Just nu har jag ångest över en krönika som handlar om ångest, isn’t it ironic?
Botar detta med stålsträngade gitarrer och te. Tur att musik finns, idag har Belle and Sebastian, Regina Spektor och Hot Chip hjälpt mig genom dagen. Får se vad det blir under natten, gissar på en blandad spellista med diverse radioskval. Sån där meningslös pop som inte lämnar något större avtryck i varken hjärta eller hjärna. ”Hey soul sister…”
