BLOGGAR Rektors veckobrev

Förra veckan deltog jag i den årliga rektorskonferensen som av tradition hålls i slutet av januari på Steningeviks kursgård. Huvudpunkten är att forsknings- och utbildningsministern kommer och ger en redovisning av aktuella frågor. Dessutom avhandlas ett antal andra diskussionspunkter som berör aktuella och framtida frågor för universitets- och högskolesektorn.

Jan Björklund gjorde en bred genomgång av frågor som diskuteras på departementet. Jag upplever att det finns en bra dialog mellan ministern och universiteten.

Björklund var tydlig med att det är resultaten av utbildningarna som ska utvärderas i det nuvarande kvalitetsutvärderingssystemet och inte processen för utbildningen. Han är dock öppen för modifieringar av nuvarande system, något som vi också har märkt under det senaste året. Jag upplever exempelvis att självvärderingarna har fått en större tyngd i förhållande till examensarbetena i den nu pågående utvärderingen av ingenjörsutbildningar. Något som jag starkt välkomnar.

Jan Björklund tog också upp en diskussion om avgiftsreformen. Departementet funderar nu på att öka flexibiliteten på olika sätt. Det gäller exempelvis antagningsreglerna där svenska universitet förlorar många excellenta studenter genom att vi inte kan ge snabba besked om antagning. Genom att öppna för en speciell antagning av avgiftsstudenter kan mycket vinnas.

Man funderar även på en ökad flexibilitet när det gäller vilka avgifter som ska tas ut liksom att underlätta för studenter att få uppehållstillstånd efter avslutade studier. Jag hoppas verkligen att dessa olika förändringar snabbt kan genomföras.

Frågan om högskolestiftelser togs också upp. Under våren ska ett förslag komma om att öppna möjligheten för universitet och högskolor att omvandlas till högskolestiftelser. Jag har vid flera tillfällen under förra året tagit upp den här frågan och vi har väntat på ett skriftligt underlag att ta ställning till.

När det gäller forskning och utbildning är det egentligen inga stora förändringar på gång.

I fredags deltog jag vid det första spadtaget för Arkitekturskolans nya byggnad i anslutning till biblioteket. En del i projektet är också att skapa en ny Campusentré i korsningen mellan Drottning Kristinas väg och Osquars backe.

Arkitekturskolan har under årens lopp varit förlagd i olika byggnader. KTH:s huvudbyggnad stod klar 1917 och där fanns också Arkitekturskolan tills de 1957 flyttade till Teknikringen. Huset på Östermalmsgatan blev klart 1970. Inflyttning till det nya huset är planerat till senvåren 2015.

Det ska verkligen bli roligt att arkitekterna nu åter kommer närmare KTH:s övriga verksamheter. Samarbetet mellan arkitektur och samhällsbyggnadsteknik inom ABE-skolan, men även andra skolor, är viktigt och har utvecklats väl de senaste åren. Det finns stora, breda och viktiga framtidsfrågor, exempelvis stadsutveckling, där en samverkan mellan arkitekter och ingenjörer är central för utbildning och forskning.

Byggnadsprojektet omfattar även skapandet av en ny, tydligare entré till KTH. När KTH:s huvudbyggnad stod klar 1917 utgjorde portalen och byggnaderna vid Valhallavägen KTH:s entré. På den tiden fanns spårvägar men ingen tunnelbana och entrén fyllde en funktion som ingång till KTH.

Utbyggnaden av tunnelbanan och KTH:s senare expansion norrut och österut har gjort att den ursprungliga entrén har förlorat sin roll. De allra flesta studenterna, anställda och besökare kommer nu till KTH via Drottning Kristinas väg.

Det här betyder att det i dagsläget egentligen inte finns en tydlig entré till KTH. En sådan kommer nu att skapas kring huset som ligger på Drottning Kristinas väg 4-8. Det ska bli KTH:s självklara mötesplats – förstahandsvalet för såväl spontana som planerade möten, en galleria med information och service för alla besökare.

