På somrarna kommer jag leta vrak och kartera havsbotten i Östersjön, där är salthalten helt optimal och typ konserverar vraken.  Det lär inte vara lika mycket skatter utan mer ryska u-båtar, men det är ju också kul.

Jag fattar inte riktigt hur jag kommit på att jag vill leta vrak, jag blir sjösjuk så fort jag är på en båt. Jag tror att det är en kombination av min mellanstadie-crush på Leonardo DiCaprio och en släng av Pippi Långstrump-komplex, det där eviga sakletandet.

Som ni märker är jag lite av en big dreamer, det har jag varit sen jag var liten. Då ville jag bli kyrktupp eller rallybilsförare.

Saxat från Sjöfartsverkets hemsida:

”Som komplement till multibeam kan fartygen använda ”Side Scan Sonar”, en typ av sidotittande ekolod monterat på ”en fisk” som dras av fartyget så nära botten som möjligt. Med dess hjälp söks särskilt efter mindre objekt som sticker upp från botten. Side Scan Sonar används ofta för att kunna bekräfta eller utesluta att formationer som vi hittar på botten är ett vrak.

Dessutom disponeras en mindre farkost, en så kallad Remotely Operated Vehicle, ROV, som kan styras via kabel från fartyget eller annan lämplig plats. Farkosten är utrustad med kameror och griparmar och kan nyttjas för att närmare undersöka bottenfynd.”

Jag vill vara sjöfartsverket!! Pax för att söka praktik där i sommar!

Eftersom jag inte har någon tuff vattenmätarbild fick det bli en landmätarbild. Eller en lantmätarbild.