BLOGGAR Rektors veckobrev

I morgon (måndag) har vi bjudit in press till en träff med Christer Fuglesang med anledning av att Christer sedan förra veckan har börjat arbeta på KTH som adjungerad professor. Christer är fortfarande knuten till ESA, European Space Agency, men under de närmaste åren kommer han att jobba 80% för KTH och 20% för Rymdstyrelsen.

Jag är mycket glad över att vi har kunnat få detta på plats. Christer kommer att jobba med utbildning och forskning men också med en del centrala uppdrag. Han kommer att bli programansvarig för mastersprogrammet ”Aerospace engineering”. Under nästa läsår kommer han också att ge en kurs om bemannade rymdfärder.

Christers egna forskning kommer att bedrivas i samarbete med kollegorna på institutionen för fysik på AlbaNova där han huvudsakligen kommer att sitta, men Christer har också ett rum på institutionen för Farkost och flyg där samordningen av mastersprogrammet görs.

Rymdrelaterad forskning pågår vid ett antal grupperingar på KTH. Det är inte realistiskt att fysiskt samla dessa grupper men det vore bra att genom någon form av centrumbildning samla KTH:s rymdforskning. Christer skulle kunna ha en central roll i detta. Jag har därför initierad en diskussion om hur detta skulle kunna materialiseras.

Christer är en god representant för KTH:s adjungerade professorer. De spelar en mycket viktig roll i utvecklingen av KTH:s samverkan med samhället. Under de senaste åren har anställning av nya adjungerade professorer varit prioriterat vilket har resulterat i mer än fördubbling av antalet adjungerade professorer de senaste fem åren.

Jag vill se en fortsatt ökning av adjungerade professorer de närmaste åren något som också understryks i den nya utvecklingsplanen 2013-16. Sedan i höstas finns också möjlighet att knyta externa personer till KTH som affilierad fakultet. Det öppnar upp för yngre personer som ännu inte riktigt uppfyller kraven för adjungerad professor.

Ökad jämställdhet är och har varit en högt prioriterad fråga på KTH. Om vi tittar bakåt så går det mesta i rätt riktning om än lite långsamt i vissa avseenden. Vi måste fortsatt jobba hårt för att nå jämställdhet bland studenter och i fakulteten.

Andelen kvinnor bland studenterna på grundnivå och avancerad nivå ökar långsamt. Bland de nyantagna studenterna till civilingenjörs- och arkitektutbildning var andelen kvinnor 32% under 2012 vilket ska jämföras med 29% fem år tidigare. Siffrorna varierar lite år från år men det finns en långsam trend uppåt.

På informationsavdelningen har man nyligen genomfört en målgruppsundersökning bland presumtiva kvinnliga studenter. Där framkommer intressanta iakttagelser som vi bör ta fasta på både i presentationen av KTH och i hur studiemiljön ser ut.

Det är uppenbart att en personlig och relationsbyggande kommunikation är betydligt mer uppskattad än exempelvis annonskampanjer i massmedia. Förutom kvinnliga förebilder är det viktigt att lyfta fram gemenskapen bland studenterna på KTH och att skapa attraktiva bilder av Stockholm som studentstad. Viktigt för att kunna attrahera fler kvinnor till KTH:s utbildningar är också det finns fler kvinnliga lärare.

Ökningen av andelen kvinnor i KTH:s fakultet går snabbare än bland studenterna, om än från låga nivåer.

Om vi jämför mellan 2012 och 2007 har antalet kvinnliga professorer ökat med 81% och antalet kvinnliga lektorer med 79%. Motsvarande ökningar bland manliga professorer och lektorer är 6% respektive 11%. Andelen kvinnor bland professorerna är nu 11% (7%, 2007) och bland lektorerna 22% (15%, 2007).

Den positiva utveckling som vi har sett de senaste åren måste fortsätta. Det kräver liksom nu ett idogt arbete på alla nivåer. De närmaste åren finns dessutom möjlighet att öppna nya anställningar i fakulteten. Jag vill se att krav ställs på att det finns starka kvinnliga kandidater för att öppna nya utlysningar.

