KTH-ingenjör Sven Emtell vill revolutionera musikbranschen. Genom sitt forskarlags uppfinning ScoreCleaner Notes kan han vara på god väg att lyckas: appen gör att melodier som sjungs in direkt i telefonen automatiskt förevigas i notskrift.
Efter bara drygt en månad på marknaden ligger appen på plats 4 på listan över mest sålda musikappar i Sverige.

Mellan åren 2000 och 2010 växte New York med 4,8 procent. Under samma tidsperiod var Shanghais tillväxttakt 65,6 procent. Nu har en KTH-professor tillsammans med några forskarkollegor tagit fram en teknik som snabbt, enkelt och kostnadseffektivt kan kartlägga världens städers tillväxt samt hur detta påverkar miljön.

Antibiotikaresistens och resistenta bakterier är ett växande problem i samhället och kemiforskare har länge försökt hitta nya, miljövänliga vägar till bakteriebekämpning och kontroll. Nu har en forskargrupp på KTH funnit ett hållbart alternativ till de miljöfarliga antibakteriella ämnena.

Så kallad frekvens-mixning brukar betraktas som en störning i tekniska sammanhang. Nu har KTH-forskare funnit ett användningsområde för störningen – inom nano-mekanik.
– I atomkraftsmikroskopi kan vi nu rekonstruera hur en nano-yta skulle ”kännas”, på samma sätt som om vi skulle röra vid den med fingertopparna, berättar fysikprofessor David Haviland.

Musikplattformen SoundCloud uppstod när grundarna, KTH-studerande Eric Wahlforss och Alexander Ljung, 2006 saknade ett enkelt sätt att sända och ta emot stora musikfiler över nätet.
Här berättar Eric Wahlforss om vägen från frustration till framgång.

Kan odlade mikroalger lösa problemet med utfiskade hav? Det menar Fredrika Gullfot, forskare i bioteknik från KTH.
– Fiskoljans nyttiga omega-3 finns också i alger. Dessutom är algolja ett förnybart alternativ till fossila bränslen.

Björn Kjellgren, sinolog och socialantropolog på KTH, har i flera år följt nätkulturens utveckling i Kina.
Senare tids ökade samarbete mellan KTH och Kina väcker många frågor, inte minst med tanke på skillnaderna mellan de båda ländernas inställning till yttrandefrihet på nätet.

Många hus värms i dagsläget upp onödigt mycket. Nu gör KTH-teknik det möjligt för fastighetsägare att sluta elda för kråkorna.
– Vårt nya system tar hänsyn till all ”fri” värme, som sol, elförbrukning och människor. Vi beräknar och minimerar värmebehovet i förväg, innan slöseriet uppstår, säger Thomas Wildig, en av grundarna till företaget Ecofective.

För att nå EU:s miljömål måste Sverige minska mängden koldioxidutsläpp från 50 miljoner ton till nära noll år 2050. KTH-forskning visar att det finns potential på hela sex miljoner tons minskning enbart genom - sophantering.

För att bli chef ska det vara obligatoriskt att först utbilda sig i genuskunskap. Det föreslår KTH-professor Anna Wahl.
– Ledningens stöd är A och O för att jämställdheten i en organisation ska kunna förbättras på riktigt, säger Anna Wahl, som i 20 år forskat om betydelsen av kön i organisationer.

Behovet av textil ökar i världen. Samtidigt minskar tillgången på grundråvaran, alltså bomull och olja.
– Man kan säga att hela textilbranschen är i gungning, konstaterar Gunnar Henriksson, KTH-professor i träkemi som hoppas kunna rädda läget: han har tillsammans med sin forskargrupp lyckats hitta teknik för att återvinna tyg.

Ett starkt argument för att fortsätta satsa på avancerade datorsimuleringar är enligt forskare att de i allt högre grad kommer att kunna ersätta djurförsök.
– I stället för att produkter och medicinska åtgärder testas på djur skulle testerna kunna utföras på datorns virtuella, mänskliga modeller, säger Johan Hoffman, professor i numerisk analys på KTH.

