Mardrömsdag i Rio

Den mest jobbigaste, drygaste och mest katastrofala dagen i Rio. Nu är jag helst slut men ska berätta lite om varför jag lyckades ta 5 bussar och tunnelbanan med två byten.

Igår åkte jag till universitetet på morgonen för att försöka registrera mig till kurserna som börjar i April. Dock så hade jag missat ta med mig passet och att registrera mig hos polisen, vilket man måste göra som utbytesstudent. Så jag åkte jag hem igen och fyllde i de nödvändiga formulären. Jag vet inte vad det är men i Brasilien gillar man massvis med papper, kvitton och byråkrati. Hur som helst hade jag idag pass, formulär och nödvändiga papper med mig när jag begav mig tidigt på morgonen till policia federal som ligger i Galeo, den internationella flygplatsen, för att kunna registrera mig som utbytesstudent och utlänning. Formulären tog jag dock med till Banco do Brasil där betalningen skedde som också är lokaliserat vid flygplatsen. Att betala registreringen kostade 190 reais vilket alla utbytesstudenter måste göra för att kunna fortsätta registreringsprocessen och för att kunna få sitt student-ID. Därefter begav jag mig mot Policia Federal som ligger vid en annan terminal så det blev en del att gå. Väl framme så säger personalen i disken att jag måste boka tid genom internet, vilket mitt universitet missat meddela mig totalt. Vidare så säger han att mitt dokument för Visa Application måste förnyas även fast det står att det gäller i 13 månader. Efter ett tag inser han sitt misstag och jag slipper gå till konsultariatet. Men jag kunde fortfarande inte registrera mig och får istället vänta i minst 15 dagar.

Istället begav mig mot skolan för att fylla i ett annat formulär om registrering för universitetet. Eftersom jag hade en kopia på passet och visumet så skulle inte det vara några problem. Intressent dock att formuläret krävde att man skulle fylla i blodtyp och hudfärg. Det fanns en 6-7 hudfärger att välja bland så jag valde brun. Problemet nu var dock att hon som har hand om internationella relationer var borta för dagen vilket kändes riktigt drygt. Fanns inte mycket att göra så det var bara att bege sig hem.

Onibus 485 tar mig alltid tillbaks till Copacabana så jag hoppar på bussen men ser att vi åker runt och runt i universitetsområdet mellan olika campus utan att komma någon vart. Till slut lämnar vi området men märker då att jag inte känner igen mig i området. Jag tänkte då att han kanske tog en omväg för att få fler passagerare, vilket är fullt möjligt i Rio. Men efter ett tag inser jag verkligen att vi är på väg mot fel håll och ser namn på Favelor jag inte vill åka in till. Jag frågar då busskonduktören och det visar sig att jag sitter på helt fel buss och att bussen inte kommer återvända. Jag måste ha sett helt fel vid universitetet. Jag hoppar av och frågar förbipasserande vart bussen till stan går. De berättar att jag måste ta den vid Avenida Brasil, en väg känd för de crack-missbrukare och langare som vistas där. Så på Avenida Brasil står jag ensam och stannar varenda buss som åker förbi och frågar vart de ska. Till slut får jag tag på en buss som ska till stan (centro da cidade). Jag har ingen aning om vilken väg han tar men känner igen mig vid fest-meckat Lapa. Därifrån kunde jag ta mig till tunnelbanan och två byten senare var jag i Copacabana.

Sammanfattningsvis lyckades jag knappt uträtta någonting på en hela dagen och 80 % av tiden satt jag på bussar mellan olika ställen, även destinationer jag inte ens skulle till, i 36 graders värme. Hoppas morgondagen blir bättre.

Até mais

Anmäl

Det här inlägget postades i Okategoriserat. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Om kommentarer på KTH:s bloggtjänst

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>