På ledningsgruppsmötet idag kommer jag att ta upp en första diskussion kring resursfördelningen av forskningsmedel inför 2014. Som resultat av forskningspropositionen finns det nya fakultetsmedel på 36 miljoner kronor. Till detta kommer en effekt av pris och löneomräkning och frigjorda riktade satsningar.

Medel som finns att fördela inför 2014 skulle jag främst vilja lägga på nya basmedel till skolorna som kanaliseras till institutioner/avdelningar och till nya riktade satsningar på ungefär samma nivå som tidigare år. De nya basmedlen vill jag dels lägga på nya fakultetsanställningar och dels på institutioner/avdelningar med låg basfinansiering och stark verksamhet.

De senaste åren har antalet fakultetsanställningar inte ökat i samma takt som andra anställningsformer. När vi nu har ett visst utrymme tycker jag vi bör öppna ett antal helt nya positioner. Jag vill främst se en satsning på nya biträdande lektorat inom breda ämnesområden. Genom att också lägga krav på att det ska finnas starka kvinnliga sökanden till anställningarna är det också min förhoppning att kunna förbättra jämställdheten.

En speciell post av de medel som fördelas till skolorna är medfinansiering till EU-projekt. Genom att EU-finansieringen har ökat starkt de senaste åren har också medfinansieringen ökat. Den har hittills finansierats från det centrala täckningsbidraget som tas ut på lönekostnader.

Jag vill nu initiera en diskussion om att ta bort delfinansiering av forskning via täckningsbidrag och i stället ta all forskningsfinansiering från fakultetsanslaget. Detta skulle innebära att täckningsbidraget skulle minskas i motsvarande grad och leda till ett lägre centralt overheaduttag. Dessutom skulle transparensen i systemet ökas genom att rundgången av pengar minskas.

I dagsläget är det inte helt klart hur mycket nya basmedel som finns att fördela. Vi tittar just nu på om det går att frigöra mer från andra satsningar och om en viss överbudgetering bör göras.

I fredags deltog jag vid det årliga mötet med huvudmannarådet för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW). Huvudmannarådet består av rektorerna för de största universiteten och vi har en rådgivande roll för stiftelsens verksamhet.

KAW är en av de viktigaste forskningsfinansiärerna i Sverige. Sedan Göran Sandberg kom in som verkställande ledamot i styrelsen har strategin ändrats. KAW:s finansiering riktas in mot större projektbidrag, individuella stöd till forskare i två olika program (Wallenberg Academy Fellows och Wallenberg Scholars) samt olika strategiska satsningar som styrelsen själv initierar. Stöd till infrastruktur håller på att fasas ut.

När det gäller projektansökningar ska dessa priorieteras och skickas in från rektor. KTH har i de två tidigare ansökningsomgångarna fått tre projekt beviljade. I februari skickades nya ansökningar in till stiftelsen. Det underströks att det är hypotesdriven forskning som stöds och inte breda centrumbildningar.

Strategiska satsningar kan vara av olika karaktär. Man diskuterar nu en satsning på matematik. Det rör sig dels om ett post-doc program som ska stödja utresande och inkommande postdocs och dels om ett gästforskarprogram. Även institut Mittag-Leffler kan komma att få stöd inom detta program. Jag stödjer starkt detta initiativ och hoppas att KAW-styrelsen tar ett positivt beslut inom kort.

En annan strategisk satsning är ett post-doc program till Stanford. Här tänker man sig en öppen utlysning inom alla vetenskapsområden

I onsdags var jag på den årliga verksamhetsdialogen med utbildningsdepartementet. Det var mest en avstämning av hur vår verksamhet ser ut och en diskussion kring prognoser för de närmaste åren. En fråga som jag speciellt tog upp var problem med det nuvarande antagningssystemet för betalande studenter och behovet av större stipendieprogram.

