Förändringar på gång i utvärderingssystemet för utbildningar

Nuvarande kvalitetsutvärderingssystem för utbildning har varit ifrågasatt av flera. Jag har själv uttryckt kritik över den stora vikt som examensarbetena har i systemet. I tisdags utsåg regeringen den tidigare rektorn på Karolinska institutet, Harriet Wallberg Henriksson, att utreda ett modifierat utvärderingssystem.

Jag välkomnar utredningen och hoppas att vi ska kunna få ett kvalitetsutvärderingssystem som bättre är anpassat till utbildningarnas genomförande. Nuvarande utvärderingssystem har diskuterats intensivt i Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF).

De senaste veckorna har diskussioner förts om en debattartikel som skulle skrivas under av alla rektorer. Regeringsbeslutet om att utse en ensamutredare förändrade situationen något men vi rektorer ansåg ändå att det vore värt att framföra våra synpunkter. Debattartikeln publicerades på Svenska Dagbladets Brännpunkt idag (söndag).

När jag läser direktiven för utredningen är det tydligt att regeringen har tagit till sig de synpunkter som har framförts och att man vill se förändringar. Man skriver exempelvis att systemet ska innefatta både lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete och de granskningar som UKÄ gör.

Vidare ska systemet kontrollera att studenterna tillgodogör sig de kunskaper som utbildningen ska ge. I det nuvarande systemet ligger tyngdpunkten helt på resultat av hela utbildningen och detta har huvudsakligen bedömts utifrån examensarbeten. Jag tolkar uppdragsformuleringen som att man vill se en bredare bedömning av utbildningskvalitet som även innefattar utbildningsprocessen.

I direktiven står det också att principerna för kvalitetssäkring på europeisk nivå ska beaktas. Det här tolkar jag som att det svenska utvärderingssystemet ska accepteras av den europeiska kvalitetsorganisationen ENQA, vilket nu inte är fallet.

15 april sista dag för ansökan till utbildningsprogram

På tisdag kl 24:00 stängs årets ansökningsomgång till höstens utbildningar. Som alltid är det mycket spännande. Ska de senaste årens positiva utveckling fortsätta? KTH ordnar en live utsänd valvaka på nätet på kvällen den 15 april. Jag kommer själv att delta.

SciLifeLab växer

Den här veckan deltar jag i två invigningar som relaterar till SciLifeLab:s tillväxt. Det är dels invigningen av Gamma huset i Stockholm och dels en utbyggnad av Biomedicinskt Centrum (BMC) i Uppsala.

SciLifeLab har haft en fantastisk utveckling sedan det startade för några år sedan. I slutet av det här året räknar man med att upp mot 1 000 forskare ska vara engagerade i centret. Verksamheten vid SciLifeLab kan delas upp i två delar, dels uppbyggnad av en nationell infrastruktur och dels en kraftfull satsning på forskning.

Den nationella infrastrukturen finansieras främst genom ett särskilt anslag i den senaste forskningspropositionen. En speciell styrelse med Göran Sandberg som ordförande och Mathias Uhlén som director ansvarar för denna satsning.

Forskningssatsningen vid de fyra partneruniversiteten (KTH, KI, SU, UU) finansieras huvudsakligen genom de strategiska forskningsmedel på molekylär biovetenskap som kom i den förra forskningspropositionen. Här finns också externa forskningsanslag som tillsammans är än större.

Genom den starka expansionen ställs större krav på organisationen av SciLifeLab. För Stockholmsnoden har exempelvis nyligen professor Mats Nilsson, Stockholms universitet, utsetts till Site Director med ansvar för samordningen mellan Stockholmsuniversiteten. Tidigare hade Mathias Uhlén dubbla roller, dels som Director för den nationella satsningen och dels som Site Director Stockholm.

För den övergripande samordningen mellan de fyra partneruniversiteten har rektorerna och Göran Sandberg regelbundna avstämningar.

Framgångar för KTH forskare

I måndags delades årets Göran Gustafssonpris ut i samband med Kungliga Vetenskapsakademiens högtidssammankomst. Det är fem pris inom fysik, kemi, matematik, medicin respektive molekylär biologi.

