Studieplan för forskarutbildning i ämnet Teoretisk elektroteknik - 2008
Denna studieplan kompletterar med ämnesspecifika anvisningar. Gemensamma föreskrifter och riktlinjer för studier på forskarnivå vid KTH, finns i högskolans
övergripande föreskrifter för utbildning på forskarnivå
Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen
Elektroteknikens snabba utveckling aktualiserar avancerade fältproblem inom de allra flesta av
dess discipliner. De teknikområden, som forskningsuppgifterna har anknytning till, kan därför vara
av vitt skilda slag. En kortfattad presentation av aktuell forskning vid avdelningen ges i de
årsrapporter som avdelningen ger ut. Avdelningens forskning är koncentrerad kring
elektromagnetiska fältproblem inom olika områden, vilka inbegriper bl.a. inversa problem, ickelinjära
material, komplexa material och antenner.
Målet för forskarutbildningen i teoretisk elektroteknik är att ge den studerande sådana kunskaper
och färdigheter beträffande klassisk (d.v.s. icke-kvantiserad) elektromagnetisk teori som behövs
för att framgångsrikt kunna behandla aktuella forskningsuppgifter inom ämnesområdet.
Forskarutbildningen består dels av kurser och litteraturstudier, dels av forskningsarbete som skall
leda till en doktorsavhandling eller en licentiatavhandling.
Utbildningens uppläggning
Doktorsexamen är på 240 högskolepoäng och omfattar normalt åtta terminer effektiv studietid.
Licentiatexamen är på 120 högskolepoäng och omfattar normalt fyra terminer. Utbildningen består
av en kursdel samt avhandlingsarbete.
För presentation och granskning av licentiatavhandling samt för disputation vid doktorsexamen
gäller de av KTH bestämda reglerna.
Kursdel
Kursdelen för doktorsexamen omfattar lägst 75 högskolepoäng.
Kursdelen för licentiatexamen omfattar kursdelen lägst 40 högskolepoäng.
Kurserna ingår i två kursblock, ett obligatoriskt kursblock och ett ämnesspecifikt kursblock, som
anpassas efter avhandlingsämnet. Det är önskvärt att en betydande del av kurserna är avklarade
innan avhandlingsarbetet påbörjas. Inom kurserna finns valfrihet beträffande omfattningen.
Doktorandkurser från andra institutioner kan även ingå.
Obligatoriskt kursblock
F2H5051 Grundläggande elektromagnetisk fältteori, 7-23 högskolepoäng
Målsättningen för denna kurs är att ge en god förtrogenhet med strukturen hos de grundläggande
ekvationerna inom den klassiska elektromagnetismen samt med de viktigaste begreppen och
metoderna inom området.
F2H5052 Analytiska metoder inom elektromagnetisk fältteori, 7-38 högskolepoäng
Målsättningen för denna kurs är att ge en bredare kunskap beträffande för elektromagnetisk
fältteori relevanta moderna matematiska metoder och fördjupade kunskaper om ett antal metoder
för kvantitativa beräkningar. Här ingår bl a användningen av Green-funktionsteknik,
integralekvationer, asymptotiska metoder, störningsutvecklingar.
Ämnesspecifikt kursblock
F2H5053 Elektromagnetiska fält i inhomogena medier, 7-23 högskolepoäng
Målsättningen för denna kurs är att ge kunskap om de viktigaste resultaten och metoderna
beträffande utbredning av elektromagnetiska vågor i medier med komplicerade materialegenskaper
och/eller komplicerad geometrisk form.
F2H5054 Numeriska metoder inom elektromagnetisk fältteori, 7-30 högskolepoäng
Målsättningen för denna kurs är dels att ge bred kunskap om moderna, datorstödda numeriska
metoder och deras egenskaper, för att möjliggöra val av lämplig metod, dels att ge fördjupade
kunskaper i en eller flera metoder som tillämpas i avhandlingsarbetet.
F2H5055 Antennteknik, 7-30 högskolepoäng
Målsättningen för denna kurs är att ge förtrogenhet och fördjupad kunskap om problem och
lösningsmetoder inom modern antennteori.
Tillgodoräknande av kurser från grundutbildningen
Från grundutbildning på grundläggande och avancerad nivå upp till 240 högskolepoäng får inga
kurser tillgodoräknas. Därutöver får kurser på avancerad nivå tillgodoräknas med högst 15
högskolepoäng för licentiatexamen och 20 högskolepoäng för doktorsexamen.
Avhandlingsarbete
Forskningsuppgift för avhandlingsarbetet väljs i anslutning till aktuella forskningsprojekt vid
institutionen eller vid företag inom institutionens verksamhetsområde. En diskussion om
inriktningen av avhandlingsarbetet kan lämpligen tas upp mot slutet av det första året, under tiden
vilken den forskarstuderande parallellt med kursläsningen bör orientera sig om den aktuella
forskningen vid avdelningen. Avhandlingsarbetet kräver som regel ytterligare litteraturstudier inom
ett eller flera specialområden. En naturlig del av avhandlingsarbetet är vidare att följa
tidskriftslitteraturen inom avhandlingens område. Avhandlingen är avsedd att vara ett prov på att
den forskarstuderande förvärvat sådana färdigheter att han/hon självständigt kan genomföra
forskningsuppgifter. Avhandlingen skrivs antingen som en monografi eller som en sammanfattning
av uppsatser (sammanläggningsavhandling). Avhandlingarna bör kvalitetsmässigt ligga på en
sådan nivå att de uppfyller de krav som ställs för publicering i en vetenskaplig tidskrift av god
internationell kvalitet.
Kommentar beträffande rapportering
I forskarutbildningen ingår kurser enligt den individuella studieplanen. Dessa innefattar
institutionens doktorandkurser enligt ovan och övriga kurser som doktoranden avlagt inom sin
studieplan (t.ex. doktorandkurser som givits av annan institution och godkända
grundutbildningskurser). Doktorandkurserna kan ges i flera delar, där varje del rapporteras för sig.
Därvid anges samma kurskod och kursnamn men med en närmare precisering av innehållet inom
parentes efter kursnamnet.