På besök i verkligheten

Turnén var bland det roligaste jag gjort sedan Australien. En ordentlig skallrensare från allt vad skola heter. Nu lagom efter påsk är det ganska exakt en månad kvar till tentorna. Full rulle med andra ord. Med laddade batterier ser jag framemot att nöta de två kurserna hårt då ämnena ligger mig starkt om hjärtat. Den ena handlar om kemisk reaktionsteknik där man räknar på kemiska reaktorer och deras design för bl.a. önskad mängd produkt på önskad tid. Den andra kursen handlar om katalysatorer, ett området som ligger mig starkt om hjärtat. I denna kurs läggs en stor tyngd vid katalysatorer i bilar och lastbilar. Därför var vi idag på besök på Scania för att spana in deras katalysator-lösningar för framtidens lastbilar. Jag blev väldigt glad när jag såg deras stora lösningar och ihärdiga arbete för att rena avgaserna från miljögifter såsom NOx och partiklar. Jag har aldrig varit väldigt intresserad av bilar, men när det kommer till bilars kemi och mekanismen att utvinna mekanisk energi ur kemisk energi och sedan rena avgaserna är jag desto mer knäsvag. Terminsfinalen börjar bra minsann!

2014-04-10 15.36.21

Nyckeln till frihet

Nu är bandet återigen på svensk mark efter nio dagars resandd. Turnén genom Sverige, Danmark, Tyskland, Belgien och slutligen Holland har varit fantastiskt rolig och händelserik – spontant privatguidad tur på Hamburgs Zoologi-museum, en klubb som fick sin alkohol beslagtagen samma kväll som spelningen och nu en 24 timmar lång hemresa i bil med släp. Optimisten i mig trodde att jag under denna resa skulle hinna/orka/ha disciplin nog att, läsa mycket i de stora skolböckerna. Så blev inte fallet. Kanske är det ibland bra att göra lov till ett ordentligt lov med någorlunda bortkoppling från verkligheten. För som högskolestudent är det ofta svårt att hitta en balans i hur mycket man ”behöver” plugga eftersom många kurser är olika utformade. Jämfört med gymnasiet ligger nu allt studieansvar på ens egna axlar och det är inte på samma sätt ”upp till läraren” att informera dig om vad du behöver göra för att klara dina kurser. Därmed dras man stundtals av en plågande studieångest som omättbart knackar en på axeln. Bakom trumsetet släpper allt vad skola heter och en ny värld öppnar sig. Kicken av att stå en grupp på scen och spela tillsammans i upp emot en timme, i ett spel där alla har bollen samtidigt och tillsammans levererar för åskådarna. Kicken av att folk börjar dansa till musiken efter en låt eller två och ger järnet på golvet. Just där och då mättar adrenalinruset allt vad skolbok heter! Glad påsk!

Skolläget just nu

Just nu är kurserna jag läser nog en av de roligaste kurskombinationerna jag läst hittills under utbildningen. I början av nästa vecka avslutar jag en kurs i Miljöskyddsteknik genom att lämna in ett slutprojekt jag gjort med en klasskamrat där vi studerat ett värmeverks rökgasreningsprocess och kommit med alternativa lösningar. En annan kurs handlar om katalysatorer med stort fokus på den kanske mest kända katalysatorn – bilkatalysatorn. Här kollar man på hur avgaser renas från miljöfarliga gaser genom att reagera gaserna till kvävgas, vatten och koldioxid. Visste ni till exempel att det med jämna mellanrum kommer hårdare restriktioner på hur mycket av olika gaser som en bil får släppa ut, restriktioner som biltillverkare måste uppfylla för att få lansera sina bilar i det området där den specifika restriktionen gäller? Detta är ett effektivt sätt att göra bilar, trots att de drivs på fossila bränslen, mer och mer miljövänliga. Här kommer minsann kemisten in och visar hur man gör, för katalys är ett av kemisters hetaste områden i dagens kemiindustri och ett av de områdena som jag tycker är mest intressanta.

Här får ni en film om avgasrening i bilar. Detta, gott folk, är fruktansvärt najs!

