Ibland hatar jag mitt impulsiva jag, ibland älskar jag det! Som när jag för tre månader sen beställde biljett till Crystal Castels utan att tänka på att det var mitt i tentaperioden. Igår var det dags. Jag tog en paus från tentapluggandet, tog ett glas vin på OL kontoret, snackade lite skit och sen bar det av mot Annexet. Det var galet. Alex Glass (sångerskan) var nog både full och hög och slutade aldrig hoppa och sjunga, kräla på golvet och bara kliva rakt ut i publiken lite spontant. Det var hårt, röjjigt och jäkligt bra, såg dem i eftermiddagssolen på dans dakar för två år sen, också. Inte riktigt rätt ställe att se dem på, väldigt dåligt till och med. De var lacka, jag hade presspass och det slutade med att inga bilder fick tas i pressdiket på den konserten och alla fotografer lackade ur.
Denna gång var det lite bättre, eller mycket bättre. Det var mörk, strobes och fest. Tant som jag är var jag tvungen att vända efter en låt och köpa öronproppar innan jag gick in å började röjja. Har kommit på att hörsel utan att det ringer i öronen är ganska trevligt. Galen konsert som slutade med att små indieflickor svimmade och Hugi fick leks årets man och bärs ut dem ur publiken vartefter de ramlade framför fötterna på honom, vi andra fick dansa och hoppa istället, bilderna nedan talar nog för sig själva!











































