Jevlar. Det var jevligt bra. Riktigt jevla bra. Jag hade liksom inte kunnat föreställa mig hur det skulle vara att stå där och hoppa i två timmar. Men det var förbaskat kul.
Vi sågs hos brorsan på Lappis vid fyratiden. Vi såg på Take One och började tagga ordentligt. Vi drog vidare till min käre klasskamrat Henrik i Rissne för att grunda med en pizza. Det ryktades om kaos att ta sig till arenan, men vi klarade oss bra. Vi tog liksom en buss från andra sidan arenan än alla andra. Micket listigt.
Och där, när klockan slog prick tio, så började spektaklet. Effekterna. Känslan. Människorna. Tyngden. Det var fantastiskt. Jag tror showen klockades på 130 min. 130 minuter träningspass. För idag har jag en träningsvärk som heter duga. Ganska oplanerat, men ack så fruktansvärt värt.
Idag har det hänt sådär lagom mycket. Jag sov längre än planerat, mycket pga utmattningen efter gårdagen. Lite läsning blev det ändå. Veckohandling, tvätt och matlåderejs.
Nu går jag in i tentapluggsmode. Två veckor kvar till tentaveckan äro kommen. Nu har jag rastat av mig och är beredd att genomgå slutspurten innan tomten kommer. Det kommer ta ett tag att smälta gårdagen. God bless YouTube!