KTH-inventionen SEM Glove, ”Soft Extra Muscles”, kan hjälpa personer som har behov av extra greppstyrka, bland andra handikappade, reumatiker, olycksdrabbade och äldre.
– Vi kombinerar människors medicinska behov med modern robotteknik för att stärka kroppen, säger Mats Nilsson, KTH-forskare vid Skolan för Teknik och Hälsa.

Behovet av renoveringsinsatser i miljonprogrammets hus är både stort och brådskande – cirka en halv miljon lägenheter behöver enligt beräkningar renoveras inom en tioårsperiod.
– Husen är välkonstruerade, trots fördomar om motsatsen. Nu är det viktigt att miljonprogrammets faktiska kvaliteter tillvaratas, säger Erik Stenberg, arkitekt och lärare vid KTH Arkitekturskolan.

KTH-ingenjör Tobias Prosinečki leder arbetet med gigantiska termiska solkraftverk i öknen, så kallade Molten Salt Solar Towers, i Afrika och Europa.
– Vi har hittat lösningen som världen behöver för att få tillgång till hållbar solenergi 24 timmar per dygn. Alla jordens länder kommer att kunna ta del av den solenergi som utvinns genom sol-torn i öknen, säger Tobias Prosinečki.
 

Hur kommer framtidens byggnader att påverkas av modern kommunikationsteknik? Virtuella dörrar och fönster dyker upp i rummen, och på KTH arbetar arkitekt och gästlektor Charlie Gullström för att ge deltagare i videokonferenser en ökad känsla av närvaro.

Sveriges första professor inom patientsäkerhet, Richard Cook vid KTH, betonar att han inte fokuserar sin forskning enbart på vad som går fel i vården. Han studerar främst det som faktiskt fungerar och går rätt till i dagens vårdsystem.

Trafikforskare Jonas Åkermans budskap till regeringen: Svenskarnas flyg - och bilresande kan inte fortsätta öka. Om regeringen beskattar flyget och satsar mer på miljövänliga resealternativ som tåg- och cykeltrafik kan vi nå klimatmålet för 2050 – annars blir det mycket svårt, enligt Jonas Åkermans rön.

Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid KTH, är säker på sin sak. Sverige behöver kärnkraft. Nu vill han bygga en testreaktor för fjärde generationens kärnkraft i Oskarshamn.
– Uranbrytningen kan upphöra helt! Testreaktorn Electra kan ge en säkrare och uthålligare kärnkraft, som kan drivas av återanvänt avfall i 5 000 år.

Partikeldetektorn PAMELA och rymdteleskopet PoGOLite är två KTH-projekt som jagar antimateria respektive röntgenstrålning från Krabbnebulosan.
– Det mest spännande med grundforskning i rymden är att vi lär oss mer om vårt universum, och vem vet hur våra nya rön kan komma att påverka samhället framöver, säger Mark Pearce, KTH-professor i astropartikelfysik och medverkande konstruktör till båda projekten.
 

KTH-forskare har tagit fram energiomvandlare med en verkningsgrad på nära 100 procent.
– Genom den nya tekniken blir våra elbilar, hybridbilar, elektriska tåg, elnät och tunnelbanor mer energi- och kostnadseffektiva, säger Hans-Peter Nee, chef för Elektrisk energiomvandling vid KTH.

Att genom experiment med enkristaller kunna fastslå de elastiska egenskaperna hos stål är en svår uppgift. Men nu har en forskargrupp från KTH lyckats binda egenskaperna till stålets elektroniska och magnetiska struktur.

KTH-forskare Helena Wållbergs studier kan få stor betydelse för framtidens cancerdiagnostik.
– Genom studier som utförs med hjälp av så kallade Affibodymolekyler kan vi snabbare ställa rätt diagnos och sätta in rätt sorts behandling mot cancersjukdomar, säger Helena Wållberg, nybliven teknologie doktor vid KTH:s skola för Bioteknologi.