Utanför byggs även ett entrétorg som en öppen och generös plats, gemensam för alla som har sin verksamhet på Campus.

Idag har vi det första ledningsgruppsmötet för året. Med nya skolchefer på ICT-, ITM- och STH-skolorna blir det delvis en ny konstellation. Under våren kommer också skolchefsbyte på SCI-skolan. BIO-skolan kommer att växla skolchef vid nästa årsskifte.

Det är inga stora beslutspunkter som kommer upp vid ledningsgruppsmötet. Information kommer bland annat att ges om arbetet med årsredovisningen för 2012 och budgetunderlag för 2014-16 som båda ska in till regeringen i slutet av februari. I skrivande stund finns inga siffror framme.

Det är som alltid spännande att vänta på hur det verkligen blev när det gäller ekonomiska och verksamhetsrelaterade resultat. Speciellt intressant blir att se om examinationen har vänt uppåt under andra halvåret i förhållande till de låga siffrorna för det första halvåret. Förhoppningsvis kommer en rykande färsk redovisning att kunna presenteras vid mötet.

Vi kommer också att ha en diskussion kring årscykeln för rektorsdialoger. I årscykeln finns tre rektorsdialoger med respektive skola inlagd. Det första mötet sker under våren och upptar mest uppföljning av de uppdrag som finns i innevarande rektorskontrakt. De två dialogmötena under hösten behandlar främst formuleringen av uppdraget inför kommande år.

I stort sett har processen med rektorsdialoger fungerat väl men det finns alltid saker som kan förbättras. Det finns fortfarande en tendens att allt för små poster tas upp till diskussion i rektorsdialogerna. Vidare är det många personer som är involverade vid varje möte. Här borde rationaliseringar kunna göras.

På onsdag kommer vi att ha det andra årliga uppföljningsmötet med Scanias ledning inom ramen för vårt strategiska partnerskap. Genom växling på posterna som vd och teknisk direktör på Scania under det senaste året blir det delvis en ny konstellation. KTH och Scania har ett utmärkt samarbete som hela tiden utvecklas. Jag ser verkligen fram emot mötet.

Det börjar nu dra ihop sig för flytten av förvaltningen till den nygamla byggnaden där tidigare Röda Korsets sjukhus hade sin verksamhet. Förutom oss som sitter på Valhallavägen 79 kommer även andra delar av KTH:s administration att flytta in. Om två veckor ska vi vara på plats. Hittills har det mesta gått enligt plan så jag känner mig inte orolig.Under det senaste året har en omfattande renovering genomförts. Det är fina och ändamålsenliga lokaler som vi kommer till. Även om det kan kännas lite nostalgiskt att flytta från det nuvarande huset med sin historia så finns det flera fördelar. Den nya byggnaden ligger väldigt centralt på KTH Campus vilket gör det smidigare för många att ta sig dit. Vidare finns det stora fördelar med att bättre kunna samla KTH:s administration.

Förutom administrativa lokaler kommer även en fin föreläsningssal i den gamla kyrkan i byggnaden att öppnas. Den kommer exempelvis att passa alldeles utmärkt för disputationer. Jag själv tillsammans med övriga i KTH:s ledning kommer att sitta två trappor upp på plan 6 (plan 4 är bottenvåningen). Längst upp i huset på plan 11 (7 trappor) ligger nya styrelserummet som naturligtvis också kommer att användas för andra möten.

De nuvarande lokalerna på Valhallavägen 79 kommer att byggas om. Det är fortfarande KTH som hyr lokalerna. Planen är att huset till största delen kommer att tas upp av verksamhet med fokus på innovation och entreprenörskap. Både interna och externa grupper kommer att sitta i huset.

Bland annat kommer KTH Open Lab att ha sin verksamhet där. Inom OpenLab kommer studenter och lärare från KI, KTH och SU att möta experter och specialister från Stockholms Stad, Länsstyrelsen och Landstinget, för att tillsammans söka efter nya lösningar på några av dagens stora samhällsproblem.

