Hur man känner inför att börja ettan

I början var det väldigt mycket sådant här:

Rädsla över att inte passa in alltså.

Sedan bytte det rätt fort till detta:

För att man passade in.

Efter detta blev det mest såhär eftersom ”Algebra & Geometri” – boken tog slut överallt:

Sedan beställde man den ändå:

Vilket kändes rätt värdelöst.

Sedan kom de roligaste kurserna som ett brev på posten:

Eller så var det för att jag hittat något:

Nämligen människor som får mig att känna mig som Usain Bolt (alltså världens bästa) varje dag:

Även fast man bara har den här minen konstant för att allt är så lätt:

Förutom denna kurs då…

Nej nu ska jag spela lite (det är då ni har denna min):

Och inte denna:

Innan vi tar farväl så vill ni vill se hur jag ser ut när jag spelar?
Här är svaret:

Anmäl

Det här inlägget postades i Finurligt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Om kommentarer på KTH:s bloggtjänst

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>