De lokala invånarna som bor i hamnområdet idag är fattiga och har inte speciellt höga löner. Priserna i området kommer skjuta i höjden när det nya området står färdigt med alla dess lyxiga områden och de lokala invånarna som kommer bo kvar kommer drabbas ekonomiskt enligt min mening, vilket presidenten av projektet också höll med om. På frågan om hur de ska lösa den kommande ekonomiska svårigheten för invånarna så svarade han att alla nya jobb som genereras kommer i första hand vara ämnade åt de som är bosatta i området sedan tidigare. Tyvärr så tror jag bara inte på att en person som exempelvis varit bilmekaniker i hela sitt liv kommer få ett helt nytt jobb som fastighetsförvaltare eller bartender i någon av de nya lyxhotellen. Möjligheten finns alltid där men jag tror inte på att de kommer satsa på dessa personer, vilket min egna uppfattning.

Vidare så är området idag väldigt farligt då det finns flertalet hemlösa i området som missbrukar crack och andra droger. Presidenten trodde sig att dessa problem automatiskt kommer lösas när hela området uppgraderas och missbrukarna kommer få ett bättre liv när dess omgivning förbättras. Dessvärre tror jag bara på ökade sociala spänningar och brott. Han berättade att detta är ett bättre tillvägagångssätt än tidigare då staten utövade något som kallades för ”cleaning”. Att man helt enkelt tar bort människor därifrån och dödar dem. Kan ju inte direkt argumentera emot honom.

Finns väldigt mycket intressant i detta projekt och ännu intressantare hur man arbetar i Brasilien kontra Sverige. Nästa steg blir att intervjua folket som bor i området idag. Jag håller er uppdaterade!

Med detta sagt så vill jag inte åka tillbaks till Sverige. Jag trivs otroligt bra i Rio de Janeiro och Brasilien. Atmosfären här är helt underbar och jag har nya vänner här som är gör min vistelse underbar. De positiva aspekterna slår ut de negativa alla dagar i veckan.

Copacabana kl 7 på morgonen

En vanlig dag vaknar jag upp i Copacabana och tar en färskpressad ananasjuice och åker därefter till universitetet. Att aldrig veta hur lång tid resan kommer ta gör resan extra spännande. Därefter går jag till min institution och sätter mig vid den lilla datasalen där man känner igen de flesta ansikten. Efter ha jobbat lite på projektet är det antagligen dags för en lunch och på campus kan man få världens mat. En tallrik med ris, pommes frites, bönor, contrafilé (en väldig god biff) för ca 25 kr.

Men det är så otroligt mycket mat så för mig räcker det med en salgado (bröd med köttfyllning) och en jordgubbsjuice eller dylikt. Efter lunchen väntar eventuellt ett möte  angående hur projektet fortlöper med min professor och därefter är det dags för en kaotisk bussresa tillbaks till Copacabana. Väl hemma är det möjligt att jag kliver ner på stranden någon timma och efter duschen förbereder jag middagen. Kvällen kan tillbringas utomhus på strandgatan alternativt jobbandes på forskningsprojektet hemma.

Så ser en vardag ut för mig i Rio de Janeiro. Nu kommer det dock bli lite ändringar i min vardag då jag har två kurser på institutionen samt portugisiska på språkinstitutionen men det har ännu inte lyckats dragit igång. Men uppdatering om detta kommer nästa vecka med bilder! Jag ska även uppdatera er närmare angående forskningsprojektet men det får bli i ett annat inlägg.

Tchau pessoal!

Först trodde jag att det var ett skämt. Texterna var väldigt avancerade och handlade om utbytesstudier, vad vi förväntade oss av kursen samt hur teknologin har förändrat vårt sätt att studera. Texterna var mycket svårare än vanliga artiklar i dagstidningen. Men efter ett tag kom jag in i det och tror jag gjorde bra ifrån mig. Därefter var det dags för det muntliga testet. Det var här jag märkte att jag var verkligen var i Brasilien igen. Jag och 30 andra utbytesstudenter fick vänta tills vårt namn blev uppropat för att få göra provet. Dessvärre kunde 1-2 personer göra provet samtidigt och för varje person tog det ca 10 min. Så efter 90 min väntande var det äntligen min tur. Jag fick berätta om mitt liv och vad jag tyckte om Rio. Gick jättebra!

Första provet gick alltså väldigt bra även om det var svårt. Därefter väntade en lång och fullproppad buss hem till Copacabana. På tal om bussresor så kantas Rio av en stor tragedi idag. En buss åkte av en bro och 7 personer avled. Det rapporteras överallt, väldigt tragiskt.

Até mais

Vidare kommer jag även läsa en portugisiskakurs på UFRJ och nästa vecka har jag ett så kallat ”placement test” för att se vilken nivå jag ligger på. Jag antar att det finns 3 olika nivåer som på min förra språkskola och eftersom jag avklarat nivå 1 så borde jag klara tillräckligt för att hamna på nivå 2. Men jag tar inget för givet och därför studerar jag portugisiska varje dag fram tills provet. Jag kommer ha portugisiska två dagar i veckan så jag överväger att läsa ännu en intensivkurs på kvällen vid språkskolan jag tidigare studerat på. Detta eftersom jag verkligen vill bli flytande på portugisiska samt att det kan hjälpa mig med de vanliga masterkurserna.

