Programmering
Igår drog jag till skolan för att programmera lite. Har några labbar som ska redovisas den 14 januari. När man programmerar får man sitta i de snygga husen på borggården, D & E. Man ska dock akta sig lite för att sätta sig i D-huset eftersom det alltid luktar häst och ponny där! Precis som på pendeltågen.
Programmering är fantastiskt frustrerande när man inte får det att funka men när det väl funkar känner man sig som världens smartaste människa. Jag var skiträdd för första programmeringskursen när jag började på KTH, jag trodde det skulle vara det svåraste någonsin. På uppropet allra första dagen snackade programmeringsläraren och frågade hur många som hade programmerat tidigare. Jag tyckte att alla utom jag räckte upp handen och fick skitmycket ångest. När programmeringen sen drog igång på vårterminen visade det sig att det fanns fler noobs och att programmering är kul. När man fattar.
Anmäl
Det här inlägget postades i
Okategoriserat och har märkts med etiketterna
KTH,
Ponny,
Programmering. Bokmärk
permalänken.
Hej!
Jag är nog en av de så kallade noobarna som har funderat lite på att söka samhällsbyggnad till hösten och har oroat mig lite både för programmering och matte. Hur är det, kör föreläsarna bara på enligt plan eller ser de till att alla verkligen har förstått innan de går vidare? Krävs det jättemycket eget arbete, eller får man stöd på något vis (om man inte är en sån som kan allt innan man börjar såklart)?
P.S. Tack för rolig läsning förresten
Mitt namn är också ett anagram på ”Haschen adlar mig”! Fast ”charmiga Handels” är ju också fint, särskilt eftersom Handels är så himla charmigt. Du kan också få ett utbildningsanagram!!! ”Bergs har chili”
Fint att ditt namn är ett anagram på ”charmiga handels” och att mitt är ett anagram på ”hash blir regi”. Med programmering kan man ha det så här roligt: http://www.arrak.fi/sv/ag