Dela

Josefine Boqvist (f.d. Omland), I-03

Utbildning: Civilingenjör i Industriell ekonomi, samt kandidatexamen i företagsekonomi på Stockholms universitet
Yrke: Regional supplyansvarig för Middle East Africa på Ericsson
Familj: Man, liten katt och barn på väg
Bor: Östermalm
Intressen: Springa, simma, gymma, resa, umgås med vänner, vinintresserad
Motto: Det blir vad man gör det till

Josefine Boqvist

Josefine Boqvist utsågs till 2007 års vinnare av Future Female Leader Award (FFLA).

Det är en prestigefylld tävling med syfte att attrahera fler kvinnliga studenter till KTH, motivera dem att sikta högt och arbeta målinriktat för att i framtiden kunna axla en ledarposition. Vinsten är bland annat en trainee-period på tre olika företag. Det går att nominera kandidater eller att anmäla sig själv.

Juryns motivering löd:

Josefine har ett stort intresse för teknik i allmänhet och produktion i synnerhet, något som hon utvecklat både i studier och praktik. Hennes engagemang, entusiasm och energi har banat vägen för framgångar såväl i projektarbeten som på verkstadsgolvet. Kombinationen av hennes positiva inställning, ambition och teknikintresse ger henne alla förutsättningar att vara en förebild för teknologstudenter idag och en ledare inom svensk industri i framtiden.

Lockades av priset

Josefine blev nominerad till tävlingen, men var inte omedveten om att den fanns.

- Jag lockades enormt av priset och traineeprogrammet. Ett FFLA-tranieeprogram är en av de allra bästa starterna man kan få på sin karriär.

Josefine har alltid varit teknikintresserad och med en pappa som är civilingenjör utbildad på KTH kan man tänka sig att utbildningsbanan skulle vara utstakad från början, men icke. Uppvuxen på Östermalm läste Josefine Natur på gymnasiet men sökte sedan in på Uppsala universitet och läste ekonomi. Bredden i utbildningen lockade. Men privatlivet lockade till Stockholm och Josefine bytte därför huvudspår.

Pappan inspirerade henne och ett antal kompisar gav en så positiv bild av KTH och utbildningen att hon valde att hoppa på civilingenjörsutbildningen, och med Josefines vinst av FFLA öppnades många karriärvägar. FFLAs vinnare får själv välja hos vilka av de sex partnerföretagen som hon vill göra sin trainee-period. och de företag Josefine valde var Scania, Electrolux och Ericsson.

- Trainee-tiden var det absolut det bästa och roligaste, men också det jobbigaste. Det var väldigt intensivt med nya arbetsuppgifter och roller, men fritt att forma sin egen traineeutbildning. Jag hade inget klockrent företag jag ville jobba med eftersom jag är bred i mina intressen så jag valde att göra trainee-perioden på olika typer av företag. Se olika företagskulturer och prova olika saker. Det var en enorm upplevelse.

Tiden utomlands var rolig, men också jobbig

På varje företag fick Josefine chansen att tillbringa tid utomlands och arbeta inom olika områden.

- På Scania gjorde jag nästan hela min trainee-period i Frankrike och lanserade en ny produkt, en färddator, på franska marknaden. Jag träffade kunder och fick feedback. På Electrolux var jag tre månader i Tyskland och utbildade fabriksarbetare i Lean production-tänk. På Ericsson var jag mest i Kista men var iväg till Polen och jobbade med logistik och undersökte hur man bättre kan synka utrullningen av tjänster med hårdvara.

Även om det var roligt med utlandstjänst så var det också hårt arbete. I Tyskland hade Josefine hört att det skulle gå bra att hålla utbildningen på engelska men hon fick helt tänka om när hon var på plats.

- Det var ingen som kunde engelska och jag hade bara läst tyska i två år. Det var jobbigt eftersom det var som att ha två jobb. Det ena var utbildningen jag skulle hålla och det andra var språket. Jag var tvungen att dubbelkolla allting så att det inte skulle bli fel. Det blev många missförstånd men var samtidigt utvecklande. Och nu är jag ganska hygglig på tyska. Och franska kan jag så det var inga problem när jag var i Frankrike.

Nya mål efter trainee-perioden

Idag arbetar Josefine som regional supply-ansvarig på Ericsson och har mellanöstern och Afrika som sitt ansvarsområde. Jobbet innebär utveckling och optimering av supplykedjorna till kunderna och att leverera ut till slutkund. Men hur mycket arbetar hon?

