BLOGGAR De senaste posterna från bloggarna

Idag har jag bl.a. varit med på en visning av den nya aulan och deltagit på ett förvaltningsmöte för byggnaden ”Biomedicum” som ska byggas bredvid aulan. Det är spännande att se hur allting går till i ett byggprojekt som är i sist sista skede och ett som är i början.

Förvaltningsmöten hålls av projektledaren och de som deltar är projektmedlemmar såsom installationssamordnare, projekteringsledare, drifttekniker och förvaltare. Detta görs för att de som ska ta över byggnaden ska kunna ha inflytande i projektet under byggprocessens gång. Projektledaren Tommy presenterade det såhär pedagogiskt för mig: ”Tänk dig att du bygger ett flygplan och provflyger det en gång, men sen ska du lämna över det och då kan det vara bra att de som faktiskt ska flyga planet får vara med och bestämma hur styrpanelen i cockpitten ska se ut. Därför är det bra om piloterna också får vara med och bestämma så att resenärerna inte får en skakig resa”. Piloterna är alltså driftterknikerna och förvaltarna är de som ska underhålla byggnaden i många många år  efter att den är färdigbyggd. Resenärerna är hyresgästerna som ska använda byggnaden

Bjussar på en bild som hänger i korridoren – En snygg 3D modell över de delar av campusområdet som Akademiska Hus håller på att utveckla. Aulan till vänster och Biomedicum till höger.

The preconditions for investments in infrastructure have changed in the last few years. The possibilities for external financing have shrunk and the responsibility has been placed much more firmly on the shoulders of universities.

The Swedish Research Council is the funding body for national infrastructure projects. At KTH, Electrumlabbet and the Lindgren supercomputer are some of the projects partially funded in this way. The largest initiatives such as ESS, Max IV and SciLifeLab are funded directly by the Swedish Government through research bills or special resolutions.

While the Knut and Alice Wallenberg Foundation (KAW) remains the funding body for major national infrastructure projects for the time being, it has announced that it will be phasing out these kinds of initiatives in favour of larger projects, individual grants and certain strategic initiatives. We only just recently received the great news that Jonas Weissenrieder at the School of Information and Communication Technology was the recipient of the largest grant (SEK 36 million) to date in the latest round of infrastructure grant applications.

The biggest change in the preconditions for the funding of infrastructure projects affects smaller and medium-sized investments, the responsibility for which has now been shifted to the universities themselves. Schools and departments need to increase the scope in which they plan depreciation expenses into their budgets.

Depreciation expenses should mainly be financed from the research projects that utilise infrastructure. Most research-funding bodies such as Swedish Research Council and KAW allow infrastructural expenses to be booked as part of project budgets.

For KTH, the portion of faculty funding which is earmarked for strategic initiatives and is decided in the schools’ educational programmes can also be used for infrastructural investments. The strategic initiatives to be initiated in 2014 were decided in dialogue with the schools last autumn. In addition to infrastructure, starting grants for new faculty appointments were also prioritised.

On Saturday I took part in the “Universities and Large Research Facilities” conference in Lund. We were given presentations by Max IV and ESS. I also had the chance to see the impressive construction of Max IV. I hope that more KTH-ers will discover the wonderful possibilities being opened up by this world-leading facility. The unveiling ceremony is scheduled for 21 June 2016.

Denna vecka lider mot sitt slut och jag tycker det har varit lärorikt och roligt  Det var min första vecka som sommarpraktikant på Akademiska Hus och har haft väldigt varierande dagar och uppgifter. Bland annat så jobbar jag med ett eget litet projekt där jag går igenom Akademiska Hus sätt att arbeta med projektledning i olika faser av byggprocessen och tar fram ett eget dokument i det temat. När jag inte sitter med det så är jag med min handledare Hayar Gohary på möten, problemlösning och studiebesök. Han har projektlett bygget av Karolinska Institutets Nya Aula, den häftiga byggnad som smyckar Solnas infart,  och som nu är i de sista skedena med överlämning och sådant som hör därtill.  Här kommer några foton …

KI’s nya aula som invigs i oktober

Förhandstitt av interiören, här är självaste aulan som rymmer 1000 pers

Glammiga detaljer smyckar insidan av aulabyggnaden

I onsdags var det även sommarfest hos min handledare Hayar. Festen blev lyckad och det var jättekul att få lära känna flera duktiga projektledare från Akademiska Hus . Ännu ett stort TACK för det! Här kommer några foton från festen också

Hayar, lika duktig på festfixande som på projektledning vill jag lova!

Vädret var också på vår sida!

Glada projektledarna Sabina, Tommy, Malin och Johnny!

Och så Johnnys fantastiskt goda Paella!

Ha en fin söndag kväll så får vi se vad nästa vecka bjuder på

Förutsättningarna för investeringar i infrastruktur har förändrats de senaste åren. Möjligheterna till extern finansiering har minskat. Mycket större ansvar ligger nu på universiteten att själva.

För nationella infrastrukturer finns Vetenskapsrådet som finansiär. På KTH delfinansieras exempelvis Electrumlabbet och superdatorn Lindgren den vägen. Riktigt stora satsningar som ESS, Max IV och SciLifeLab hanteras direkt av regeringen genom forskningspropositioner eller genom särskilda beslut.

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) finansierar ännu så länge också större nationella infrastruktursatsningar, men de har aviserat att framöver minska på sådana satsningar till förmån för större projekt, individstöd och vissa strategiska satsningar. Alldeles nyligen fick vi det mycket positiva beskedet att Jonas Weissenrieder på ICT-skolan fick det enskilt största anslaget (36 mkr) i den senaste infrastrukturutlysningen.

Den största förändringen i förutsättningarna för att finansiera infrastruktur gäller mindre och medelstora investeringar. Här ligger numera ett stort ansvar på universiteten själva. Skolorna och institutionerna/avdelningarna måste i större utsträckningen planera för avskrivningskostnader i sina budgetar.

I huvudsak bör avskrivningskostnaderna finansieras i de forskningsprojekt som utnyttjar infrastrukturen. De flesta forskningsfinansiärerna, som VR och KAW mfl, tillåter att infrastrukturkostnader tas upp som delar av projektbudgetar.

Den del av fakultetsmedlen på KTH som avsätts för riktade satsningar och som bestäms i skolornas verksamhetsuppdrag kan också med fördel användas för infrastruktursatsningar. I dialogen med skolorna i höst bestäms de riktade satsningar som initieras under 2014. Förutom infrastruktur prioriteras startanslag för nya fakultetsanställningar.

I lördags deltog jag i en konferens i Lund med temat ”Universities and Large Research Facilities”. Vi fick bland annat presentationer från Max IV och ESS. Jag fick även möjlighet att på plats se det imponerande bygget av Max IV. Jag hoppas att fler på KTH får upp ögonen för vilka fantastiska möjligheter som öppnas med denna världsledande anläggning. Invigningen planeras till den 21 juni 2016.

My PhD thesis has been publicly displayed as from today, June 14, 2013.

http://www.kth.se/blogs/hasselgren/min-forskningmy-research/dissertationdisputation-6/