Priset i matematik gick till Anna-Karin Tornberg på KTH. Hon är den första kvinnan som får matematikpriset. Fysikpriset gick till Johan Åkerman, Göteborgs universitet. Johan kommer från KTH och han har fortfarande en omfattande verksamhet vid ICT-skolan.

Ett stort grattis till Anna-Karin och Johan!

Uppföljning av KTH:s utvecklingsplan

Till KTH:s utvecklingsplan 2013-16 finns en handlingsplan där aktiviteter och ansvariga för respektive mål i utvecklingsplanen beskrivs. Den årliga uppföljningen av handlingsplanen liksom en uppdatering av KTH:s indikatorrapport har just blivit klara.

Övergripande kan man säga att många aktiviteter har kommit igång på ett bra sätt. Vi ser överlag en positiv utveckling. Det finns dock områden som borde kunna utvecklas bättre.

En förbättrad balans mellan kvinnor och män i fakulteten och bland studenterna har hög prioritet. Ambitiösa mål har formulerats i utvecklingsplanen. Tyvärr ser vi bland nyanställda lektorer och biträdande lektorer en tillbakagång i förhållande till tidigare år. Här måste det bli en förbättring. Jag tror det är ytterst viktigt att alla aktivt arbetar med frågan.

Ett annat problem är genomströmningen i våra utbildningar. Här såg vi vissa förbättringar under 2013 men det finns mer att göra innan vi kommer till de nivåer som vi vill.

En positiv utveckling kan konstateras för andelen i fakulteten som har högskolepedagogisk utbildning. De ansträngningar som har gjorts under de senaste åren börjar ge resultat. Jag tror att den positiva utvecklingen fortsätter under de kommande åren.

Antalet forskningsartiklar har ökat starkt under de senaste åren. I jämförelse med 2010 publicerade KTH 33 procent fler artiklar under 2013. Om vi tittar på fältnormaliserade citeringar och andel högciterade artiklar ser vi dock inte en lika klar utveckling. Det finns positiv tendens, men jag är övertygad om att KTH har stor potential att ytterligare förbättra sig i dessa avseenden.

Indikatorer som berör internationalisering har överlag en positiv utveckling. Det berör exempelvis antalet utresande utbytesstudenter och andel internationell sampublicering.

KTH:s indikatorrapport finns också nedbruten på skolnivå. Här kan intressanta jämförelser göras mellan skolorna. Det finns exempelvis tydliga skillnader i de mått som mäter citeringsgrad, EU finansiering, jämställdhet, antal examina, antal betalande studenter, mm.

Vetenskapsrådet arbetar med resursfördelningssystem för forskning

Vetenskapsrådet fick förra året ett uppdrag från regeringen att ta fram ett förslag på modell för resursfördelning till lärosätena som innefattar kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 december i år. Vetenskapsrådet ska vidare samråda med Forte, Formas och VINNOVA. I direktiven från regeringen anges att forskningens kvalitet ska bedömas liksom forskningens relevans, dvs nyttiggörande av forskning.

I nuvarande resursfördelningssystem för forskning finns också en kvalitetsbaserad del. Den består i huvudsak av två indikatorer, externa forskningsanslag och bibliometri, som har samma vikt. Den bibliometriska indikatorn är en kombination av citeringar och antal publikationer.

Innan indikatorerna omsätts till resursfördelning multipliceras värdena med en faktor som beror på vetenskapsområde. Här har exempelvis teknik fått faktorn 1 och naturvetenskap fått faktorn 1,5. KTH räknas i sammanhanget enbart som teknik trots att vi har stora delar naturvetenskap. Vi har vid upprepade tillfällen kritiserat nuvarande system.

Uppdraget till VR är således att föreslå ett nytt system som i stället för indikatorer baseras på kollegial bedömning. I teorin låter detta bra, men det är lättare sagt än gjort.

Frågor som man kan ställa sig är hur fin indelningen av forskningsområden ska vara, vilket underlag som är rimligt att använda för bedömning, hur bedömningar från olika forskningsområden ska kunna jämföras, etc.

Det är säkert möjligt att jämföra matematik vid svenska lärosäten, men att jämföra detta med utvärderingar inom exempelvis konstvetenskap är omöjligt. För prioritering mellan vetenskapsområden kommer säkert politiska beslut att behövas även i fortsättningen.

