Ångest, eller att vara hatad av alla biblioteksmänniskor
Idag har jag ångest för att det är måndag, för att jag borde plugga mer, för att jag borde blogga mer, för att jag borde träna mer. Men framförallt för att jag har en biblioteksbok hemma som jag skulle ha lämnat tillbaka år 2004 i juni.
Jag vågar nästan inte gå nära ett bibliotek för jag tror att jag finns med på efterlysningslappar och att personalen ska hoppa på mig och tvinga mig att betala typ 10000 euro (vilket motsvarar 40 000 miljarder kr). Hur mycket kan man bli skyldig ett bibliotek som mest? Kommer biblioteksministern döda mig? Snart kommer jag finnas med i Aftonbladet under rubriken: ”här är landets värsta svindlare”.
Anmäl
Det här inlägget postades i
Okategoriserat och har märkts med etiketterna
Ångest,
Bibliotek. Bokmärk
permalänken.
Tack alla gulliga biblioteksmänniskor. Nu vågar jag gå på Sveavägen igen. Ska bara försöka våga mig in på biblioteket också, men det blir nästa steg. Ett steg i taget!
Magda: Lördagen kan funka, eller vilken dag som helst i veckan efter eftersom jag bara har en tenta och den är på måndan…
Elisabeth:Haha då ska jag försöka att inte vika hundöron i fortsättningen! Heja Sverige (och Norge)!
Hær kan du læsa mer om bibliotekets roll i samhællet genom historien: Nya och gamla Biblioteket i Alexandria http://sv.wikipedia.org/wiki/Biblioteket_i_Alexandria
Biblioteket delar ut gratis bokmærken:D – Nej, hundøron ær inget kul, tænk på kommande låntagare; var rædd om bøckerna i allmænhet, – hælsar bibliotekarie på VM på ski i Oslo. – Grattis till Guldtjejerna i går!
Björn: HAHAHAHA, du kan vara lugn! Boken är lånad på ett annat bibliotek. Jag kan dock ha gjort hundöron i den, men det blir någon annans helvete. Tillhör det allmänbildningen att veta att man inte får göra hundöron i biblioteksböcker?
Bara du inte gjort s.k. hundöron i boken. För då kräks iaf jag på dig. För jag är en av mycket få (om ens någon annan) anställda i KTH:s Bibliotek som nämligen står och viker tillbaka dessa för att det dels ser förjävligt ut och dels för att ev. NÄSTA låntagare ska få en bok i så gott skick som möjligt och sist men inte minst är det inte du som betalat boken utan skattemedel. Är ju tråkigt att förstöra allmän egendom. Egna böcker får man göra vad man vill med så länge det inte drabbar nån annan….
Lisa och Elisabeth: Ni är underbara!
Kära Magdalena! Du kan vara helt lugn, någon jätteskuld kan det inte bli, max vad boken kostar, och det troliga är faktiskt att skulden är struken för länge sen. Så släpp ångesten och besök ditt trevliga bibliotek igen!
/ Lisa Petersen, KTH Biblioteket
Vad med att försöka lämna tillbaks boken?!?;) /Bibliotekarie, KTHB.
Carin: Då tycker jag att vi bokar in en rena-samvetet-dag. Typ nästa vecka eller lördagen den 12:e Mars. Eller efter tentorna. Mitt bibliotek ligger på Brommaplan. Jag tänker att vi först frågar hur mycket det kostar att glömt att lämna tillbaka en bok i 7 år och om dom säger x>1000 tar vi boken och kutar. Så dom inte hinner blippa av någon streckkod. Jag är beredd att gråta om det kan leda till förmildrat straff.
Lätt, jag är på!
Jodå, Stadsbiblioteket självt… Vågar knappt visa mig på Sveavägen längre, undviker den om jag kan. Jag har nog inte haft den lika länge som dig, men det är nog ett år iallafall.
Terese: Vad hemsk du är!!!
Magda du har väl hört om serien på Svt, Bibliotekstjuven. Han tog livet av sig… (en sann historia också!)
Carin: Jag är på en räd!!! Är det i Stockholm du inte lämnat tillbaka boken? Hur många år har gått? Vi kan lämna tillbaka böckerna tillsammans och göra en kortfilm om det!
Ha! Jag har precis samma problem + den medföljande ångesten. Ska vi göra en räd och stå för våra misstag, eller ska vi glömma och gömma oss?
Nathalia: Men jag har ju iallafall varit 18 i 5 år… Men bibblan har inte skickat några hotbrev så då är det nästan deras fel.. Du borde träffa dina kompisar mer!!
Eddi: ”Magda talar ut om skulden, skammen och varför hon aldrig lämnade tillbaka boken”
Helenana: Men om man har tappat bort boken väldigt länge borde ju skulden ökas kanske? Det är ju en fett bra taktik att tappa bort dom. Om man tappar bort ljudböcker blir det skitdyrt vet jag.
Emma: Jag var inne på det biblioteket och sökte efter boken. Då stod den att exemplaret var försvunnet tror jag. Det konstiga var att jag typ aldrig fick några påminnelser alls! Jag har tänkt tanken många gånger att bara smyga tillbaka den.. men sanningen lär komma fram någon gång.. Jag tror jag tänker anordna ett happening där jag lämnar tillbaka boken och så får folk följa med och peka och skratta.
Det är ju uppenbart att de inte har saknat boken så där hiskeligt mycket, för då borde ju du/din vårdnadshavare fått ett antal påminnelser. Jag tycker du ska göra en kupp och ställa tillbaka boken. Vad överraskade de ska bli.
Jag har förstått det så att om man har ”tappat bort” boken så får man betala en schablonsumma på typ 250 spänn så de kan köpa in ett nytt exemplar, men jag kan inte svära på det. Sen har jag förstått det så att det är det som gör att så många bibliotek inte kan ha kurslitteratur, eftersom så himla många böcker som kostar mer än 250 kr blir ”borttappade” av de snåla studenterna.
”Magdalenas bibliotekschock”
JA! du borde träna mer (får dock bli först nästa vecka).
men du var väl inte 18 2004, då var du så liten så att du inte förstod att dom behövde komma tillbaka, det var inte ditt fel! Har du inte lite ångest för att du inte hinner träffa dina kompisar tillräckligt?????? Det tycker i alla fall jag att du ska ha!!!