Gå med ett spöke

Det är så det känns när jag håller din hand.
Att hålla i ett spöke.
Konstant rädsla för att du ska försvinna ur mitt liv.
Konstant rädsla för att du ska inse hur bra du är.
Konstant rädsla för att du ska inse hur dålig jag är.
Konstant rädsla för att du ska hitta någon bättre.
Samtidigt som jag aldrig kommer känna mig så trygg som i din famn.

Anmäl

Det här inlägget postades i Poesi. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Om kommentarer på KTH:s bloggtjänst

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>