Distansstudier i sitt esse

Turnén med bandet går kalas. I söndags kväll anlände vi till en vän till bandet som bor i Stade utanför Hamburg, Där har vi hängt sedan dess. Jag, som plikttrogen teknolog, har stannat i bostaden för studier när de andra varit ute på resande fot. Idag togs en rejäl paus med ett besök intill Hamburg! Här gick vi  bland annat på museum och i en gigantisk musikaffär! Däremot kan jag inte rekommendera att tro att man utan problem kan plugga distans från KTH, i alla fall inte på resande fot som detta. Som tur är är det denna vecka bara en kortvecka i skolan och det lilla man missar kan man ta tillbaka i nästa veckas föreläsningsfria schema. Imorgon packar vi återigen bilen för en ordentlig tripp – imorgon Berlin, fredag i Belgien, lördag i Holland och därefter hemåt! Sju män i en bil med släpkärra. Låt Autobahn bjuda på behagliga turer!

2014-04-16 14.55.45
Hamburgs tågstation

2014-04-16 16.16.07På zoologiskt museum. Massa konstiga djur, här en fet valross

2014-04-16 19.44.06
Tyskland innebär obligatorisk schnitzel!

2014-04-16 20.26.47
Hamburgs gigantiska hamn!

Ansökningsperiodens Grand Finale

Som ni säkert vet (eftersom jag misstänker att många av er funderar på att börja plugga på högskola) är det idag sista dagen för att ansöka om plats på högskoleprogram till hösten. Om åtta timmar går tiden ut för framtidens val. Jag minns mycket väl när jag själv satt där och funderade kring vad jag skulle söka in på. Vad tyckte jag egentligen var roligt och ville jag jobba med? Jag lät mina intressen för kemi och matematik smälta ihop till kemiteknik, något jag inte ångrat en sekund. Ikväll håller KTH en Valvaka i ansökningsperiodens finaltimmar. Mellan kl 18-22 livesänds en session där KTH-studenter svarar på dina frågor om livet på KTH samt där blandad information kring ansökningen presenteras. Ett riktigt schyst initiativ om jag får säga det själv. Passa på att få svar p dina sista-minuten-frågor. Och kom ihåg – magkänslan varar längst.

Här kan du följa valvakan och hitta mer information kring din ansökan.

I kampanjen var jag med och spelade in en film om hur det är att plugga utomlands. Enjoy!

Turné dag tre

I fredags spelade vi i Motala. Igår spelade vi i Köpenhamn. Just nu är vi påväg till Hamburg. Sju grabbar i en bil med släpkärra som begränsar oss att åka i 80km/h på motorvägen. Kicken av att spela live och allt däromkring är fantastisk, lite som en tenta som man skriver bara att åskådarna ser och hör allt man gör och att inget annat resultat en bandets egna bedömning läggs som rättning för kvällen. Nästa spelning gör vi i Berlin på torsdag. Tills dess bor vi i Hamburg för häng med tyska rockers. Vi hörs snart igen!

 

 

 

Vårturné ala kemiteknik

Ok, folks. Nu händer något mycket knasigt. Nästa vecka är påskvecka och därmed en kortvecka i skolan. Jag väljer att plugga på distans, från Europas vägar. Bandet ska ut på en liten Europaturné för att fira debutalbumet. Ikväll kickar vi igång med en spelning i Motala, imorgon i Köpenhamn. Inom loppet av nio dagar betar vi av fem länder. Ska bli spännande att läsa kurslitteratur från bilen. Dags att sprida vikingmetal, plundra byar och studera kemiteknik! Ja, det är logiskt och går perfekt om än något hetsigt. Jag rapporterar från vårt vikingatåg en vecka framöver. Mot Valhall och vidare!

poster2 copy

I rusningstrafikens avgrund

Ibland upplever man något som är ytterst otrevligt. En situation som alla inblandade känner avsmak för men ändå genomlider med jämna, om inte dagliga, mellanrum. Den kollektiva rusningstrafiken på T-Centralen.

