Allemansrätt i etern
Professor Jens Zander vill att man ska använda frekvensutrymmet i etern på bästa och mest effektiva sätt. Näten ska också kunna användas av andra än de stora operatörerna som har licenserna. Han vill att vi ska en allemansrätt när det gäller utnyttjandet av frekvensspektrum – en rätt som också innebär att vi har skyldigheter.
Professor Jens Zander hör till landets mäktigaste IT-personer om man får tro Ny Teknik. I flera år har han funnits på tidningens årliga 50-i-topp-lista där han fått epitetet ”Mobilgurun”. Han är en av de tongivande forskarna inom mobil kommunikation och leder forskningsenheten Kommunikationssystem och centret Wireless@kth – ett sk VINNOVA Industry Excellence Center. I hans grupp Radiosystemteknik fokuserar forskarna just nu på tre huvudområden – användning av radiofrekvensspektrum, de ekonomiska aspekterna inom mobil kommunikation och sensornätverk.
Allemansrätten i etern
Det forskningsområde som ligger Jens Zander själv närmast är radiofrekvensfrågorna. De senaste årens mycket snabba ökning när det gäller datatrafiken i mobilnäten innebär att många börjar oroa sig för att det blir för trångt.
- Det finns egentligen inte brist på frekvensutrymme, betonar Jens Zander. Det handlar egentligen om ett managementproblem alltså om att fördela resurserna på bästa, mest effektiva sätt.
Det är alltså ett accessproblem menar Jens Zander. Och en del av problemet beror på att operatörerna sitter fast med gammal utrustning. De skyddas också regleringen av marknaden och sina långa licenser och kan därför fortsätta med ett gammalmodigt system. Jens Zander sitter i PTS styrelse, och där agerar han för att licenserna ska vara tidsbegränsade till tio år. Och att de licenser man får också innebär att man ska tillåta annan användning än i näten.
- Det här är det hetaste området inom mobil kommunikation just nu – det handlar om hur man ska använda spektrum på effektivaste sätt, förklarar Jens Zander. Det handlar också om att skapa utrustning som kan byta frekvenser för att utnyttja tillgängliga utrymmen.
Det här är konceptet kognitiv radio kommer in. Det lanserades för10 år sedan i en avhandling av KTH-doktoranden Joe Mitola handledd av Chip Maguire, och det har väckt stort intresse världen över. Kognitiv radio handlar ett ”smart” radiosystem som använder frekvensutrymmen som för tillfället inte utnyttjas eller som väljer frekvens, protokoll och andra inställningar beroende på tid, plats, kommunikationsvolym.
- Det här har kunnat bevisas teoretiskt under ideala förhållanden, berättar Jens Zander. Nu gäller det att kunna visa hur det här med kognitiv radio faktiskt fungerar i praktiken också. Nu ska vi köra lite hårdhäntare tester och försöka identifiera vilken typ av problem man möter. Vi ska också studera hur mycket frekvensutrymme man faktiskt kan få ut, och var man kan använda tekniken och var är det inte lönt att göra det.
Jens Zander menar att man kan se det här som en slags ”allemansrätt” i etern. Det är att jämställa med allemansrätten där en fastighetsägare äger marken, men där alla kan få nyttja den bra man tar hänsyn till allmansrättens skydigheter och krav. Precis så kommer det att bli när det gäller framtida licenser. Operatörerna börjar förstå att det är allemansrätt en som ska gälla i framtiden och att de att tvingas tillåta s k sekundär användning.
Jens Zander är koordinator för projektet QUASAR som får 3 M€ under 30 månader från EU. Projektet syftar till att på bästa och mest ekonomiska sätt utnyttja tillgängligt frekvensutrymme för mobil kommunikation.
- Vi kommer också att lägga fram förslag till hur man går utanför dagens regelverk på telekommunikationsområdet. Därför finns både forskare, näringslivsfolk och operatörer i projektet, säger en påtagligt nöjd Jens Zander.