Den här veckan ska alla underlag till högskoleverkets utvärdering av ingenjörsutbildningar lämnas in. Jag vet att det har lagts ned en hel del arbete av många. För varje program ska självvärderingar tas fram som ska visa på hur KTH når de utbildningsmål som är föreskrivna.

Det här är första gången som KTH utvärderas i det nya utvärderingssystemet. Huvudtanken med det nya systemet är att utvärderingen ska fokuseras mot resultatet av utbildningen och inte processen som har lett fram till resultatet. Rent principiellt tycker jag att det är en bra tanke, men det är lättare sagt än gjort. Hur mäter man resultatet av en utbildning? Det är en fråga som har diskuterats en hel del sedan det nya systemet infördes.

Ett stort fokus ligger på examensarbetena som ska visa att studenten har nått många av de mål som är föreskrivna. Det är dock uppenbart att enbart examensarbetena inte alls är tillräckliga i sammanhanget, speciellt för professionsutbildningar som civilingenjör och högskoleingenjör. Högskoleverket har också påpekat att självvärderingar, som visar på en rad andra moment i utbildningen, kommer att få en större tyngd i utvärderingen av professionsutbildningar.

Det blir spännande att få se hur KTH kommer ut i utvärderingen. Högskoleverket kommer att använda en tregradig skala: underkänt, godkänt och väl godkänt. De lärosäten som får betyget väl godkänt kommer att få en kvalitetsbonus. De utbildningar som får betyget underkänt har ett år på sig för att vidtaga åtgärder.

Jag vill också passa på att tacka alla KTH:are för goda insatser under det gångna året och önska en riktigt God Jul. Förhoppningsvis kan du vila upp dig under helgerna och komma tillbaka med nya krafter inför ett spännande 2013. Jag gör nu ett uppehåll med mitt veckobrev och återkommer den 7 januari. Ha det så skönt så länge och ladda batterierna inför 2013!

På onsdag kommer KTH:s utvecklingsplan 2013-16 upp för beslut i universitetsstyrelsen. Jag har i tidigare veckobrev skrivit om processen som nu har lett fram till ett beslutsförslag. Det startade i våras med diskussioner i olika fora och under hösten har en remissversion presenterats. Efter diskussioner i rektors- och ledningsgrupp har justeringar nu gjorts med utgångspunkt från remissvaren.

Ett nytt grepp i jämförelse med utvecklingsplanen 2009-12 är att sju övergripande mål definieras:

• KTH:s position som ett ledande tekniskt universitet ska stärkas och manifesteras i de mest relevanta rankinglistorna
• Andelen studenter som tar examen ska öka väsentligt
• Spjutspetsarna i KTH:s forskning ska bli fler
• Samverkan med externa aktörer ska underlättas och växa i omfattning
• E-lärande ska vara en självklar del av KTH:s utbildning
• Andelen kvinnor i fakulteten och bland studenterna ska öka och jämställdheten förbättras
• KTH:s campusmiljöer ska präglas av kreativitet och hållbar utveckling

Det finns inte här utrymme för att ingående utveckla motiven och andemeningen med de övergripande målen. Jag tror dock att de i stort bör vara självförklarande.

Under de fem huvudrubrikerna i utvecklingsplanen (Karriärer vid KTH, Utbildning, Forskning och innovation, Samverkan, KTH-gemensamma resurser) anges flera mål, många av dem också kvantitativa.

Under förutsättning att universitetsstyrelsen tar beslutet om utvecklingsplan kommer sedan ett arbeta för att ta fram en snyggare layout i form av en tryckt broschyr. Dessutom kommer vissa data från årsredovisningen 2012 att läggas in.

Under våren kommer en handlingsplan att tas fram där ansvariga för olika delar kommer att utses. Handlingsplanen kommer också att innehålla tidplaner och aktiviteter.

Jag känner mig nöjd med slutresultatet och jag vill tacka alla som har engagerat sig i arbetet. Det har varit många och intressanta diskussioner. Det är roligt att så många har visat ett sådant intresse för KTH:s utveckling.