Under våren kommer VR att presentera sitt förslag i olika fora. Den 12 maj kommer exempelvis en hearing att anordnas på KTH i sal Q1 kl 13 – 14.30. Jag själv sitter i en referensgrupp tillsammans med sju rektorskollegor. Vi har ett möte på onsdag då ett utkast till förslag kommer att diskuteras.

Fakulteten behöver långsiktiga basresurser

Det är viktigt att det finns tillräckliga och långsiktiga basresurser för KTH:s fakultet. Inte minst när vi rekryterar ny fakultet måste vi kunna presentera attraktiva erbjudanden.

Vicerektor Gustav Amberg fick i höstas uppdraget att komma med förslag på vilka krav som ska ställas på långsiktig basfinansiering och startpaket för att öppna upp för nya fakultetsanställningar. I uppdraget ingick även att ge förslag på hur basresurser ska kunna frigöras för omprioriteringar då fakultet lämnar KTH, exempelvis genom pensionering.

Utredningen presenterades i förra veckan och den är nu på internremiss. Senast den 9 maj ska skolorna, fakultetsrådet, THS och de fackliga organisationerna inkomma med sina svar.

Det är viktigt att påpeka att basresurserna för KTH:s fakultet utgörs av både fakultets- och grundutbildningsmedel. I diskussioner om basresurser glöms ofta grundutbildningsmedlen bort.

KTH:s totala basanslag för utbildning och forskning är cirka två miljarder kronor vilket motsvarar omkring tre miljoner kronor per fakultetsanställning. Nu är situationen inte så enkel att alla dessa medel kan delas ut till fakulteten. Det finns andra kostnader som måste täckas upp.

Utredningen gör en uppskattning av vilka långsiktiga medel som verkligen kan läggas på fakulteten. Det visar sig att dessa medel ganska så precis motsvarar de totala kostnaderna för den befintliga fakulteten. Således skulle det vara det vara fullt möjligt att täcka fakultetens kostnader med tillgängliga basresurser.

I många verksamheter på KTH har jag känslan av att basresurserna sprids tunt till många olika aktiviteter. Även om resurserna finns, som utredningen visar, så upplevs det inte så från många i fakulteten. Det finns behov av ökad transparens, fokusering mot fakulteten och förenklingar i de interna resursfördelningssystemen.

En slutsats från utredningen är att det krävs en mycket bättre långsiktig planering av basresurser och fakultetsanställningar på skol- och avdelningsnivå. Min ambition är att ta beslut om vissa förändringar innan sommaren.

Samarbetet med Kina utvecklas

Idag (söndag) flyger jag till Kina tillsammans med en mindre grupp KTH:are. Vi ska bland annat besöka några av våra närmaste samarbetspartners och diskutera fortsatt samverkan inom forskning och utbildning.

Det börjar direkt på måndag förmiddag med ett besök på Tsinghua University som är Kinas högst rankade tekniska universitet. Tillsammans med Tsinghua driver KTH bland annat C-Campus som är ett utbildningssamarbete.

Inom ramen för C-Campus har den gemensamma kursen ”Future Highway Design” genomförts det här läsåret. Studenter från KTH och Tsinghua University har via nätet med stöd av lärare på båda håll tillsammans genomfört kursen. Det är ett intressant och lovande initiativ som kan utvecklas vidare.

På tisdag tar vi oss vidare till Shanghai där vi bland annat träffar KTH-alumner på kvällen. I december förra året bildades ett KTH Shanghai Alumni Chapter. Det ska bli roligt att träffa alumnerna och höra vad de nu sysslar med. I slutet av mars kommer också ett KTH Beijing Alumni Chapter att starta.

Onsdagen ägnas åt Shanghai Jiao Tong University (SJTU) med vilka KTH har ett strategiskt partnerskap. På eftermiddagen ordnas ett seminarium ”Swedish Innovation Seminar” där jag själv håller ett anförande. Andra talare kommer från SJTU, Sandvik, ABB, SKF och Ericsson. Seminariet är främst riktat mot studenter.

På torsdag morgon deltar vi ett frukostseminarium som den svenska handelskammaren i Shanghai anordnar med rubriken ”Opportunities for Industry – University Cooperation in China”. Vi får då chansen att berätta om KTH för svenska företag i Shanghai området.

Kinaresan avslutas med ett besök på Hong Kong University of Science and Technology. Här finns redan avtal om studentutbyte, men jag skulle gärna se ett ökat samarbete också inom forskning.