Ibland om morgnarna inkommer jag med pendeltåg till Stockholm. Sisådär runt sju-halv nio brukar det vara som värst. Mellan tunnelbanan och pendeltågen/SJ-tågen går en lång gång dit folk vandrar för att fortsätta sin resa. Ibland är det väldigt många som ska förbi på en gång och flödet av folk fastnar vid den trånga passagen kallad tunnelbanespärren (biljettblippen). Som tur är människan/stockholmaren en effektiv varelse som tillsammans med sina medmänniskor är redo med biljetten och passerar effektivt spärren utan att stanna. Ändå tar det ibland stopp. Det är i stunder som dessa som jag längtar tillbaka till Motala och mina 12 minuter på cykel till skolan. 9 om jag brände på ordentligt och tillät svetten droppa under skolans första halvtimme. Men för det mesta funkar allt som det ska, men lite ska man väl få irritera sig ibland.

2014-04-07 08.06.21
Tunnelbanespärren kl 08:06 en måndagmorgon. ”Ta mig härifrån” ropar mitt inre på ren östgötska.

(Observera att detta är ett extremfall av rusningspress, dvs ingen vardag)

100:e podden live!

Igår kväll hände något mycket roligt. Direkt efter skolan åkte jag och min ryggsäck på utflykt till Uppsala med min flickvän. Det var dags att gå på inspelningen av Alex & Sigges hundrade podcastavsnitt i Uppsala Universitetsaula. Uppsala ligger bara 40 min bort, på liknande tågavstånd som Södertälje. Besöket i den främmande fina staden startade med att bocka av den tredje av tre befintliga Koh Phangan-restauranger i Sverige (två i Stockholm +  denna). Alla är grymma, känner du får en thailändsk afton är det Kohpis du ska besöka! Har du tur får du även uppleva när de kör konstgjort åskoväder på restaurangen. Mycket märkligt men knazigt.

2014-04-08 18.30.17

Härefter var det äntligen dags. Universtetsaulan var stor och full och fyllde strax över 1000 pers som lyssnade till diskussionerna mellan de två männen i varsin fåtölj på scenen.

2014-04-08 19.44.38

Podcast är något jag lyssnat på i strax över ett år. Att helt plötsligt upptäcka att det finns annat vettigt att lyssna på en bra musik var fantastiskt, och är fortfarande. Som podcast finns allt från dokumentärer om historiska händelser till två män som snackar skit en timme varje vecka. Dessutom är det gratis och mycket studentvänligt. Har du inte upptäckt podcast-världen är detta din inbjudan och biljett till en trevlig tågresa.

Vad vill jag bli när jag blir stor?

Om lite mer än ett år har jag betat mig igenom fem år på KTH. Fem år som vägen till att bli civilingenjör. Under mina tre första år såg jag hela tiden framemot min utbytestermin i Australien, den terminen som var vår förra. Det delmålet är nu både förbi. Så vad ska man nu motivera sina studier med? Man kan ju helt klart säga att man under termin åtta av tio ser ljuset i den långa teknologtunneln. Men är man helt ok med att man snart har vandrat genom den fem år långa tunneln? Vet man vad man vill göra när man möter ljuset och vida världen?

Ärligt talat är jag ännu inte hundra på vad jag vill ägna mig åt inom kemitekniken. Därmed är jag smått rädd för att få examensbeviset i hand och möta dagsljuset. Men mest är jag glad. Och stolt. För med min ingenjörsexamen kan jag göra väldigt mycket. Problemlösaren inom mig har växt sig stor och stark under KTH-åren, och att knäcka problem är något jag alltid tyckt om. En typiskt bra grej som ingenjörsstudent, något man lär sig att hantera under studietiden. Att knäcka framtidens kemitekniska lösningar för en hållbar utveckling är min morot i studietider som dessa. Jag vill ta fram nya lösningar för att driva vår värld mot ett hållbart samhälle där vi kan leva som vi behagar utan att äventyra framtida generationers möjlighet att göra detsamma. Mycket handlar om att integrera mer miljövänliga kemikalier i samhället, hitta nya lösningar till fossila bränslen och förgröna vårt kemiska kretslopp i det stora hela. Att det som idag ska krävas mer än ett jordklot för att tillfredsställa våra behov för överlevnad är av självklarhet inget hållbart koncept. Vi måste effektivisera vår produktion av varor och energi samt vår hantering av avfall. Framtidens ingenjörer har minsann en stor kaka att baka. Någonstans där vill jag vara när jag blir stor.

SONY DSCEn bild från när jag var i Blue Mountains utanför Sydney under min utbytestermin. Hit ska våra barnbarn kunna åka utan att det ska vara förstört av ett vårdslöst samhällssystem.