Den sjätte juni tvåtusennio hölls på Sweden Rock Festival en signering av Ronnie och Heaven and Hell’s trummis Vinny Appice. Signeringen blev över två timmar sen, men jag gav inte upp. Jag spenderade över fyra timmar av mitt liv för ynka sekunder med männen. Jag fick min skiva signerad, fick skaka hand med de trevliga herrarna, och njöt nog mest i efterhand då jag kommit ner i varv. Till Ronnie sa jag ‘Can you please wright ‘To Henry’?', vilket han instämde till att göra. När jag utanför signeringsbåset granskade skivan såg jag att det istället stod något helt annat på skivan. ‘Henry, You Rock. Ronnie James Dio’. Stunden och skivan står mig kärt. Obeskrivligt faktiskt.

God jul gott folk! Njut av era av ingenjörer skapade julklappar, mat, dryck och TV-apparater.

Ovan ser ni Dio under sin sista tid på scenen. Nedan hör ni något av det första han gjorde.

Med detta förklarar jag även årets julkalender avslutad. Jag hoppas ni har haft roligt och hängt med. Om inte finns det som ‘Mysteriet på Greveholm’ kvar på nätet ett tag till.

I typ maj år 2015 är jag examinerad civilingenjör i kemiteknik. Jag vill arbeta någonstans där jag får prova på olika områden, men ändå hålla på med kemiteknik. Problemlösningen får gärna angå energi- och miljöfrågor. Saker som ömsesidigt berör människa, djur och natur. Utomlands vill jag prova på att bo, får omväxlingens skull gärna i ett varmare land. Jag vill se annat än den svenska tryggheten där det ibland känns lite som att vad man än gör så är man försäkrad och ”det löser sig”. Kanske Australien. Det känns som ett kul land.

Jag vill ha segelbåt, flipperspel och en skivsamling i storlek enormus. Dit hör alltså en gudars ljudanläggning. Och en öppen spis.

Så tack jorden för den tid vi fick. Bröder och systrar, låt oss förevigt festa i Valhall!

Och ja, det blir ju lite som att samla på saker. För det är ju precis vad man gör. Just nu är jag uppe i 182 st CD-skivor, 58 st vinyler och 5 vinylsinglar. Således har jag en vinylspelare på mitt lilla korridorsrum. Lätt värt. Och även mitt eget bibliotek av musik och vetenskaplig litteratur. Hujedamej.

Ja, om jag har tid att vara spontan så är jag nog spontan. Men är det att vara spontan? Att planera sin spontanitet? Nä. Så det finns två sidor av det. Det kanske inte är så lätt att dra till Egypten när man sitter under en tentavecka. Det är ju mer lätt att dra till Budapest efter tentan, som nu. Men det är ju inte så jäkla spontant. Det är kanske mer spontant när man väl är här. Att göra saker bara hit och dit, utan att planera alltför mycket. Vi hade bara bokat två saker på schemat innan vi kom hit, annars bara kollat upp krimskrams. Typ ha en lista med vad man kan göra och sedan välja efter som vi känner. Ganska gött.

Men ja. Spontan på ett mindre spontant vis. Kanske.

Det här var ändå ganska spontant. En vän och jag gick ner för att ösa båten på vatten i Motala i somras. Vi tog en tripp. Ja, jag är spontan och jag säger det till mig själv i denna stund. Alltså inte på kortet.

Ni får inte tolka det som att den här bloggen är att ta sig vatten över huvudet. Nejnej! Jag tycker det är kanonkul och gör det så gärna. Därför vill jag gärna att ni frågar lite mer om vad ni nu vill veta saker om.

Men man ska inte vara rädd för att ta sig vatten över huvudet. Om man tar riktigt mycket så kan det bli ganska bra. Se bara killen nedan.