit lika uppenbart, säger han.
– Om jag hade behövt betala för en utbildningsinstitution idag skulle jag troligen söka mig till Stanford, Princeton eller MIT. Jag skulle åka till USA. Nätverket och kontakterna där är fantastiska. Fast å andra sidan var KTH en otrolig erfarenhet. Så det skulle vara ett svårt val.
Frank är mycket nöjd med och stolt över sin tid på KTH och skulle gladeligen göra allt han kan för att hjälpa universitetet. Till exempel skulle han gärna komma till KTH som gästföreläsare och även hjälpa till med råd om hur man sätter upp ett “ventures program”.
– Allt jag kan göra för att hjälpa till, uppmuntra eller vad som helst när det gäller marknadsföring, det skulle jag gärna göra.
När han får höra att KTH jobbar mycket med att starta alumniföreningar i olika delar av världen blir han intresserad och säger att det vore bra om KTH startade en i London.
– Ja det borde vi, det är en bra idé! Det finns ett starkt nätverk här i London.
Om han skulle ge råd till studenter och unga alumner som vill göra en internationell karriär skulle det uppenbara alternativet vara att arbeta på ett stort globalt företag. En nackdel med ett stort multinationellt företag är att det tar tid innan en internationell karriär blir en möjlighet.
– Om du verkligen vill gå långt på kort tid idag är det mycket bättre att satsa på ett nytt företag, som Spotify till exempel. Ett företag som faktiskt har en internationell närvaro och där det börjar röra på sig.
Håkan Soold
