När du hör ordet prylbög, vad tänker du på då? Den unga killen med backslick och alldeles för mycket pengar? Eller kanske 40+ som aldrig fick sin modelljärnväg när han var 10 och tar igen det nu. Jag tror dock inte ni tänker på en 21årig brud med röda naglar och stor käft.
Men…nu kommer erkännande. Jag är en prylbög. Nörd också för den delen. Jag kan diskutera senaste apparna i timmar, ipadens vara eller inte vara, och kameror ska vi inte prata om. Jag tycker bezierkurvor är mysigt (vet du inte vad det är googla!) och sociala medier är ju galet roligt! Nu kommer ännu ett erkännande…jag tyckte inte det innan jag gick på KTH. Eller sure foto har alltid varit ett stort intresse men resten, nja det kom på köpet så som ritplattan, macen, iphonen, systemkameran (nu har jag två digitalkameror, älskar´t). Men…alla jag pluggar med är inte lika nördiga. Visst märks det att vi gillar mac på media, en dag när vi satt på kåren kom en random dude fram till oss, garvarde lite och frågade om han fick ta ett kort. Då visade det sig att vi hae 13 macbooks på ett och samma bord, eh…när man blir en nöjesattraktion kanske det gått lite för långt? Jag lovar, det finns folk med pc också…även om de är få. Och alla har inte tekniska prylar för flera tusenlappar i väskan varje dag.
Men samtidigt. Vad är det för fel på att vara nörd? Man har bara ett stort intresse för något liksom. Det är ju bra, eller? Jag menar mitt nörderi har lett till x antal tusenlappar i intjänade pengar och diverse frilansjobb inom foto. Och det är ju bra, att få jobba med sånt man brinner för. Och plugga det man brinner för. Det är ju hur bra som helst ju. Så bejaka nörden i dig när du ska välja jobb eller utbildning, jag lovar, du tjänar på det!
