Helena Hjertén, M-86
Yrke: Javakonsult på Cybercom Group
Utbildning: Civilingenjörsexamen i maskinteknik, 1993, fristående KTH-kurs i Designmönster, 2007.
Karriär: Tekniskt säljstöd på VM-data, mobila applikationer för Ericsson i Tokyo. Systemutvecklare inom simkort och mobila plattformar på Smarttrust, sedan 2006 som javakonsult på Cybercom Group. För närvarande på Assa Abloy.
Familj: Make och tre barn
Bor: Järfälla.
Intressen: Sång (sjunger i jazzorkestern Swing That Music), att vara ute i naturen, segla och åka skidor. Följer nätverkande tjejer (Geek Girls) inom webbutveckling på Twitter.
Övrigt: Läser gärna javamanualer på kvällarna.
Hon är civilingenjören i maskinteknik som äntligenhar hittat hem. Helena Hjertén arbetar i dag som javakonsult med systemutveckling. Hade hon idag valt KTH-utbildning hade det i stället blivit datateknik.
Tokyo är en fantastisk stad. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att återvända dit någon gång.
Vad är det bästa med det arbete du har i dag som javakonsult på Cybercom Group?
– Jag började arbeta med javautveckling först när jag kom hem från Japan 2000. Jag trivs väldigt bra med att programmera. Det är svåra, komplexa och logiska situationer som hela tiden måste lösas. Det handlar om konstant problemlösning, och man får hela tiden direkt feedback från datorn.
– Det bästa från min studietid på maskinteknik är att jag fick lära mig problemhantering och strukturellt tänkande. Som konsult träffar jag väldigt sällan mina kollegor på Cybercom. Mina arbetskamrater blir i stället de som arbetar på det företag där jag är konsult. Det positiva med att vara konsult är att man hela tiden får chansen att arbeta med något nytt. Just nu arbetar jag sedan ett år på Assa Abloy, ett företag som tillverkar låsanordningar.
Vad innebär ditt konsultarbete på Assa Abloy?
– Vi arbetar med en metod som heter Scrum, vilket innebär så kallad agil, lättrörlig, systemutveckling. I stället för att arbeta traditionellt med långa perioder av planering, genomförande och uppföljning, arbetar vi i fyra veckors cykler med design, implementering ochtest. Just nu arbetar vi med ett system, CLIQ, för att programmera elektroniska nycklar för att öppna och stänga dörrar. Om vi exempelvis programmerar en elektronisk nyckel att bara fungera på måndagar gårdet inte att komma in andra dagar i veckan, även om nyckeln passar i kolven. Eftersom Assa Abloy är ett internationellt företag som är representerat i många länder, får man hela tiden göra en avvägning mellan att skapa en enhetlig produkt och samtidigt anpassa produkten
till de olika marknaderna.
Har du någon kontakt med KTH i dag?
– De flesta kontakterna är via de organisationer somjag var med i som aktiv student. Exempelvis genom M6, ett nätverk för tjejer som läst på maskinteknik under de senaste 40 åren. Det händer ganska ofta att de som går där nu använder sig av våra erfarenheter som varit ute i arbetslivet ett tag. Jag brukar också kolla vilka fristående kurser som ges på KTH. Men allra mest kontakt med KTH har jag genom musiken. Under studietiden var jag dirigent i Mekani drängar och medlem i Teknologkören. Jag var också sångerska i SMusK och sjunger numera i en orkester, Swing That Music, som bland annat spelar på nollegasquer och andra fester på KTH.
Vad gör du om tio år?
– Jag vet inte. Jag trivs väldigt bra med systemutveckling, men vill gärna utveckla mig och så småningom kunna ta roller som systemarkitekt. Jag har inga större önskemål om att bli projektledare eller chef, men ser
det väl inte som helt omöjligt.
Text: Eva Cederquist
Foto: Bengt Alm