En gång per termin träffas ledningsgruppen i ett förlängt möte, ofta i form av ett internat, för att kunna diskutera mer långsiktiga frågor. Torsdag till fredag i förra veckan hade vi ett sådant möte i Bryssel där vi också fick en mycket bra uppdatering av läget när det gäller EU:s nästa ramprogram för forskning.

En av föredragningarna i Bryssel handlade om European Research Council (ERC). Generalsekreteraren Donald Dingwell gav en bra bild av programmet. Trots att ERC är en relativt ny organisation har den fått ett mycket stort genomslag. Antalet ERC-anslag ses ofta som ett mått på excellens för ett universitet.

KTH har kommit väl ut i tidigare utlysningar. Det finns nu nio ”advanced grants” och nio ”starting grants” på KTH. Genom målinriktade insatser är jag övertygad om att vi kan vara minst lika framgångsrika de kommande åren. I ledningsgruppen diskuterade vi olika möjligheter för att stimulera till fler ERC-anslagsmottagare på KTH.

För den forskare som är framgångsrik är det goda villkor som erbjuds för en femårsperiod. Upp till 3,5 miljoner Euro kan betalas ut och det är forskaren själv som bestämmer över hur resurserna ska användas. Intressant är att utlysningarna inom ERC inte är begränsade till europeiska forskare. De är öppna för alla. Det enda som krävs är att minst 50% av forskningen förläggs till Europa.

I morgon har vi ett möte med ledningen för ABB Sverige där vi kommer att underteckna ett avtal om strategiskt partnerskap på samma sätt som vi tidigare har gjort med Scania, Ericsson, Skanska och Stockholms läns landsting. Vi kommer i fortsättningen att ha årliga dialoger på ledningsnivå angående långsiktiga forsknings- och utbildningsfrågor. Dessutom undertecknar vi en målbeskrivning angående konkreta samarbeten under nästkommande år.

Under förra veckan var det mycket uppmärksamhet i media kring förhandlingarna om EU:s kommande långtidsbudget. En del i budgeten omfattar EU:s forskningssatsningar. Det kommande ramprogrammet har fått benämningen ”Horizon 2020”.

Finansieringen av Horizon 2020 kommer naturligtvis att påverkas av det totala budgetutrymmet, men jag är ganska så säker på att det även i fortsätningen kommer att finnas stora resurser, sannolikt större än tidigare år. I det förslag som tagits fram föreslås att budgeten för Horizon 2020 ökas med 40% i förhållande till det tidigare ramprogrammet (FP7).

Det finns tre huvudrubriker i Horizon 2020: Spetskompetens, Industriell ledarskap och Samhälleliga utmaningar. Inom Spetskompetens ingår ökade satsningar på ERC och Marie Curie Fellowships. De andra två områdena innefattar satsningar i samverkan mellan universitet och samhälle. Det borde finnas goda möjligheter för KTH.

KTH:s finansiering från EU har stadigt ökat under de senaste åren och den utgör nu en mycket viktig del för många forskargrupper. I den kommande utvecklingsplanen kommer målsättningen vara att vi ytterligare ska stärka EU-engagemanget.

I tisdags var det premiär för Crosstalks, en gemensam satsning från KTH och Stockholms universitet där vi sänder web-baserade TV program. Sändningarna är interaktiva i meningen att de inbjuder till dialog med tittarna. Fokus ligger på dialog kring aktuella samhällsfrågor mellan forskare, kulturpersonligheter och tittare. Crosstalks är en del i stärkandet av våra varumärken. I förlängningen vill vi locka nya studenter och forskare till Stockholm.

I det första programmet deltog Pontus Braunerhjelm, Åsa Moberg, Mats Danielsson och Terrence Brown från KTH. Titta gärna på filmerna via den här länken. Det ska bli spännande att se vilken genomslag initiativet kan få. Just nu pågår planeringen inför nya sändningar. Diskussioner förs med olika partners i regionen om och hur dessa skulle kunna medverka i fortsättningen.