Det blir en intensiv och intressant vecka. KTH har en stark ställning i Kina och jag hoppas att resan kan bidra till att utveckla detta vidare.

Roligt att i olika former träffa KTH-medarbetare

Något av det roligaste i rollen som rektor är att i olika former träffa medarbetare och diskutera KTH:s verksamheter både i stort och i smått. Förutom möten som uppkommer av speciella skäl finns olika former av planerade träffar.

I morgon (måndag) har vi en så kallad professorslunch där alla KTH:s professorer är inbjudna. Jag brukar hålla ett kort anförande som tar upp aktuella frågor. I anslutning till detta finns möjligheter att ställa frågor och öppna för diskussion kring andra frågeställningar som kan vara av intresse.

Lunchen ger också möjligheter för deltagarna att träffa professorer från andra skolor, institutioner eller avdelningar. Något som kanske inte hade skett annars. Jag har de senaste åren bjudit in till två professorsluncher varje termin. Det är något som jag kommer att fortsätta med så länge det finns samma intresse för deltagande. Jag tycker själv att det är mycket givande.

Det börjar snart dra ihop sig inför vårens forskargruppsbesök. Det är ”Fastigheter och byggande” på ABE-skolan som är först ut den 21 mars. De 44 olika forskargruppsbesöken avslutas med ”Kommunikationsnät, kommunikationsteori” på EES-skolan de 17 juni.

Jag själv, Sophia Hober och Arne Johansson kommer att delta vid samtliga besök. Dessutom kommer Eva Malmström och/eller Per Berglund att vara med vid vissa av besöken. Erfarenheterna från tidigare omgångar forskargruppsbesök är mycket goda. Jag har fått en mycket bra ögonblicksbild av KTH:s pågående verksamheter. Dessutom ges möjligheter för forskargrupperna att föra fram synpunkter till oss som kommer på besök.

Under september kommer jag tillsammans med Eva Malmström, Sophia Hober och Per Berglund att besöka KTH:s tio skolor samt universitetsförvaltningen vid så kallade skolbesök. Här informerar vi om aktuella frågor och inbjuder till diskussion. Alla anställda är inbjudna. Tiderna för besöken är satta. Jag hoppas att så många som möjligt kan komma.

Nya möjligheter för KTH inom EIT

Nyligen kom den officiella utlysningen av två nya ”Knowledge and Innovation Communities” inom ramen för European Institute for Innovation and Technology (EIT).

Det gäller i första omgången områdena: ”Innovation for healthy living and active ageing” respektive ”Raw materials: sustainable exploration, extraction, processing, recycling and substitution”. Sista datum för att lämna in ansökningar är den 10 september.

Inom båda områdena deltar KTH i stora europeiska konsortier med starka partners. Flera KTH:are är involverade i detta arbete. Övergripande har Ramon Wyss ett sammanhållande ansvar.

I en andra omgång av utlysningar kommer under 2016 områdena ”Food4Future” och ”Added-value manufacturing” att öppnas. Slutligen kommer ytterligare en utlysning 2018 inom ”Urban Mobility”. Förutom ”Food4Future” finns KTH med i diskussioner om konsortier för de andra två områdena.

Inriktningen av de nya KIC:arna styrs mycket av den strategiska innovationsagenda för EIT som beslutades i slutet av förra året. Här beskrivs exempelvis mer i detalj de olika nya områdenas inriktningar.

Det är stora resurser som har avsatts till EIT inom ramen för Horizon 2020. Under den kommande sjuårsperioden kommer 2 711 miljoner Euro att satsas, varav 62,5 procent läggs på de tre KIC:ar som redan är i gång. KTH är partner i två av dessa: ICT Labs och InnoEnergy. För de nu utlysta två områdena kommer 542 miljoner Euro att satsas.

Inriktningen av EIT ligger väl i linje med KTH:s ambitioner. Att koppla utbildning, forskning och innovation inom samma projekt är intressant. Vidare är det givande att arbeta tillsammans i en konstellation av universitet, institut och industri.

Erfarenheterna från ICT Labs och InnoEnergy är i huvudsak positiva. Det är dock inte helt enkelt att jobba i dessa stora organisationer. En erfarenhet är att deltagande universitet måste ha en stark röst för att värna den akademiska profilen.

