Forskning för miljö och hållbar utveckling
KTH tar aktivt sitt ansvar för utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Med cirka 50 forskargrupper inom miljö och hållbar utveckling är KTH:s verksamhet drivande i omställningen genom att förbättra, utveckla, analysera och utvärdera samhällets och industrins resurser. Det handlar om att bidra i omställningen till hållbara tekniska och sociala system som svarar mot våra behov av till exempel mat och dryck, värme, bostäder, transporter, kommunikation och avkoppling.
Verksamheten inom miljö och hållbar utveckling på KTH är stor, aktiv och bred.
Forskning inom hållbar utveckling fordrar oftast samarbete mellan forskare med olika kompetenser och mellan forskare och företrädare för näringsliv och samhälle. Systemperspektiv är ofta nödvändigt och forskningen bedrivs därför ofta i nätverk och grupper som sträcker sig både inom och utanför KTH.
För att öka samarbetet i KTH:s forskning och forskarutbildning för miljö och hållbar utveckling finns bland annat KTH:s strategiska forskningsplattformar. De nätverk som KTH:s hållbarhetsforskare deltar i är globala och innefattar hundratals forskargrupper runt om i världen från såväl ledande universitet som industriföretag.
Flera enheter inom KTH har miljö och hållbar utveckling som huvudperspektiv. Där bedrivs bland annat ledande forskning om metoder och verktyg för att bedöma och utvärdera effekter av produkter och beslutsprocesser. Andra grupper arbetar med att bättre förstå samverkan mellan tekniska system och naturen. Ytterligare grupper studerar globala samband och klimateffekter i våra energiförsörjningssytem.
Ytterligare många grupper har hållbar utveckling som en viktig aspekt i sin forskning. Det kan handla om att förbättra miljöprestanda i industriella processer, fordon, byggnader eller försörjningssystem. Men det finns även de på KTH som forskar om miljö och hållbar utveckling från ett historiskt och filosofiskt perspektiv. KTH har exempelvis Sveriges ende professor i miljöhistoria.