Ekonomiska modeller
Forskningsområdet handlar inte bara om teknik – lika viktiga är de ekonomiska aspekterna. Det handlar om hur man bygger upp ett bra mobilt bredband både ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv. Och i den ekonomiska delen ligger inte bara kostnader för att bygga infrastrukturen utan också intäkts- och affärsmodeller för företagen. Inom det här området forskar framförallt Jan Markendal och Östen Mäkitalo.
- Det här är ett turbulent område, berättar Jens Zander. Det handlar om mycket intressant forskning med ovanliga industrisamarbeten. Normalt samarbetar ju vi med forskningsavdelningarna inom förtagen, men här samarbetar vi även med affärsfolket vilket ger helt nya konstellationer.
Operatörerna kommer att få en ny roll på marknaden, och man kommer att behöva se över sina affärsmodellerna för hur man får sina in intäkter. På bara några år ha datatrafiken i de mobila näten ökat till 80-90 % av den sammanlagda kapaciteten, men den utgör bara 5 % av intäkterna. Fortfarande är mobiltelefonsamtalen operatörernas huvudsakliga inkomstkälla – ca 80 %. Och det är ju ingen rimlig fördelning av kostnaderna.
Men vad kan man göra åt det?
- Anden är redan ur flaskan, så att säga, säger Jens Zander skämtsamt. Det går inte att backa tillbaka och skapa en ny intäktsmodell. Så frågan är hur man ska få betalt för mobilt bredband i framtiden. Här funderar forskarna över nya affärsmodeller och nya billigare tekniska lösningar.
Det forskarna särskilt tittar på är hur man kan sy ihop alla de olika näten med olika tekniker och olika affärsmodeller. Och det intressanta i sammanhanget är ju makten över de olika inomhusnäten som fastighetsägarna äger.
Mobila tjänster
Genom gästprofessor Zary Segall har enheten också kunnat satsa på forskning kring mobila tjänster. Zary Segall är knuten till UMBC - University of Maryland Baltimore County - där han grundat Center for Convergent Design. Det han fokuserar på är implementering av mobila tjänster. Det handlar om semantiska tjänster och olika slag av skräddarsydda tjänster.
- Det som är särskilt intressant är en teknik som kan göra leverans av tjänster till mobiler mycket effektivare, och se till att de är skräddarsydda för mottagaren, förklarar Jens Zander. Han jobbar med ”just for me”-conceptet.
Zary Segall har t ex projekt som ActiveCast med stöd från VINNOVA. Det handlar om att förse användarna med de tjänster och den information de vill ha. Till en del är en slags datamining där det handlar om att skapa s k ”tribes”. Inom det här forskningsområdet finns det både tekniska och användarmässiga aspekter på tjänsterna.
Samverkan
Jens Zander är koordinator för det konsortium som står bakom den framgångsrika ansökan "The Next Generation ICT" som fått del av regeringens strategiska miljoner. KTH är huvudsökande genom skolorna KTH ICT, KTH EES och KTH CSC med Stockholms universitet (Mobile Life Center) och SICS som medsökanden.
Den internationella expertpanelen var imponerad av "Next generation ICT". Så här säger man bl a i sin utvärdering:
"A very impressive and challenging research program is presented in the proposal. The team behind the proposal is world-class and the links to industry very extensive. The proposal has the full support of the evaluation team."
- I vår framgångsrika ansökan har vi ju haft IT-systemen i fokus, och det gäller därför att hålla den linjen, understryker Jens Zander. Det som är intressant med vår ansökan är att den spänner över hela ICT-området – det handlar om hela systemet med komponenter, människor och inte minst tjänsterna i systemen. Jens Zander är dock noga med att påpeka att det är ett konsortium som står bakom ansökan, och hans har en koordinatorsroll.
- Vi har lagt fast vårutvecklingsplan för TNG, förklarar Jens Zander och nu börjar det konkreta arbetet med rekrytering och förnyelse. Vi räknar med att få 33, 3 Mkr per år i fakultetsanslag efter upptrappning.
Intervju 2009
Jannecke Schulman