Sandvik blir ny strategisk partner

I morgon (måndag) kommer Sandvik och KTH att underteckna ett avtal om strategiskt partnerskap. Sandvik företräds av vd, teknisk direktör och andra ledande personer från forskningen. Från KTH har vi en liknande representation.

KTH har sedan många år tillbaka haft olika samarbeten med Sandvik. Genom undertecknandet av avtalet om strategiskt partnerskap formaliseras det och görs tydligare. Jag tycker det är mycket roligt att vi nu har kommit hit.

Sandvik är den åttonde i ordningen av strategiska partners. Erfarenheterna från de senaste åren med strategiska partners är mycket goda. Det har visat sig att den mer formaliserade dialogen och den sammanhållna strukturen har ytterligare förstärkt och utökat samarbetet.

Mycket goda exempel kan tas från Scania och Ericsson där redan tidigare omfattande samarbeten nu ytterligare har ökat. Med ABB, Saab, Skanska ser vi också en mycket positiv utveckling. Jag är övertygad om att också samarbetet med Sandvik kan förstärkas och breddas.

Internationella samarbetsprojekt

I slutet av veckan kommer jag att delta i två olika möten som berör internationella samarbetsprojekt. Det börjar med ett möte på University of Twente där EIT ICT Labs har ett rektorsmöte för de universitet som främst är engagerade i ICT Labs olika utbildningssatsningar. Vi kommer att diskutera strategiska frågor som berör utvecklingen inom ICT Labs. KTH har här ansvaret för ICT Labs Masters School som Calle Jansson från ICT-skolan leder.

På torsdag kväll åker jag från Twente till Turin för att delta i General Assembly för nätverket Cluster. Cluster är ett viktigt nätverk för KTH där vi aktivt deltar i olika samarbeten.

Ansvarsområden inom KTH:s ledning

Sedan i fredags finns en reviderad presentation av KTH:s ledning på webben. Det som framför allt är nytt att ansvarsområdena för berörda personer nu är mer tydligt presenterade.

Är dubbla examina ett problem?

Många som tar ut civilingenjörsexamen tar idag också ut kandidat- och masterexamina. I vissa kommentarer i anslutning till UKÄ:s utvärderingar av ingenjörsutbildningar har detta pekats ut som ett problem. Jag håller inte med.

Sedan ett några år tillbaka är KTH:s civilingenjörsutbildning indelad i en treårig kandidatdel och en tvåårig mastersdel. Mastersprogrammen är desamma som också följs av externt rekryterade internationella mastersstudenter. Tidigare hade KTH speciella internationella mastersprogram och civilingenjörsutbildningen avslutades med inriktningar som inte helt stämde överens med de internationella mastersprogrammen.

Nuvarande system gör att internationella studenter integreras på programnivå med de huvudsakligen svenska civilingenjörsstudenterna. Jag är övertygad om detta ur flera perspektiv är bättre än tidigare system. Administrativt finns förenklingar och integrationen av studenter förbättras.

En konsekvens av denna förändring är att civilingenjörsstudenter också uppfyller kraven på kandidat- och masterexamina. Som student har man rätt att ta ut de examina för vilka man uppfyller kraven. Allt fler studenter utnyttjar nu denna möjlighet. Det syns tydligt i statistiken för de senaste åren.

Det är också intressant att jämföra antalet civilingenjörsexamina med antalet masterexamina från studenter som inte följer civilingenjörsprogrammen. För 2013 är det nästan exakt lika många examina från dessa båda grupper av studenter. Antalet civilingenjörsexamina var 908 och antalet mastersexamina (exklusive civilingenjörsstudenter) var 912.

Eftersom de externt rekryterade mastersstudenterna följer exakt samma utbildning som civilingenjörsstudenterna under de avlutande två åren vill jag hävda att båda grupperna har mycket likartade kompetenser.

Med den här bilden kan man hävda att KTH under 2013 examinerade mer än 1 800 studenter med i princip civilingenjörskompetens. Det är lätt att enbart koncentrera sig på antalet examinerade civilingenjörer, men det finns sagt lika många till med i stort sett samma kompetens.

Siffrorna visar också att det är ungefär en 50/50 fördelning mellan svenska och internationella studenter på KTH:s mastersprogram.