Råttorna och jag

Jag har förut försökt att filma/fota mina gårdsråttor med mindre lyckat resultat men idag kände jag att det var dags på nytt. Jag ställde mig mot väggen och försökte smälta in som en riktig naturmänniska. Alfaråttan som är stor som en kanin lyckades smita förbi min kamera men jag märkte att det fanns en under den närmsta containern. Efter en lång väntan och ett otroligt väsnandes från kompisråttorna (det är helt sjukt hur högt råttor låter när de är hungriga/frusna/kåta/uttråkade/dumma!) sprang container-råttan fram!! Det var en smart rackare som sprang rakt fram och ställde sig på mina skor, jag har aldrig skrikit så töntigt i hela mitt liv!!! Jag lät ungefär som en fjortistjej som fått en guldbiljett i idol, jävel vad rädd jag blev.

Tredje bilden i bildserien visar hur råttan är på väg för att attackera mig. Stadsråttor är inte blyga eller fina i kanten direkt.

Anmäl