Vi diskuterade även det katastrofalt låga intresset för lärarutbildningar inom teknik och naturvetenskap i Sverige. Departementet ser gärna förlag som kan leda till förbättringar.

KTH:s stora beroende av externa anslag gör det svårt att kunna erbjuda bra långsiktiga villkor för lärare och forskare. Här måste vi anstränga oss för att bli bättre.

Intäkterna till KTH kan förenklat delas upp i fyra lika stora delar: 1. Grundutbildningsanslag, 2. Forsknings- och forskarutbildningsanslag, 3. Intäkter från forskningsråd och andra statliga myndigheter samt 4. Övriga intäkter från EU, industri och andra privata bidragsgivare. Delar av anslagen för utbildning och forskning, men inte allt, kan användas för långsiktig finansiering av fakultet.

Det finns miljöer på KTH där den långsiktiga finansieringen av befintlig fakultet egentligen är för låg. Här är det svårt att kortsiktigt hitta en bra lösning. Det är skolornas ansvar att på sikt kunna tillförsäkra rimliga villkor.

I de äskanden om inrättande av nya fakultetsanställningar som kommer in till fakultetsrådet och så småningom hamnar hos mig som rektor slås man också av att den långsiktiga finansieringen många gånger är svag. Det är ibland även svårt att kunna värdera de kalkyler som presenteras.

De interna kraven på säkrad långsiktig finansiering för inrättande av nya fakultetsanställningar har skärps de senaste åren, men jag tror att vi måste ställa än högre krav för att kunna vara attraktiva för de kandidater som vi verkligen vill locka till KTH. Jag har därför initierat en diskussion med dekanus Sophia Hober om hur detta skulle kunna gå till. Vi skissar på ett förslag som sedan får behandlas i fakultetsrådets resursfördelningsutskott.

Toppkandidater för tenure track anställningar som biträdande lektor (assistant professor) har i allmänhet erbjudanden från flera universitet. Det är centralt för KTH att kunna erbjuda bra långsiktiga villkor och attraktiva startpaket för att vara attraktiva i den internationella konkurrensen.

När det gäller internationell rekrytering av professorer har jag varit med om flera ärenden som har stupat på frågan om långsiktig finansiering.

På torsdag får KTH besök från de tre ledande tekniska universiteten i Holland, TU Delft, TU Eindhoven och University of Twente, som tillsammans bildar federationen 3TU. Vi kommer under en heldag att ha presentationer och diskussioner angående frågor av gemensamt intresse.

De holländska universiteten representeras av sina respektive ”Executive boards” som består av en ordförande, rektor och vice-rektor. Federationen 3TU leds av de tre ordförandena i universiteten. Inom 3TU samarbetar man inom utbildning, forskning och innovation.

Det finns fem gemensamma mastersprogram. Dessutom har man en öppen struktur för hur studenter med kandidatexamen från något av de tre universiteten kan välja mastersprogram. Det ska bli intressant att få höra hur det fungerar och hur stor mobilitet det har blivit bland studenterna. Jag skulle gärna se en större mobilitet i Sverige för övergången mellan kandidat och masterexamen.

Inom forskningen finns fem gemensamma ”centers of competence” och åtta gemensamma ”centers of excellence”. Vad jag förstår är ”centers of competence” en lite lösare samverkansform än ”centers of excellence”. Det ska bli intressant att få veta mer om hur det fungerar.

Det finns många likheter mellan de tre holländska tekniska universiteten och KTH. Holland och Sverige är relativt små länder som är starkt beroende av export och en öppen internationell ekonomi. Detta präglar också de tekniska universiteten. Jag tror att vi har mycket att vinna på samarbete och erfarenhetsutbyte.

Vi har redan en rad samarbeten. TU Eindhoven ingår liksom KTH i Cluster nätverket. De tre holländska universiteten är också aktiva partners inom EIT-satsningarna InnoEnergy och ICT Labs.

Om man tittar på den senaste rankingen från Times Higher Education så ligger TU Delft och TU Eindhoven strax före KTH. Bland de tekniska universiteten i Europa tillhör vi alla de tio bäst rankade.