Nästa vecka ska jag också slutföra min registrering som utlänning hos polisen. Hoppas verkligen inte att det blir något mer strul med detta. Kommande vecka kommer jag alltså ha fullt upp men är övertygad om att det kommer bli roligt!

Finns dock ett problem. Jag har fortfarande inte fått mitt ”student registration number” som man måste ha för att anmäla sig till kurserna. Men hoppas dock att det ska lösa sig idag när jag kommer fram till universitetet. Vidare har jag ännu inte lyckats registrera mig hos polisen som utbytesstudent. Dock har jag lyckats bokat tid till den 4e april. En hel del saker som måste lösas de kommande veckorna.

Förutom detta så måste jag fortsätta med forskningsprojektet som jag utför just nu. Jag behöver boka ännu fler intervjuer och ännu mer historia måste tas igenom. Slutligen vill jag även repetera lite av kursen i portugisiska som jag avslutade för 10 dagar sedan.

Håller er uppdaterade på hur det går! Skönt att vara tillbaks till kaoset i Rio

”buggys” som tog oss runt i Jericoacoara

Första stoppet blev Lagoa Azul och är en av de finaste lagunerna i Jericoacoara. Det var perfekt temperatur, ca 32 grader. Tacksamt med bad och hängmattor i vattnet.

Nästa stopp blev Lagoa Paraíso som låg ca 15 min från Lagoa Azul. Mycket mer folk och längre strand. Vi stannade där i några timmar eftersom det var så himla skönt att bara hänga på stranden och bada.

På kvällen åkte vi och köpte färsk fisk och eftersom vårt hostel har en stor grill tänkte vi att vi kunde göra en grym middag och bjuda Kim, som driver vårt hostel, på en ordentlig middag. Det var riktigt trevligt och natten spenderades på en fest vid stranden.

Idag är det dags att åka tillbaks till São Luís och på måndag åker jag tillbaks till Rio de Janeiro. Det har vart så extremt kul här. Speciellt i Jericoacoara. Aldrig sett ett vackrare ställe, inte ens i närheten. Tänk att det finns fler platser i Brasilien som också är lika unika som Jericoacoara. Skulle kunna stanna här i flera veckor! Samtidigt är det inte fy skam att åka tillbaks till Rio de Janeiro, världens galnaste stad.

Ate mais!

Därefter åkte vi till Lagoa Paraíso som ligger en timme bort från Jericoacoara. Vattnet var helt underbart och de hade hängmattor i vattnet. Livet blev helt plötsligt riktigt skönt. Resten av dagen spenderades vid stranden och olika sanddyner tills kvällen kom. Därefter åt jag middag som bestod av grillad fisk. Väl hemma blev det till att hänga i hängmattor igen. Det är så sjukt skönt här. Vill aldrig tillbaka till Sverige. Här följer bilder från dagen.

Lagoa Paraíso

Vägen som tog oss till Lagoa Paraíso

Skönt att bara gå runt på sanddyner tills solen går ner

Efter att ha utforskat området var det dags att åka hem. 4WD-bilen tog oss hem på en timma.

Marknaderna är väldigt intressanta där de säljer sprit med inlagda frukter och skaldjur. Vidare har de otroligt mycket räkor, cashewnötter och lila rom som de säljer. Det är sjukt roligt att vandra omkring på dessa marknader.

Kvällen bjöd på den största reggaefesten jag någonsin vart på. Det var en utomhusklubb precis vid stranden med perfekt atmosfär. Hittils har det varit riktigt skönt här men imorgon ska vi resa vidare längs med kusten till nationalparken Lençóis Maranhenses.

Utanför Reggaefesten igår.

Marknad med olika frukter. 

Gaturummen i Sao Luis.

Krabbor inlagda i sprit.

Vi hade kursböcker som vi fick av skolan och gick igenom olika övningar under varje lektion. Det som var bra med övningarna att man fick hela tiden skapade fraser och texter. Att sätta det man lärt sig i olika sammanhang gör att man memorerar bättre enligt min mening. Utöver övingarna i boken hade vi olika moment där vi tränade på att prata och konversera. Det behövde inte nödvändigtvis vara en lek utan det kunde vara att vi prata om vad vi skulle göra i helgen, intressen, politik och så vidare. Vidare så lyssnade vi på musik och tittade på kortfilmer på portugisiska.

Min lärare Grazi har vart helt fantastiskt. Hon är en otroligt duktig lärare och är väldig personlig vilket gör att det blir mycket roligare plus att man lär sig språket lättare. Hon är även väldigt inbjudande och hjälper dig med vad du än behöver veta om Rio och Brasilien. Ett stort plus är att hon lär ut slang som används här i Rio så man vet hur cariocas (riobor) pratar. Jag har haft otroligt roligt och det har känts som jag träffat en kompis, inte en lärare, varje dag vid skolan Carioca languages.

Min portugisiska har förbättrats något oerhört vilket kommer behövas till kurserna som börjar i April och även till mitt forskningsprojekt, vilket jag ska berätta om i ett annat inlägg. Jag är inte alls flytande men jag förstår väldigt mycket och kan prata en del. På den sista lektionen igår tittade vi på Tropa de Elit 2 utan någon undertext på engelska vilket inte var ett större problem!

Sammanfattningsvis har kursen vart otroligt bra och det bästa av allt är att KTH erbjuder språkstipendium vilket ger möjlighet att lära sig ett helt nytt språk. Om några timmar åker jag till norra Brasilien till Sao Luis. Min första resa i Brasilien!!!