December: Nobel och kemins historia
Denna sista månad av Kemins år handlar om alla de där upptäckterna som, medvetet eller inte, skulle komma att förändra historien. En svensk affärsman bidrog för mer än ett sekel till att allmänheten också, en gång om året, uppmärksammar och hyllar historieskrivningens doldisar - vetenskapsmännen. För Björn Borg och ABBA i all ära, men den svenska export som satt oss mer på kartan än någonting annat är förmodligen Nobelpriset.
Av Mats Linder
Så är det snart till ända, Kemins år 2011. Året avslutas logiskt nog med att som tema försöka sammanfatta kemins långa, vindlande och betydelsefulla historia. Samtidigt går december i festens teckan, något den gjort i vetenskapskretsar i över ett decennium. Den 10 december riktas nämligen en hel forskarvärlds blickar mot Stockholm och utdelningen av Nobelpriset.
Litteraturpriset får överlägset störst uppmärksamhet i svensk media, men faktum är att de priser det talas mest om internationellt är de vetenskapliga, möjligen i viss konkurrens med fredspriset. Att tilldelas Nobelpriset i Kemi, Fysik eller Medicin är det största som kan hända en forskare - och en status som vi i Sverige kan vara stolta över.
Hur sammanfattar man Kemins år, och samtidigt kemins historia, i en futtig krönika? Det är naturligtvis omöjligt. Kemin kan troligtvis räknas till en av de äldsta formerna av vetenskap - den föddes samtidigt som människan började baka bröd, brygga öl och jäsa druvor, gjuta bronsföremål och tillverka färger. Kemin har varit omgärdad av mystik på grund av det till synes oförklarliga i materians egenskaper, och fler än ett fåtal har offrat allt - pengar, familj, och förstånd - på den besatta drömmen att framställa guld från lägre substanser.
Alkemin, med sina inslag av mytologi och religion, var länge det enda sättet att praktisera kemi. Men i och med att mer naturvetenskapliga metoder vann mer och mer mark genom pionjärer som t.ex. Isaac Newton, föddes också den moderna, systematiska synen på kemi. Man insåg så småningom att guld är ett grundämne och inte går att tillverka, med eller utan någon "Vises Sten". Genom det banbrytande i att arrangera de kända grundämnena i rader och kolumner, först genomfört av Dmitri Mendeleev 1869, fick man en helt annan, systematisk, bild av hur grundämnen och deras kemi förhöll sig till varandra. Nästan sex decennier senare hade ett starkt band mellan kemi och fysik etablerats genom kvantmekanikens framväxt. Och man kan idag förklara ett ämnes egenskaper utifrån dess atomstruktur och plats i det periodiska systemet.
Kemins historia innehåller givetvis så mycket mer, som utvecklandet av nya analysmetoder - röntgen, IR-spektroskopi, NMR... - syntes av viktiga läkemedel och utvecklandet av industriella processer.
Några av dessa viktiga framsteg har vi skrivit om under året som gått. Texterna kommer ligga kvar även efter 2011, med en förhoppning om att du läser och låter dig förundras och kanske inspireras. För även om kemins historia är lång och vindlande, är den långt ifrån färdiskriven. Framtiden behöver sina motsvarigheter till Mendeleev, Marie Curie och Jöns Jacob Berzelius.
Vi har från KTH under året försökt uppmuntra dig som är i gymnasieåldern att fördjupa ett kanske spirande intresse för kemi. Vi är samtidigt medvetna om att det kan te sig som ett svårgreppbart och oöverskådligt ämne, och att dess omfattning är avskräckande. Det är sant att kemi troligtvis är det vetenskapliga ämne som har mest stoff att hämta in, störst kunskapsbank. Detta helt enkelt för att det är ett så gammalt ämne. Och stort - kemin finns ju precis överallt. Men ingen kan bli expert på allt - inte ens de mest erfarna professorerna på Kemiskolan kan mer än baskunskaperna utanför sitt specialområde. Det är samtidigt därför kemi är ett så stimulerande ämne att jobba med. Det finns alltid mer att lära sig för den som vill. Det som vi vill förmedla är att ämnet har något för alla.
En annan aspekt av kemi, allmänhetens ofta negativa bild av kemin, är något vi tagit upp under året vid ett flertal tillfällen. Det har varit ett uttalat mål från den UNESCO-styrda centralorganisationen att försöka vända en i många avseenden osann bild av kemi som miljöförstörande och fattigdomsskapande. Att det skett en omfattande miljöförstöring genom industriell kemikaliespridning är dock mer en följd av marknadsmässiga och politiska strukturer. Det har saknats kunskap i alla led, vilket tyvärr lett till att naturen, och även människan, tagit stor skada vid flera tillfällen under vår sentida historia.
Vad som däremot är positivt med kemivetenskapen är dess förmåga till självrannsakan och förbättring. Forskare världen över konstaterade inte passivt att kvicksilver är miljöfarligt eller att användadet av CFC-föreningar tunnade ut ozonskiktet. Man reagerade.
På förvånansvärt kort tid försvann sedan kvicksilveranvändningen och ersattes med mer miljövänliga alternativ. Och från ett nästan katastrofalt läge i början av 90-talet har ozonlagret kring jorden sakta hämtat sig. Återstår att se vad forskare, politiker och marknad kan göra åt energiutmaningen, men en sak kan man vara säker på: Kemister världen jobbar frenetiskt med att ta fram mer effektiva och miljövänliga metoder för att generera, lagra och använda energi.
Ytterligare ett syfte med kemins år har varit att uppmärksamma kvinnor i kemin. På Nobeldagen är det exakt 100 år sedan Marie Curie tog emot sitt andra Nobelpris, det i kemi. Hon får därför stor uppmärksamhet denna månad, och vi vill inte vara sämre utan gör ett stor porträtt under "månadens kemist". Curie har definitivt varit en av de största kvinnliga förebilderna inom kemivetenskapen, men det finns fler. Även de två senaste månadernas porträtterade kemister har varit kvinnor.
Men även om vi sakta men säkert rör oss mot ett mer jämställt samhälle - även på KTH som under många år var stängt för kvinnor - är tyvärr universitetsmiljön en av de mest mansdominerade. En stor andel professorer är män, både på Kemiskolan och andra fakulteter. Men tjejer - stå på er! Enligt de flesta mätningar är det ni som presterar bra i skolan, och en generation fram i tiden kommer förmodligen det akademiska landskapet vara omritat. Forskningen kan bara tjäna på att bli mer jämställd.
Slutligen ber vi som har jobbat med Kemins år här på KTH att få tacka för oss. Vi kommer hålla det material vi producerat tillgängligt i syfte att informera och inspirera lärare och elever på grund- och gymnasieskolenivå. Vi kommer också fortsätta att marknadsföra världens största, roligaste och mest utmanande ämne så fort vi får tillfälle.
Tack och gott nytt år!
Årets alla 12 teman
- Januari: Konst och kultur
- Februari: Mode
- Mars: Klimat och energi
- April: Industri
- Maj: Kärlekens kemi
- Juni: Vatten och luft
- Juli: Hållbar utveckling
- Augusti: Idrottens kemi
- September: Kommunikation
- Oktober: Hälsa
- November: Mat
- December: Nobel och kemins historia