- Jag jobbar normala timmar. Inte så mycket övertid förutom då jag är ute och reser men det är inte så ofta. Vi har som mål här att arbeta 8-17 och det är ett krav jag har själv på min vardag. Det är roligt att gå till jobbet, men jag vill kunna äta middag hemma med min man. Det är viktigt för mig. Och kravet jag hade när jag började på Ericsson var en tjänst i Sverige. Jag hade varit ute och rest så mycket under trainee-tiden att jag ville vara hemma ett tag.

Målet Josefine hade när hon började sitt trainee-program var att hitta ett bra förstajobb och det lyckades hon med. Idag ser hennes mål ut lite annorlunda ut.

- Mitt mål är att hela tiden utvecklas. Och när jag kommer tillbaka från föräldraledigheten kan jag tänka mig en chefstjänst, utlandstjänst eller att bredda mig. Mitt mål är att röra mig framåt så att jag själv utvecklas. Mitt jobb är enormt kul och som förstajobb är jag nöjd med utfallet. Under trainee-perioden nätverkade jag mycket och ville göra bra ifrån mig och så ville jag komma underfund med vilken företagskultur som passade mig och det lyckades jag med.

Ericsson är en bra arbetsplats

På Ericsson trivs hon som fisken i vattnet och tycker att det är en bra arbetsplats för kvinnor, men säger också att hon kanske inte ser hela bilden om man har en högre position.

- Det är en bra miljö. Det är förmånligt att vara föräldraledig och ingen nackdel att vara det heller. Min chef sa ”gud vad bra, att skaffa barn är absolut det bästa man kan göra.” Jag ser nog inte hela bilden men på den nivån jag är på är det bra och jag upplever att Ericsson gör mycket för jämställdheten. Det finns exempelvis ett kvinnligt nätverk som heter Erica. Jag sitter med i ledningsgruppen på lägsta nivån. Det är jättekul att få gå in på sitt första jobb och få sitta med. Att se hur de arbetar, vilka frågor de ställs inför och hur organisationen drivs framåt. Det är en chans att vara med och påverka lite grann. En jätteförmån.

Nätverka är bra för karriären, men det ska ske med hjärtat

Att ha ett nätverk omkring sig främjar karriären, så för att finalister och vinnare ska kunna hålla kontakten med varandra har KTH skapat nätverket Big Sister på Facebook.

- Det är bra att ha ett nätverk för att dela erfarenheter och erbjuda varandra jobbmöjligheter. Mest kontakt har jag med dem som jobbar på Ericsson. Vi har blivit ett litet gäng. Alla FFLA-vinnare har valt Ericsson, men vi arbetar inom olika områden. Vi har mycket gemensamt eftersom vi jobbar med liknande saker och kan bolla med varandra och vi har alla pluggat på KTH. Ericsson hjälper till att underhålla nätverket för oss. De bjuder på lunch och passar då ofta på att bjuda in en gäst, ibland någon som sitter i högsta ledningsgruppen som vi får träffa.

- Vi har inte jobbat så länge än så nu är det jämställt. Men ju högre upp vi kommer blir det viktigare och viktigare att stödja varandra. När det gäller nätverkande tycker jag att man ska satsa på kvalitet istället kvantitet. Man ska nätverka för det är trevligt och för att man gillar varandra och inte bara göra det för sakens skull. Det ska finnas en vilja att stötta och hjälpa och kunna dela dina erfarenheter i ett nätverk.

Självklart att ställa upp som förebild

Snart är det dags för årets FFLA att dra igång och Josefine kommer att vara konferencier på årets inspirationskväll. Något hon ser fram emot.

- Det känns jättekul. Jag ser det som en självklarhet att ställa upp som förebild och försöka inspirera andra tjejer. Jag försöker alltid att ställa upp när jag får frågan. Och just de här tillfällena är både värdefulla och roliga att komma tillbaka till. FFLA är ett bra sätt att lyfta fram duktiga tjejer och bygga deras självförtroende. Många inser inte själva hur duktiga dom är utan behöver få en knuff framåt och se att de är bra och kanske våga satsa på att nå lite högre.

- FFLA tar fram kvinnliga förebilder. De som vinner och blir finalister blir representanter för andra KTH-studenter. En annan aspekt genom att söka är att ansökningsprocessen utmanar att fundera på vad man vill och varför. Att sikta högt redan från början och arbeta långsiktigt. Vill man bli chef då måste man ha ett långsiktigt tänk och våga tänka tanken tidigt.

Text: Annika Suhajek