I onsdags förra veckan tog riksdagen beslut om forsknings- och innovationspropositionen som presenterades i höstas. Det känns bra att det nu är definitivt beslutat. Som jag tidigare har skrivit i mina veckobrev så bör propositionen vara positiv för KTH:s del.

Redan i år kommer 150 miljoner kronor till SciLifeLab som en gemensam satsning mellan KTH, Karolinska institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. De nya medlen kanaliseras till KTH men det kommer att vara en styrelse för SciLifeLab som har ansvaret för verksamheten. Till SciLifeLab kommer dessutom en satsning på läkemedelsforskning som uppgår till 40 miljoner kronor under 2013.

Hur styrelsen för SciLifeLab kommer att sammansättas och vilket ansvar som den har kommer att föreskrivas i en förordning som regeringen beslutar om. I fredags fick vi förordningen för delning som det heter. Redan på tisdag den här veckan vill departementet få in eventuella synpunkter. Jag har nu en dialog med rektorskollegorna angående detta.

Styrelsen kommer med största säkerhet att bestå av nio personer: en oberoende ordförande, en ledamot vardera från KTH, KI, SU, UU, tre ledamöter från andra universitet i Sverige och en företrädare från näringslivet.

Som ett resultat av forskningspropositionen kommer också en höjning av fakultetsanslaget under 2014. För KTH:s del rör det sig om c:a 35 miljoner kronor. Under våren kommer diskussioner att föras i rektors- och ledningsgruppen om hur dessa medel ska användas på bästa sätt. Vi kommer med största sannolikhet att använda de nya medlen för speciella satsningar.

Den här veckan är det sportlov i Stockholms skolor. För min egen del åker jag till de svenska fjällen tillsammans med familjen. Skidsemestrar är nästan den bästa formen av semester. Man är ute hela dagarna för att på kvällen vara lagom slö och somna tidigt. Jag ser fram emot veckan.

På torsdag sammanträder universitetsstyrelsen. Beslut ska tas om årsredovisning, budgetunderlag, internrevisionens årsrapport och plan inför 2013 samt justering av arbetsordningen.

Jag har tidigare kommenterat KTH:s årsredovisning. Det mesta är positivt, både avseende ekonomi och verksamhet, men examinationen i våra utbildningsprogram måste förbättras de kommande åren.

Budgetunderlaget är ett dokument som universiteten ska inlämna till regeringen där planer och prognoser för de närmaste åren ska beskrivas. De närmaste åren 2013-16 är vår bedömning att KTH fortsatt kommer att växa och att vi i stort sett kommer att visa nollresultat. Tidigare år har KTH också i budgetunderlaget formulerat ett antal förslag till nysatsningar. I instruktionerna från regeringen har man dock i år varit tydlig med att man inte vill se sådana önskelistor.

Det är universitetsstyrelsen som beslutar om KTH:s arbetsordning. En gång per år tas normalt arbetsordningen upp som en beslutspunkt för att göra justeringar som har identifierats under året. De justeringar som nu kommer upp har också presenterats i fakultetsrådet och i ledningsgruppen.

Det är egentligen inga stora förändringar som föreslås. Bland annat föreslås att skolchefernas förordnandeperioder förtydligas. Det skrivs nu in att mandatperioden är maximalt åtta år, dvs två förordnandeperioder om fyra år. Vidare föreslås vissa förändringar som berör val till skolornas strategiska råd.

Internrevisionen arbetar på uppdrag av styrelsen. Under 2012 har man bland annat tittat på genomströmning och oförbrukade bidrag. För 2013 kommer internrevisionen speciellt att gå in på hanteringen av internationella studenter samt arbetsmiljöfrågor.

Jag har sedan en tid tillbaka engagerat mig i Mattekommissionen som är ett initiativ för att höja elevers kunnande och intresse för matematik. Det är mycket oroande att matematikkunskaperna för svenska elever i jämförelse med andra länder tycks falla. I fredags publicerades en debattartikel på SvD där vi pekar på ett antal åtgärder som vi tycker är angelägna.

