Kistaföretaget TranSiC använder sig av halvledarmaterialet kiselkarbid för att utveckla nästa generation högpresterande krafttransistorer. Visionen är att bli ledande inom kraftelektronik i nya standardlösningar för elhybridfordon och kraftomvandling av nya kiselkarbidbaserade energikällor.
- Vi har en unik produkt, men användningen av kiselkarbidteknologi befinner sig fortfarande i ett startläge. Största konkurrenten är de konventionella kiselteknikerna, säger Mikael Östling, professor och skolchef på Skolan för informations- och kommunikationsteknik på KTH.
Företaget är på god väg att börja industrialisera tillverkningen av chip och paketerade komponenter som kunderna kan använda i sina system.

- Produktutvecklingen är i ett kvalificeringsskede och vi säljer så kallade ”engineering samples” som testas i industrin. Under första kvartalet 2010 påbörjas försäljningen av en helt industriell produkt, säger Östling.

TranSiC startades år 2006 som en spinoff från ett forskningsprojekt inriktat på att ta fram effektsnålare krafttransistorer för motordrifts- och andra elkraftstillämpningar. Mikael Östling och forskarkollegan Martin Domeij slog sina kloka huvuden ihop med Bo Hammarlund, entreprenör med lång erfarenhet av startup-företag och internationell försäljning av elektronikprodukter. Hammarlund ledde TranSiC genom den första intensiva utvecklingsperioden. I samband med att företaget gick in i en ny fas lämnade han i maj 2009 över vd-stolen och ansvaret för de nio medarbetarna till Mats Reimark, tidigare vd för Morphic Systems AB. Reimark har även mångårig erfarenhet av utveckling av kraftöverföringsteknik på General Motors, bland annat för hybridfordon.

Kiselkarbid tål höga temperaturer

BitSiC är det varumärke som TranSiC har registrerat. Det står för bipolär transistor i halvledarmaterialet kiselkarbid (SiC), ett material som tål högre temperaturer, spänningar, strömstyrkor och frekvenser än vanligt kisel. Krafttransistorer i kiselkarbid passar industriella kunder i behov av temperaturtåliga och kompakta motorstyrningssystem, till exempel bil- och flygindustrin. Andra potentiella marknader är inom kraftelektronik för exempelvis oljeborrning, som kräver krafttransistorer med extrema prestanda. Eller tillverkare av solcellspaneler som behöver kraftomvandlare med låga förluster.

KTH har forskat om kiselkarbidtekniken sedan i början av 1990-talet. Normalt sett är det grundläggande forskning som görs och inte något man tror ska leda till företagsbildning, enligt Mikael Östling. Det behövs en entreprenör och inte minst tajming för att lyckas kommersialisera ett lovande forskningsresultat. I det här fallet var det enkelt.
- Vi fick uppmärksamhet i medierna kring vad vi betraktade som ett rekordresultat för en kiselkarbidtransistor. Min gamle kompis Bosse Hammarlund läste om detta, tog kontakt och undrade om det gick att göra ett företag baserat på forskningsresultaten. Och så blev det.
Uppmärksamheten har fortsatt. År 2008 när USAs dåvarande Sverigeambassadör satte ihop en lista över Sveriges mest intressanta cleantech-bolag var TranSiC ett av bolagen på listan.

Stöd av STING

TranSiC haft stort stöd av inkubatorverksamheten STING, Stockholm Innovation Growth, som är en del av KTHs innovationssystem. Pär Hedberg är vd på STING.
- TranSiC är ett bra exempel på forskare som är så pass insiktsfulla att de förstår att de inte kan starta bolaget själva. De insåg från början att de behövde en extern affärserfaren entreprenör som driver den processen. Vi hjälper ofta till med sådana kombinationer, att rekrytera entreprenörer till forskare som har en bra idé, säger han.

I TranSiCs fall fanns redan Bo Hammarlund, men STING har varit en kvalificerad sparringpartner i affärsutvecklingsprocessen och hjälpt till att få investerare intresserade. TranSiC utnyttjade även STINGs program med labbcheckar, till för dem som behöver komma in i ett avancerat labb som Electrum för att göra en prototyp. I Electrumlaboratoriet, som drivs av KTH och forskningsbolaget Acreo, sker allt utvecklingsarbete och hittills all tillverkning av TranSiCs produkter.

TranSiC finansieras av tre riskkapitalaktörer som alla varit med sedan starten; Industrifonden, Midroc New Technology AB och Volvo Technology Transfer AB.

Text: Susanne Rosén, 2009-12-01