Mer forskare och ingenjör än entreprenör

Det var inte självklart att han skulle bli forskare eller ens att han skulle slå in på ingenjörsbanan. Som liten ville han - som så många andra småkillar - bli pilot. Ingenjörsdrömmen vaknade först i gymnasiet.

- Jag tyckte matte och fysik var jättekul, berättar Mattias Hammar. Jag kände visserligen till KTH, men hade faktiskt ingen aning om att det fanns flera utbildningar att välja på. Så det blev teknisk fysik mer av en slump kanske.

Tidigare var en civilingenjörutbildning en slags garanterad karriär – så är det inte alls för dagens unga teknologer. Så Mattias Hammar tycker att han haft tur som pluggade på 80-talet. 1993 disputerade han på en avhandling med den då nye professorn i materialfysik Anders Flodström som handledare. Och här sitter han själv som nyutnämnd professor 15 år senare med tre egna doktorander. Och under mellantiden har han hunnit med att jobba inom både akademin och näringslivet.

- Nu ska jag vara professor - och det viktigaste med det är att jag får en bättre plats i fakulteten, understryker Mattias. Jag kommer närmare de övergripande diskussionerna. Och så ökar min ”trovärdighet” också – inte minst inom industrin.

Han är glad att vara tillbaka inom akademin efter ett antal år i industrin – nu senast på Zaarlink där han jobbade med vertikalkavitetslasrar (VCSELs) för långa våglängder. Han tycker verkligen att han fått det bästa av båda världar – att få jobba med konkreta produktionsnära frågor i näringslivet och med en mer idébaserad verksamhet på KTH. Hans forskning spänner över material- och processteknik samt optoelektronik.

- Jag forskar på lasrar och detektorer av halvledarmaterial, berättar Mattias. Det handlar t.ex. om vertikallasrar – där ljuset alltså skickas vertikalt genom lasern istället för horisontellt som man brukar. Vi vill ha så snabba, effektiva och energisnåla komponenter som möjligt.

Halvledarkristaller kan numera skräddarsys för speciella komponenter eller tillämpningar. Man kan - atomlager för atomlager - kontrollera både sammansättning och elektrisk ledningsförmåga i skikten och därmed helt styra kristallens egenskaper. Detta är viktigt halvledarlasrar för fiberoptik eller CD-spelare.

- Det vi gör är att odla enkristaller med varierande sammansättning. Sedan skapas komponenter i flera processteg med hjälp av litografi, tunnfilmsdeponeringar och etsningar, förklarar Mattias. En viktig bit är också en djupanalys av materialegenskaperna som är av avgörande betydelse för komponenternas funktion.

Det märks tydligt att Mattias Hammar jobbat inom industrin. Han betonar ofta att det han gör ska vara tillämpbart. Och han understryker att han jobbar med tre faser – med själva materialens egenskaper, med komponenternas strukturer och med tillverkning av komponenter.

- Det vi försöker göra är att pressa materialen till det yttersta och samtidigt se till att vi har hög precision i funktionerna, berättar Mattias. Men det är väldigt viktigt att forskningen är industriellt relevant - jag vill se att ”prylarna” används.

Efter några tuffa år börjar optoelektronibranschen att hämta sig. Det finns en stark verksamhet inom etablerade företag som t ex, Zarlink och Flir Systems.

- I Sverige har vi en otroligt stor kompetens inom det här området, betonar Mattias. Det finns många bra forskare på KTH och ACREO, men också på nystartade företag som Syntune och PhoXtal. Vi ligger väl framme internationellt med vår forskning, och inom fotonik hör vi till de ledande.

Trots den stora kompetensen inom optoelektroniken, så är forskningsfinansieringen underkritisk. Ett tag kan man leva på ”gamla meriter” menar Mattias – men just nu satsat det för lite på det här området. Om inget görs så kommer vi att halka efter.

Det går att ”pressa ut” mer ur komponenterna inom ramen för dagens teknologi. Det går att få ännu snabbare och effektivare komponenter. Frågan är hur länge man kan få ut mer inom ramen för samma grundteknologi – när kommer vi att ett teknikskifte?

- Vi kan nog jobba ytterligare tio år inom den här grundramen, tror Mattias. Men sedan måste en radikalt annorlunda teknologisk lösning komma. Men hur den lösningen ser ut vet jag inte.

Själv tror Mattias att han kommer att jobba med allt mer komplexa material och alltmer komplexa komponenter de närmaste åren. Han kommer också att samarbeta ännu närmare med andra forskare inom halvledarmaterial, fotonik och komponentteknologi.

- Det intressanta med min forskning är att jag får jobba med idébärande verksamhet - något som skulle kunna vara en bra plattform för startupföretag. Men jag är nog själv mer forskare och ingenjör än entreprenör, avslutar professor Mattias Hammar.

Professor halvledarmaterial den 1 november 2007
Forskningsgrupp 3 doktorander och en forskningsingenjör
46 år
Familj fru och tre söner
Intressen Idrottar på fritiden spelar tennis och coachar fotboll i Täby.

Intervju 2008