Vi är nu inne slutfasen av dialogerna med skolorna angående rektorskontrakten för nästa år. I kontrakten beskrivs ett antal uppdrag som respektive skola ska genomföra. Dessutom ges ramarna för antalet studenter i olika kategorier, ersättning för utbildning samt fördelningen av resurser för forskning.

I dimensioneringen av utbildningen har vi tvingats vara restriktiva de senaste två åren. Som jag flera gånger har skrivit om beror det främst på de neddragningar som har kommit i samband med införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Vi måste även de kommande åren prioritera bland de olika kategorierna av studenter. Här har hela tiden våra programstudenter varit prioriterade, dvs de som följer högskoleingenjörs-, civilingenjörs-, arkitekt- och mastersprogram.

Under läsåret 2013/14 genomförs en förändring av läsårsindelningen. Höstterminen kommer att sträcka sig in i januari bland annat för att få lika långa höst- och vårterminer. Detta innebär att resultatet för vissa kurser som går i slutet av höstterminen delvis kommer att redovisas på våren i stället för på hösten.

Det här har konsekvenser för ersättningen från staten för utbildning under 2013. Den kommer att bli något lägre för att sedan de nästkommande åren åter stabilisera sig. För skolornas del kommer därför det ekonomiska resultatet för utbildning sannolikt att bli något sämre 2013.

När det gäller fördelning av resurser för forskning har vi ett system där resurserna fördelas till skolorna i tre potter: bastilldelning, prestationsmedel och riktade satsningar. Inför nästa år sker en viss omfördelning av bastilldelningen mot bakgrund av slutsatser från årets utvärdering av forskning (RAE 2012). Det är dels en bonusdel och dels en del som skolorna själva har fått prioritera.

I skoldialogerna som nu genomförs diskuteras skolornas prioriteringar av riktade satsningar. Vi börjar komma i mål och det är bara de sista justeringarna som nu diskuteras.

Det här blir en intensiv vecka med flera arrangemang på KTH där jag i större eller mindre utsträckning har olika roller. I morgon och på onsdag genomför THS årets arbetsmarknadsdagar, Armada. Jag är mycket imponerad av det arbete som KTH:s studenter gör för att få detta stora projekt i hamn. För min egen del kommer jag att gå runt och titta samt delta i banketten på tisdag kväll.

På onsdag och torsdag står KTH som värd för årets nationella jämställdhetskonferens för universitet och högskolor. Konferensen har fått rubriken ”Jämställdhet i en autonom högskola”. Jag själv kommer under onsdag förmiddag att delta i en paneldiskussion tillsammans med rektorerna för Uppsala universitet och Södertörns högskola, Eva Åkesson och Moira von Wright, KTH:s ordförande Börje Ekholm och socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor Ibrahim Baylan.

På torsdag hålls ”Professors for the future” där de professorer som har utsetts det senaste året kommer att framträda i fem olika paneldiskussioner under ledning av moderatorn Johanna Koljonen. Dessutom kommer årets hedersdoktorer att hålla presentationer. Det är ungefär samma upplägg som förra året som jag tycker var mycket lyckat.

Veckan avslutas med promotions- och installationshögtiden i Stadshuset. Det har varit stort tryck på anmälningar. Roligt att så många är intresserade. För min egen del gäller det att förbereda de olika tal som hör till rektors uppgifter. Jag ser fram mot festen som brukar vara högtidlig, festlig och rolig.

I lördags kväll kom jag hem från den delegationsresa till Sydkorea som jag beskrev i mitt förra veckobrev. Intrycken var många. Genomgående slogs jag av det driv som finns bland studenterna och universiteten. Man har gjort stora framsteg under kort tid och utvecklingen ser ut att fortsätta. KTH har redan samarbete med koreanska universitet, främst KAIST. Jag hoppas att detta kan utvecklas än mer de kommande åren