Kemisten som blev fysiker

Sebastian Lourdudoss

Sebastian Lourdudoss kom till Sverige som postdoc 1980 efter att ha disputerat i kemi i Frankrike. Efter några år bytte han inriktning när han fick en forskartjänst på IM (Institutet för Mikroelektronik) för att jobba med epitaxi inom optoelektronik. Forskningen gick ut på att utveckla processer för att tillverka halvledarmaterial för att tillverka optoelektroniska komponenter.

– Det var ett stort steg att byta inriktning – och som jag tycker det var ganska modigt, menar Sebastian. Det handlade ju om ett nytt område med mer inriktning på fysik istället för kemi. Det var omvälvande. Det var också då min fru och jag bestämde oss för att stanna i Sverige.

1987 kom han till Kista när IM flyttade in i Electrum där byggdammet ännu inte lagt sig. Som mest hade IM 150 anställda, men en bit in på 90-talet upphörde finansieringen från STU samtidigt som industristödet försvann. IM lades ner och forskarna splittrades. Själv hamnade Sebastian på KTH i Kista i Lars Thyléns forskningsgrupp.

– Det var ingen stor skillnad i början, berättar Sebastian. Vi fortsatte våra projekt, och vi hade vår finansiering. Så småningom fick vi ett rejält anslag från SSF – 90 Mkr på fem år. Det var de goda åren - då hade vi det ganska bra.

Någon gång vid mitten av 90-talet lösgjorde sig en mindre grupp om tre seniora forskare och en doktorand som sysslade med halvledarmaterial och bildade HMA under ledning av Gunnar Landgren.

– Det var en naturlig utveckling eftersom Lars Thylén fokuserade på komponenter och system, och vi framförallt sysslade med materialen. Och HMA växte snabbt - efter några år fanns det 18 personer i gruppen.

HMA idag är storleksmässigt mellan de två extremerna – med fyra forskare och nio doktorander. Finansieringen har varit hygglig genom ett femårigt anslag från SSF. Men det anslaget har tagit slut år 2007, och nu lägger gruppen mycket tid och kraft på att söka nya anslag. Trots svåra tider producerar vi mycket bra resultat inom halvledarmaterial och komponeneter. Just nu ligger en hel rad ansökningar ute både hos EU, SSF och VR.

– Flera av ansökningarna sker tillsammans med andra forskningsgrupper både inom och utom KTH, berättar Sebastian. Samarabete mellan grupperna inom MAP kan bli bättre. Vi har inte kunnat visa omvärlden hur starka vi är tillsammans. Två stora Linnéansökningar har lämnats in från vår institution som i stort sätt samlar ihop alla avdelningars verksamheter.

Sebastian ser det som något mycket positivt och det kan vara en bra början. När nu professor Mamoun Muhammeds verksamhet inom funktionella material integrerats inom MAP, har institutionen utökats med ännu ett kompetensområde för tvärvetenskaplig forskning. Det är alltså mycket bra att Mamouns verksamhet har flyttat till Kista - han har också spännande utrustning som verkligen är en förstärkning för hela verksamheten i Kista. Sebastian tror att för många i huset, kan det här mötet med kemi bli en början på en spännande utveckling i gränstrakterna mellan kemi och fysik.

– När man pratar om ”nano” idag så har man en känsla av att det bara handlar om fysik. Men så är det ju inte, betonar Sebastian. Kemisterna har gjort fantastiska saker med mycket små medel. Fysikerna behöver ofta avancerad och dyr utrustning för att skapa nanoteknologi. Medan kemister kommer med en liten bägare och kaffefilter(!) som inte kostat mycket.

HMA-gruppens huvudområden är integrerade fotonik, material för optoelektroniska komponenter, ytemitterande lasrar, fotoniska kristaller, nanokaräkterisering och det nya området biofotonik. Sebastian är ledare för forskningsgruppen och forskar inom de två förstnämnda områdena.

– Inom HMA fokuserar vi på att få fram komponenter som fungerar, betonar Sebastian. På så sätt har en bra blandning av grundforskning, och tillämpad forskning. Det är väldigt viktigt att det vi gör är användbart. Vi har gjort fantastiska resultat som lett till innovativa produkter och spännande nyastartade företag. Det finns redan två initiativ inom avdelningen för ytterligare två innovativa produkter.

Sebastian Lourdudoss’ eget område är kiselfotonik där man integrerar kisel och indiumfosfid. Ett problem med kisel är att det inte kan emittera ljus. Eller åtminstone är det långt kvar innan forskare kan åstadkomma det. Det innebär att datorns hårdvara ofta blir flaskhals. Även om man har snabb fiber mellan datorer så blir informationsöverföringen trög mellan olika kretsar i en dator eller inom kretskorten.

- Det vi vill hitta är en komponent som kan emittera ljus OCH ändå kunna använda kiselteknologin, berättar Sebastian. Kisel/kiseldioxide kan leda ljus och alltså vara vågledare. För vår det handlar alltså om att skapa ljuset och bearbeta det. Inom det här området ligger Intel långt framme med sin forskning.

Det finns olika sätt att skapa sådana kombinerade kiselfotonikkomponenter. Ett är att ”mekaniskt fästa” delkomponenter på en kiselskiva. Det andra är att få materialen att växa på kiselskivan och på så vis skapa olika delkomponenter. Den senare modellen ger större flexibilitet och man får dessutom en större yta att spela med.

- I vår forskning har vi bevisat att det går att göra, berättar Sebastian. Det är ett stort framsteg. Vi har skapat ett sådant integrerat material – även om vi ännu inte är nöjda med prestandan. Den är hygglig, men inte lika bra som om vi fäst komponenten eller materialet på kiselskivan.

Forskarna är nöjda med att visa att det går. Den här forskningen påbörjades för sju-åtta år sedan och troligen kommer det att finnas i produktion om några år. Genom den här optopelektroniska processen så kommer man att kunna göra detta på stora ytor, vilket gör komponenterna mer ekonomiskt lönsamma.

- Vi ligger mycket bra till jämfört med våra forskarkollegor runt om i världen, menar Sebastian. Vi vill också kommersialisera våra resultat och har faktiskt skickat in en första provisorisk patentansökan.

Fakta

Material för optopelektroniska komponenter och kiselfotonik (Sebastian Lourdudoss)
Ytemitterande lasrar (Mattias Hammar)
Fotoniska kristaller och biofotonik (Anand Srinivasan)

Född: i Indien
Ålder: 54 år
Familj: fru och tre barn
Bor: i Täby
Motion: promenader, gym, simning
Intressen: resor, umgås med vänner
Intervju 2008