KTH fortsätter att växa. Det visar årsredovisningen för 2012 som nu börjar bli klar. De flesta siffrorna pekar i en positiv riktning, men det finns också verksamhetsresultat som måste förbättras.

Om vi jämför med årsredovisningen för fem år sedan har intäkterna ökat med 40% vilket motsvarar en årlig tillväxt på 7%. Detta har öppnat för en stark expansion inom de flesta av KTH:s verksamheter. Det ekonomiska resultatet för 2012 är +57 miljoner kronor som är nedgång i jämförelse med de senaste åren, något som också har varit planerat. De närmaste åren kommer troligen att visa i det närmaste nollresultat.  

Under den senaste femårsperioden har andelen statliga basanslag av de totala intäkterna minskat från 56% till 51%. Orsaken är naturligtvis att de externa intäkterna ökar snabbare vilket ger ett kvitto på KTH:s konkurrenskraft, men som också innebär vissa negativa konsekvenser.

Det är viktigt att vi hittar vägar som gör att KTH av egen kraft kan göra större nysatsningar. Det är min förhoppning att fundraising ska kunna bidra till detta. Arbetet med fundraising har intensifierats under det senaste året. Mycket har kommit på plats. Det återstår nu att se om vi når de mål som vi har satt upp.

Glädjande är att intresset för studier vid KTH fortsätter att öka. Jämfört med 2007 har exempelvis antalet förstahandssökande till civilingenjörsutbildningen ökat med 50%. Även KTH:s forskarutbildning är mycket attraktiv. Det är stor konkurrens om de utlysta anställningarna. Positivt är också att antalet forskarstuderande kontinuerligt ökar.

Det mesta är positivt, men det finns ett viktigt undantag. Examinationen i civilingenjörsutbildningen är allt för låg mot bakgrund av hur många studenter som tas in till utbildningen. Här måste vi alla på KTH anstränga oss för att få fler studenter som når examen.

Som du som läsare har kunnat se byter vi från och med idag plattform för mina veckobrev. Det har flera fördelar både för läsaren och rent administrativt för KTH:s webhantering.

För läsaren blir det blir lättare att följa veckobreven utan att själv behöva gå in på sidan. Man kan till exempel utnyttja bloggens RSS-flöde eller bloggbevakningstjänster på nätet. Vidare kan läsaren dela enskilda inlägg i social medier som exempelvis Facebook eller Twitter. Alla gamla veckobrev finns fortfarande tillgängliga under ”Arkiv” till höger på sidan. Sammanfattningsvis hoppas vi att veckobrevet ska bli enklare att följa och tydligare att orientera sig i.

I torsdags deltog jag i avtackningen av Kåre Bremer som rektor för Stockholms universitet. Ny rektor sedan i fredags är Astrid Söderbergh Widding. KTH har haft ett mycket gott samarbete med Stockholms universitet under Kåre Bremers ledning. Samarbetet har intensifierats under de senaste åren. Det finns flera goda exempel på samarbeten som SciLifeLab, Nordita, gemensamt matematikcentrum, mm.

Jag har hunnit träffa Astrid Söderbergh Widding vid ett flertal tillfällen. Det känns som att det goda samarbetet kommer att kunna fortsätta på liknande sätt som idag. Jag hoppas att vi kommer att finna än fler kontaktytor. En fråga av gemensamt intresse de närmaste åren är exempelvis uppbyggnaden av Albano-området.

Sedan den 1 januari har också Karolinska institutet en ny rektor. Det är Anders Hamsten som har tagit över efter Harriet Wallberg Henriksson. Jag har även träffat Anders vid ett flertal tillfällen. Vi delar synen på att fortsatt utveckla det goda samarbetet mellan KTH och KI som Harriet i högsta grad stod bakom.

Viktiga frågor i samarbetet med KI blir SciLifeLab men också en rad andra områden där jag ser en stor potential för utveckling i gränslandet mellan teknik och medicin.